Islamkunskap hemuppgift (utan bilder) 3

PM uppgift 3

Islamsk konst

Islams konst klassifierar boken som all konst producerad i länder vars dominanta religion var islam – oavsett religiositet på personen som producerade alstret.
Boken definerar också islams konst inte endast som konst med religiösa anvädningar. En stor del av den islamska konsten har lite att göra med islam som religion. Det har dock skett en förändring av detta på senare tid och muslimsk konst är nu begränsad till religiösa uttryck t.ex. kaligrafi.

På grund av den ikonoklastiska naturen inom islam så har synlig konst spelat en mindre roll än poesi och musik (förutom kaligrafi).
Det skrevs inte heller teorier om hur konst bör vara inom den muslimska världen. Detta leder till att det inte heller finns några estetiska principer som konstnärerna bör följa.
Distinktionen mellan konstnär och hantverkare fanns inte heller, vilket resulterade i att nyttoföromål konstnärligt utsmyckades. Dessa nyttoföromål kunde också vara tillverkade av de finaste råvarorna som elfenben eller guld.

Muslimsk konst och arkitektur uppkomst skedde i slutet på 600 talet i och med uppförandet av klippmoskén. Tidigare så var muslimerna inte tillräckligt rika eller mäktiga för att kunna producera konst.

Tre viktiga områden för muslimsk konst var och är, arkitektur, kaligrafi och tyger. Inom arkitektur så är det framförallt den religiösa akritekturen som har blivit bevarad genom århundranden. Berömda kaligrafers arbete var vida omtyckt. Deras manuella kopiering sträckte sig från koranen, skönlitteratur och naturvetenskaplig litteratur.
Konstnärligt utsmyckade textiler var också ett viktigt inslag inom den muslimska kulturen. Tyger var en stor inkomstkälla och producerades i näst intill industriell skala. Textilier användes också i stor grad som möblering, kuddar och mattor kunde användas istället för stolar och sängar tack vare det varma klimatet. Vilket ytterliggare gynnade textilindustrin.
Jag kommer nu närmare gå in på de olika konstformerna:

Kaligrafi
Dekorativ text har funnits länge i europeiska och asiatiska kulturer. Det som hände i mellanöstern i muslimska länder var att texten slutade vara ett supplement till bilden, utan blev konst i sin egen rätt. Skälet till denna förvandling kan man finna i koranen och muslimernas syn på det skrivna ordet. Det skrivna ordet nämns i de första orden som Gud talar om till Muhammed och dessutom så skrivs alla människans gärningar ner i två kategorier gott och ont.

Det utvecklades tidigt en konstnärlig sida på produktionen av böcker i de muslimska länderna. Den arabiska skrivkonsten utvecklades också i slutet på 700-talet vilket gjorde det arabiska skriftspråket vackrare.
Förutom att användas till att försköna koran-kopior så använde man den försnyggade skriftspråket till att pryda mynt.
Man kunde också kombinera kaligrafin med alla andra konstnärliga medium. Under 900 talet så hade man lärt sig hur man bland annat kunde pryda fina silkestyger med text. Skrift kunde också bli del av en prydnad på vardagsförmål så som en skål.
Text hittar man också i arkitektur så hittar man ofta textutsmyckningar, bland annat inom traditionella byggnader som har blivit bevarade som klippmoskén, men också inom modernare byggnader så som flygplatser. Jag gissar att framförallt denna religiösa text blev ett substitut för kyrkomålningarna som man har inom kristendomen.

Aniconism
Koranen saknar förbud från att avbilda levande ting. Det saknas dock teologiska argument för att avbilda levande ting då Gud inte kan förmedlas genom att avbilda levande ting. Koranen är inte heller uppbyggd kring berättelser på samma sätt som bibeln, vilket gör att man inte heller kan avbilda historier som har något att säga om ens tro.

Denna svaga motvilja förvandlades dock senare till en allmän lag mot avbildningar inom religiösa sammanhang. Koranen smyckades därför endast med kaligrafi eller geometriska mönster. Stundtals så vändes också det allmänna missnöjet med avbildningar in i den sekulära världen, men generellt så tilläts avbildningar i den privata sfären. Och literatur inom forskning, literatur, poesi m.m kunde förklaras eller utsmyckas med bilder. Ett undantag från aniconismen finner man i Iran under mongolstyret. Man kunde där avbilda Muhammad. Avbildningarna gjordes dock inte i religiöst syfte utan endast som historisk avbildning.

Geometrisk utsmyckning
De geometriska utsmyckningarna som är ett så dominerande tema inom muslimska länder kommer ursprunglingen från det bysantinska riket. Där användes geometriska formerna som sidoutsmyckning vid sidan av bilden. Något som tidigare hade varit perifiert omvandlades och blev senare det dominerande inom konstnärlig utsmyckning i den muslimska världen.

Till en början så avbildade man fortfarnade byggnader och växter. Under 800 talet kom dock denna typ av utsmyckning att ersättas med en mer abstrakt form. Där förut man friare hade avbildat t.ex. löv, så kom dessa löv senare att bli mer och mer abstrakt avbildade. Denna förändring suddade totalt ut distinktionen mellan ”ram” och ”bild”. Stilen som senare kom att kallas ”arabesque” gör att mönstret som man skapat kan utökas oändligt i alla riktningar. Ett av skälen till dess stora spridning var att dess vida användningsområde, då stilen kunde anpassas till alla situationer. Ett speciellt vanligt ställe där man hittar arabeska utsmyckningar är minareten. Minareter byggdes inte från början med moskéer. Men under slutet på 1100-talet hade de kommit att symbolisera islam, och det blev vanligt att bygga till minareter till äldre moskéer som saknade dem. Den arabeska stilen höll sig populär till 1300-talet då den sakta började försvinna.