Religionshistoria asiatiska religioner 5

Buddhism
Efter Buddha Shakyas död, en vecka efter. Så träffades man först i Rajagrab. Äldre munkar reciterade där ur minnet läran som Shakya muni levererade under sitt liv. Man får därför ihop den första delen av de buddhistiska texterna. Den här texten tette Vinaya Pitaka. Det var en samling regler som munkar, nunnor och lekmanna församlingen skulle följda. Där finns det cirka 227 regler för munkar 250 regler för nunnor.
Man kommer därför överens om de buddhistiska kanoniska texter som alltså hette Vinaya Pitaka. Det är disciplin och korg som det betyder.

Man kommer också överens om en andra text som heter Sutra Pitaka, den innehåller de teoretiska delarna om den buddhistiska läran. Såsmåningom så kallas de här texterna för Tripitake, det betyder tre korgar. Den här titel börjar använads kring kristi födelse.

Allt det här händer alltså en vecka efter buddhas död, vilket betyder att det händer 483. här korrigieras de disciplinerade regler. Man kommer också överens om vad som är den buddhistiska läran. Shakya muni är alltså död. När han var i liv så garanterade han lärans äkthet och effektivitet. Man måste därför komma överens om läran tillsammans.
Buddhismen börjar då fungera som en religon. Men det finns vissa regler som inte är lätt att följa. Därför så sammankallar man en ny konferens 100 år senare.

Den här gången så äger den rum på ett ställe som heter Vaishali. Konkreta anledningen är att munkar anser att man kan ta emot pengar. Ursprungliga regleln är att man inte får ta emot pengar när man går sin tiggarrunda. Man disskuterar därför regeln, det finns vissa liberalt som tänker att man ska få ta emot. Det finns vissa saker som gör att man har argument för det. Vädret kan göra att det blir väldigt svårt, när det är 40 grader och fuktigt. På samma sätt som Shakya dör av dålig köttbit. De liberala anser därför att vi kan ta emot pengar, att vi kan köpa mat för pengarna och behöver inte förvara dem. I alla fall så uppstår det en konflikt. Det är konserativa och liberaler. Men man måste förstå att en buddhist är en buddhist så länge man följer reglerna. Det är inte åsikterna som gör en till buddist utan de som följer buddhistiska etiska principer. Men de som är traditionalister, och de som är konserativa vill inte acceptera ändringen. Detta sker ungefär 380 fkr.
Man ser då att det håller på att dyka upp 2 typer av buddhister konserativa och liberala. Detta har upptsåt på olika uppfattningar om den buddhistiska etiken. Den buddhistiska läran kan vara komplicerad i sin tolkning. 150 år senare under mitten på 200 talet så finns det redan 18 olika tolkningar av buddhas lära. Det som gör dem till skilda skola är att man tolkar buddhas lära på olika sätt, detta är endast hos den konserativa. Om man räknar båda så är det 19 grupper.

Jag måste nämna konsiliet för att det är folk som har makt och kräver svar på sina frågor. Indien styrs under den här tiden av en kejsare av Ashoka. Han förendade inden och det betyder att 100 000 tals människor dör. Han tycker det är jobbigt så han blir buddhist. Men han ser att det är 19 olika tolkningar så han vill se vilken som är sann. Man samlar därför ett tredje möte. Detta sker 250 fkr. Där diskuteras under ledaren Ashoka vilken av dessa skolor som är den rätta. Men naturligtvis så vill ingen avstå från sin egen tolkning. Det leder till att han inte får ett svar. Men han ser till att några utesluts, eftersom den avviker så mycket.

Ungefär vid samma tidpunkt så uppstår den tredje delen av tripata . den heter Abhidharma Pitaka. Det är en teknisk text. Den består av buddhistiska filosofiska anyalysen och av psykologin. Hur människan är konsturerad och hur fungerar hon, och hur är verkligheten. Eftersom det finns 18 skolor så måste det finnas 18 olika Abhidama pitaka texter. Den texten som finns idag och som används, återfundes den skola som bland de 18 överlevt utrensingarna. Den representerar buddhismen på ett hållbart sett som inte kan förnekas.

Jag ska säga att Ashoka har barn, han har många barn. Han har 2 barn, en dotter och en son som är nunna och munk. De beslutar sig att missionera på Sri Lanka. Ashokas barn missionerar på ön och buddhism blir etablerat mycket snart där som stadsreligon. Den typen av buddhism som Ashokas barn förmed sig kallas för Theravada. Det är den konserativa buddhsimen som de för med sig. det är en skola som förespråkar den första formen av Buddhism.

En situation kommer därifrån att det finns 2 typer av buddhism. På ena sidan finns konserativa (18 skolor). Bland dem så ingår theravada (det är den enda som överlevt dem alla). Dessa skolor kallas för Hinayana buddhism. Den gruppen som använder denna termenologi kallar sig själva för Mahayana. Mah betyder det stora och yana är farkost. Det betäckningne är den stora vagnen. De pekar på hinayana som den lilla farkosten. De anser därför att deras buddism är bättre än den som representeras av de 18 skolorna.
Man har en berättelse att om det uppstår en brand i sitt hus så kommer Hinayana för att hjälpa och så har de en liten vagn och de kan rädda få indivder, men Mahyana har stor vagn så att de kan rädda många. Hinayana används i nedsättande syfte. Faktum är idag och om man kommer i kontakt med Mahayna buddistmer så anser de fortfarande att Mahayana buddism är bättre. Den situation som är i början av vår tideräkningen så förekommer symboliska siffran 18 och mahayana vilket betyder att det finns 19 former buddhism.
För att förstå skillnader, och varför Hinayana är lilla vagnen och Mahayana är den stora vagnen.

Nu ska vi tala om läran.
Buddhism är bara en frälsningslära, de är intresserade av problem som hinduer. De har inget med dessa saker att göra. Det enda de är intresserade över är människans frälsning. För att kunna presentera en lära som skulle kunan frälsa männsikan så behöver man första svara några frågor. Först måste man besvara frågan vem är människan, hur fungerar hon och hur är hon konstruerad. För att svara på en frågan så måste man svara på frågan om verkligheten.

Shakyamuni tyckte inte om metafysiska debatter. Hans lära var det han lärde om, och det skulle hjälpa folk till frälsningen. Den skulle vara lätt att fatta och alla skulle kunna undersöka om den var sanna eller falsk. Han börjar egentligen att presentera den existensiella problematiken för alla människor – oavsett vad det kan vara.

Detta leder till de 4 ädla sanningar.
De defienerar de mänskliga problmeatiken, de framställs på sätt så att alla människor kan förstå.

1 detta i munkar, är den heliga sanningen om lidande: födelse är lidande, ålder är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande, samvaro med okärt är lidande, frånvar av kärt är lidande, mistning av vad man begär är lidande. Krteligen den femfaldiga fasthäftande vid existensen elementer är lidande.
Även om det finns lycka så finns detta. Redan attityden att man inte vill dö, gör att människor aktiverar sitt lidande. Man vill vara frisk, ingen vill vara sjuk. Och man vill leva evigt för det mesta ung. Redan detta betraktas som misstag att man har orealsitsika förväntningar på livet. Detta är ”dhukka” på sankskrit, törst för existensen. Den orealtiska hållningen mot livet, det är det som man egentligen referarar till om man talar om lidande.
Den första sanningne säger att alla levandes existens är behäftat med lidande.

Den andra.
Detta I munkar, är den heliga sanningen om lidandes uppkomst: nämligen törsten, som leder från återfödelse till återfödelse, samt glädje och begär, som finner sin tillfredställelse här och där: denna törst är trefaldig, mnämligen nöjestörst, existenstörst, förgänglighetstörst.
Man vill alltid ha tillgång på trevligt och behhaglit och man försöker undvika det påfrestande. Den här läggningen drivs av begär – törst. Begär är därför den andra grundläggande begreppet här.

Tredje, Detta i munkar, är den heliga sanningen om upphävande av lidanet: upphävande av denna törst genom fullständig förintelse av begäret: att låta den fara, att skaffa den undan, lösa sig från den, ej lämna den någon plats.
Alltså om man blir av med det här grundläggande begär, fasthäftandet vid livet och törst efter existensen så försvinner lidandet. Det uppstår då frågor, om man har törst efter livet. Om man inte har det så är det inte värt att existera. Då hamnar man itllbaka till andra sanningen. Att man eventuellt inte vill existera vilket är en orealistiska inställning till existensiella problematiken. Alla asiatiska mystiskt orienterade traditioner, antar existensen av något som finns vidare när jaget försvinner. När det individuella försvinner så blir man psykotiskt. Så tänker man inte i asiatiska traditioner. De antar att när man först när konstruerade egot som uppkommit vid födelsen under olika olyckliga händelser. Verkligenföbörjar först när detta försvinner. Därmed alla tankegångar angående att buddhism är nihilistisk lära kan inte tillmäpas. De är väldigt mycket kända om detta, de diskuterade 1500 år före européer. Det är dock ingen nihilistiska lära.
Det man vill få bort är det konstruerade jaget. Att eliminera begär gör att lidandet försvinner. Allt det här är påståenden som går att undersöka.

Fjärde vägen kallas för:
Detta kallas för den åttafaldiga vägen. Vi ska ta den spearat.
Den fjärde. Detta, i munkar, är den heliga sanningen om vägen till upphävande av lidandet: det är denna heliga åttafaldiga väg, som heter rätt tro, rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt liv, rätt strävan, rätt minne, rätt försjunkande
Punkterna är allts
1) rätt insikt
2) rätt beslut (betyder att man ska bli buddhist)
lägg märke att de två första punkterna är kunskapsteoretiska.
3) det är först 3,4,5 som har med moral att göra. Här är Rätt tal. Här menas att man inte ska ljuga eller tala illa om andra eller inte tala illa om andra. Man ska inte skada levande människor med sitt tal.
4) Säger att man ska ha rätt handlandade, man ska inte döda, stjäla eller skada andra levande väsen.
5) Här talar om rätt liv, rätt leverne. Alltså, man kan tro att rätt talt och rätthandlande täcker avdelningen. Men här har man tagit till beaktandet att man har olika aktiviteter inte ärdirekt moraliska. Men de ska inte betraktas av en buddhist. Soldat är inte direktit buddhistisk den andra delen handlar däröfr om etik.
6) Dessa tre har med tillämpning att göra. Här står det att man ska ha rätt strävan. Man ska vara flitig och man ska vara angelägen att ha rätt insikt och beslut och att tal ska vara de rätt och handlingar ska vara de rätta. Man ska sträva efter insikt och beslut. Det här förstärker alla dem processer.
7) Här talas det om rätt minne. Det är ganska vagt, men här gäller det rätt vaksamhet. Detta är nämligen att man inte ska dagdrömma utan man ska vara här och nu.
8) Meditation är att man inte ska tänka på något. Man ska sitta i lugnt och ro, och om tankar uppstå så kan de flyga vidare.
De tre sista punkterna är alltså praktik. Mediation är punkten som aktiverar hela den åttafaldiga vägen. Det här är allt om buddhism, men dkunskapsteoretiska delen kan bli djuapare.

Det här är den första delen av den andra avdelningen.

Den andra mycket viktiga delen är läran om ”dharmas” och om 5 ”skamdhas”. Shakyamuni var tvugen att säga om vad människan var och det minsta möjliga om verkligheten. Vad kan man säga om verkligheten? Han sade att verklighetne var opersonliga krfater som interagerar med varandra. Det betraktat som dharmas. Ordet dharma har dubbla betydelse, det ena är buddhas lära. Och det andra är de minsta beståndsdelar som utger verkligheten. Verkligheten består av dharmas. Det beytder att verkligheten består av opersonliga krafter osm interagerar med egenskaper. Man kan säga att verkligheten består av atomer som interagerar med varandra, som gör att vi får olika färger och ljud – en mångfald. Man menar opersonliga krafter, om man talar om atomer som är närmare våra kunskaper och som ingår i västeländska vetenskaplshistoria är för att jämföra och underlätta detta för att verkligeheten består av opersonliga krafter. Det är dharma isingular och dharmas i pluar. De interagerar med varandra och det gör de med egna egenskaper. Det betyder att verkligheten inte är. utan det är något som är involverat av oavbruten process av tillblivelse. Det är en dymanisk uppfattning om verkligheten. Jag upprerar en gång itll att shakya muni vill förklara vad människan är och på så sätt så att han kan hjälpa människan att befria sig från lidande. Först så måste han därför säga något om verkligheten. Människan är en del av verkligheten. Verkligheten består därför om dharmas osm är opersonliga krafter som interagerar på grund av sina egna egenskaper. Han kommer därför till vad människan är, hmänniskan består av opersonliga krafter. Dessa opersonliga kraft skapar fem högar, olika akomulationer 5 skamdhas. Det är fem ackumlationer av dharmas. Och varje av dem betäcknas som en skamadhas.

I människans fall så är dhamars, dessa opersonliga krafter, så skapar dharmas 5 högar. Och dessa fem högar kan också kallas för 5 skamdhas. Det är vad en människa är. den första skamdha är människans kropp. Vårt fysiska och materialla.
Den andra skamdhan är människans känslor.
Den tredje skamdha är människans förnimmelse, våra förnimmelseprocesser. Det betyder att det som utspelar sig mellan ögat och objekt, den process osm utspelar sig mellan ögat och person. En förnimmelse process som förnimmar att du finns till. Det finns nu objekt som skapar förnimmelseprocesser som är påfrestande eller behagliga osv.
Den fjärde är något som kallas för vilje-impulser. Nämligen vilje-impulser, det är den här högen av dharmas. Därigenom som männsiakn utrycker sin indivudualitet. Det vill säga, det kommer en hund in i vår sal och det finns säker någon som vill jaga bort hunden. Det finns andra som tycker om att kela med hunden. Två männsikor sitt var och sitt rum under identitska omständigheter. Så en fluga flyger in i rummet. En människa dödar flugan och den andra jagar bort flugan. Vi reagerar olika på samma stimuli, det är uttryck för vår indivdualitet som kan vara utformade på olika sätt. vi är inte identiska med varandra utan vi skiljer oss åt. Det betyder att det är den fjärde skamdha som producerar karma. Det är den fjärde skamdha som producerar karma.
Den femte skamdha är medvetande. Här menas medvetande som är kopplat till tanke. Medvetande behövs för att allt detta ska bli tillgänglgit till människan. Man blir medveten om kropp, känslor förnimmelser och vilje-umpulser.
Här ser man att människan inte har en själ. Hindister säger att det finns en verklighet och det är en världssjäl och det är brahman människan är en del av verkligheten av den bråkdel av brahman som finns i varje människan. Atman är en del av atman, det är en orublbig uppfattning inom hinduismen.

Om man dör så försvinner kroppen först, då försvinner känslor och förnimmelser, och inte ens medvetande kan inte arbeta med matieral, och naturligtvis så slutar vilje-impulserna fungera. Det enda som försivnna. Det som finns kvar är den karma som har producerats via vilje impulser. Det är den karmiska kraft den energi. Det är något som är resultat av handlingar. Det är vad som är karma. Det är den här karma som drar ihop en ny uppsattning av 5 skamdhas. Man får en ny individ som är konstruerad av det gamla materialet. Det är det gamla materialet dock. Det finns dock ingen redovisning hur det skulle gå till.
Det är problemet med en åtefödelse på grund av en gammal karma, för at tde tinte har funnits en ordentlig redovisning på detta. Från det första konsiliet och till ashokas tid. Så fanns det buddhister som försökte förklara. en skola hade lära om personlighet. De menade att man hade personlighet. Det finns en personlighet kva.r Men det är inte den buddhistiska uppfattningen.

Huang po levde på 700 ekr. Det jag vill att vi nu ster på är på sidan 102. den här texten har skrivits ner av en lärjunge. Här är från föreläsning.
Han sade till mig.
Mästaren sade till mig: alla buddhor alla förnimmande varelser är ingenting annat än det enda medvetandet, och dette enda medvetandet är det enda som finns till. Detta medvetandet, som är utan begyennelse är fött och oförstörtbart. Det är varken grönt eller gult och har varken form eller gestalt. Det hör inte till de kategorier av ting som är eller inte är, inte heller kan man tänka på det som gammalt eller nytt. Det är varken långt eller kort, stort eller litet, ty det översskrider alla gränser, mått namn, spår och jämförelser. Det är det du ser framför dig – börja dryfta det, och du begår genast misstag. Det är som det gränslösa rymden osm inte kan utforskars eller mätas. Det enda medvetandet allena är buddha, och det finns ingen åtskillnad mellan buddha och förnimmannde varelser, annat än förnimmande varelser fäster sig vid form och söker buddhaskap i det yttre. Genom själv sitt sönade förlorar d det, ty det är att använda buddha till att söka efter och att använda medvetnadet till att fatt amevetandet. Även de gör sitt yttersta under en hel evighet kommer att inte att kunna nå det. De vet inte att om de hjdar den begerppsbildande tanken och glömmer sin oro, kommer buddha att uppenbara isg för dem, ty detta medvetande är buddha, och budda är alla levande varelser. Detta medvetande är inte mindre därför att det uppenbarats i vnaliga varelser, inte heller är det större därför att det uppenbaras i buddhorna.

Allt vad vi talar om och som existerar som den buddhistiska läran är ett försök att försöka närma sig mysteriumet. En zen mästare som Huang Po, han har säkert tillbringat hela sitt liv i meditation. Antagligen är det klart för honom, så är det.

Vi har gjort en utflykt om vad mahyana buddhismens tankegångar. I alla fall läran om dharmas och de 5 skamdhas. Från början och särskilt inom teravada skolan handlar om metafysiik. Den minsta beståndsdelen är dharmas. Med människor så kommer det i 5 högar, som är kroppm känslo förnimmelser, vilje impulser och medvetande.
Med all sannorlikhet när alla munkar och nunnor efter shakya muni försvinnande så snubblar de på schemat. Det är svårt att använda rationellt tänkande och ha med återfödelse. Det finns ingen språklig möjlighet för förklaringar. Därför har det olika tolkinngar, det finns därför 18 olika skolor.

Vi har därför talat om 4 ädla sanningar
och läran om dharmas och 5 skamdhas
vi kommer nu till den 12 ledande orsakskedja.

Bilden har livets hjul, man redovisar för buddhistiska läran på viktiga bitar. Vi ska börja från cnetrum.
Där har vi en orm, en tupp och en gris. Ormen står för aggresivitet. Det finns 3 grundläggnade negativa känslor som levnade varelser har. Grisen står för okunnighet och brist på kunskap, ingen insikt ingen orientation. Tuppen står för habegär. Det är de 3 aspekter av människans känslan och vara som får världen att gå igång.
Sedan finns det 6 tårtbitar, de beskriver de 6 världar där människan kan återfödas. Det är de stora cirklarna. Vid 5an finns det två delar. Där är det gudarnas existenszon. Där kommer individer som har en mycket positiv karma. Där existerar dem så länge den positiva karman räcker. Det betyde ratt de har det jättebra och de har inga problem och de befinner sig i upphöjda positoinne i jättelång tid. Men när de har tömt ut karman så kastas de ut i återfödelseprocessen. Det är den andra cirkenln som beskriver detta. Det finns bilder på olika varelser, det finns munkar gudar vanliga människor och demoner.
Den delade tårtbiten är stridande gudar. Det är vad som stör dem från att njuta i sin position. De strider och är avundsjuka. Det är deras problem. Högst uppe på vänstra sidan. Det represneterar gudarnas land och de stridande gudarnas existenszon.

Det här är en asbrakt uppfattning om samsara som beror på karma. Dne här bilden vänder sig till tibetanska lekmän, som definitivt redovisar för den åsikt och lära som redovisas av buddha shakyamuni.

Dent redje tårtbiten är mittne på vänstra sidan. Det är djuren och deras värld. Deras fattningsförmåga är begränsade. Deras värld är konkret lidande de jagar varaandra. De har inte tid att tänka på annat. Det är en del av att tänka på annat. Gudar har det så bra att de inte tänker på något. Samma sak gäller de stridande gudar, istället för att strida kan de ägna sig åt något annat men det gör de inte. Avundsjukan som betingar deras existens tillåter dem inte att vända i andra riktningar. I djurens värld är lidande mycket konkret. De har inget annat val att undvika lidande men de kan inte. Djurens värld är definierat med lidande. Men om man har förburkat karman där så får man möjlighet till andra återfödelseformer.

Längst ner så kommer hlevetet. Det är ett landskap där olika djävulsliknande saker jagar människor som steker människor osv. de är utsatta av mycket konkret och intensivt lidande. De befinner sig i den världen så länge den dåliga karman räcker till. Bland alla dessa varelser så är de helvetiska varelser som har en ny chans.

På jöher sida så är det hungriga andarnas värld. Det är ett landskap med spetsiga berg och det finns människoliknade gestalter med stora magar och smala halsar. De är hungriga för att de har stora magar vilket är stora magar som är symboliskt för stora begär. Och smala halsar vilket är små möjlighet att tillfredställa dessa begär.

Den sista världen är männiksornas värld, det är den bästa världen. Det är bara människor som kan var amedvetna om sin situation. Det faktum att de lider, och bar amänniskor som kan göra något åt. Den mänskliga existensen kan vra problmeatisk men kan leda till upplysning.

Nu kommer vi till den mest komplicerade delen av dessa apspekter på läran. Den yttre cirklen av 12 bilder. Det är en kedja av händelser som enligt den buddhistiska uppfattning leder till fångenskap i den här världne. Hur går det till. Hur uppstår situationen som binder människan i tillvaron. Det är den här frågan som orsakskedjan försöker förklara. på sanskrit så betyder det läran om uppkomst i ösesidigt beroende. Det finns 12 länkar i en rad händelser och som innebär bundenhet i tillvaron. Det hela börjar högst uppe på högra sida.
Bild 1 visar en gammal gumma som går framåt blind med en käpp. Det symboliserar okunnighet. Alla människor böjrar alltså som kunniga varelser. Okunniga kommer därför inte hller långt.
Bild nummer 2 är en krukmakare, man försöker redovisa en process som producerar karma. Okunnihget betyder egentligen att man producerar förutsättningar för karma. Okunnighetproducerar karmiska frön. Om vi har detta så uppstår ett medvetande. Vi kan gå tillbaka från medvetande, vad skapar ett medvetande? Det är karmiska frön.

Om vi har dessa karmiska frön för handen så blir medvetande till. Bild nummer 3 visar en apa som klättrar på ett hus. I den bildliga buddhistiska så står apa för medvetande. Det är lika svårt att få medvetande att sitta still som en apa att sitta still. Om man har det så bildas bild nummer 4.

Det finns en bild där som 2 personer, de symboliesrar för det psyiska och fysiska. För att anknyta till det föregående. De existerar bara för att det finns ett medvetande innan dess. Ett medvetande resulterar alltid i den psykofysiska mevetenheten. Man försöker redovisa för ne abstrakt process i konkreta medel. Bilder är ofta mera talande än en noggrann beskrivande. Om vi har den psykofysiska så skapar vi 6 sinnerna.

Det är 5 konventionella sinnerna och det 6 som är medvetande. De talar inte om 5 sinner, det betyder öron, syn lukt syn känsla osv. (det är fönstren i husen som står för det)

Det är 6 bilden är kontakt.

Den sjunde är känsla.

Det kommer problematisk biten om vi har en känsla för handen, när man tecknar den existensiella situation som en människa som existierar via hans känslor så kallar jag den som är festen på känslor. En man med mat och dryck. Han festar på känslor. Det är livet. Bild nummer 8 står för livet här och nu, livet är en fest på känslor.

Bild nummer 9 visar en apa som samlar frukter. Det är en bild av vår attityd när vi festar på känslor och vidare bepansrar vi våra positioner. Vi vill ha goda känslor, och detta innebär att vi måste agera. Alla aktioner producerar karma.

Om vi går tillbaka till 8 med man vid bord, och som är fest på känslor. Om han vill ha fortsatt fets på känslor. Som att slå någon på huvudet eller göra något snällt. Den existensiella situationen kräver fest på känslor. Man måste därför agera och det innebär att man producerar karma. man hänger sig fast vid saker och ting. Allt detta kan beskrivas som en förutsättning för graviditet. Om jag vill ha en fortsatt fest på känsla. Då producrerar mina känslor karma och en gravid sitaution krävs. Gradividetet är en förutäsättning för något nytt.

Om vi ser på bild nummer 10 så är det en ravid situation. Det ä har uppståt från våra handlingar när vi vill få en permanent tillgång itll det positiva och vi vill inte ha det negativa. Vårat agerande producerar en garavid situation.d et är bild nummer 10. egentligen så skapar vraje graviditet ett nytt liv.

Det leder till nytt liv som i bild 11, det leder till en ny död. Det ser vi i bild 12 där man fraktar en avliden. Han var inte upplyst så genom hans okunnighet som det fortsätter. Det är det som när man talar om de samsariska procesesr, återfödelsekretsar tå talar man om detta som försöker beskriva detta. Den avlidna är en vanlig död och han ahr inte blivit upplöst. Det som försätter en vidare är okunnighet som leder till osv.

Det är obeständighetens demon som sätter det i våra tassar. Det är en mara. Det är döden helt enkelt, som håller vårt universum i våra tassar. Så länge vi är okunniga och producerar karma så är vi fast. Det är kedjan av händelser som är 12 ledskedjan. Men det kan endast brytas när man festar på känslor och lever livet. Man kan förstå att här är jag påväg dit jag inte vill gå. Hans 5 huvuden är hans 5 sinnen som inte är samma som våra.

Vi har gått igneom de viktigaste och avgörande delar av den buddhistiska läran.

Grundläggande frågan är vad som skiljer (hinayana)theravada buddhismen och mayhana. Hinayana är represneterat av då en skola och så har vi Mahayana. Det är två riktningar.
Vad är skillnaden? Först och främst så uppfattar theravada historiska buddha som en historiska person. Han var inte mer än en människa som kunde uppnå upplysningen. Men han var bara en människa och han föddes lärde och dog.
Alltså deras syn på buddha. Dessutom så säger theravada och andra skolor att det kan bara finnas 1 buddha på en gång. Man kan inte ha 2 buddhistiska läror. Det ärcker med en buddhsitsik lära. De har messianska tankegångar. Det finns en buddha och han är en historisk perosn och han finns inte tillgänglig.
Mahayana buddhister de uppfattar buddha inte som en människoliknande gestalt. Antingen så preciserar man om det är historiska buddha eller om det är kosmiske buddha. Men buddha syftar på en existens princip, att det är en allomfattande medvetande oavsett om vi vet om det eller inte. Och den uppfattning som vi har vissa tankegångar om, även om det inte motsvarar den verkliga verkligheten så representerar det buddha. Det är en princip som brahman inom hinduismen. De talar om 5 kosmiska buddhor. Varje kosmisk buddha. En mandala är en karta över universum och av människans inre. Vi kan placera 5 kosmiska buddhor, en i centrum och 1 i varje utsträckning. De befinner si gi ett område som är omringat av 3 gränser. Det betyder om jag vet det det ena så vet jag det andra. Om jag vet mitt inre så vet jag det andra.

Det finns 3 grundläggande skillnader mellan buddhstisika läror. Theravador antar att det är en buddhsitisk perosn. Men mahayana är att det finns 5 kosmiska budhor. En av dem är en som heter Amithabha projicerade den historiske buddha Shkyamuni. Det är naturligvis en helt annan uppfatning än vad theravada buddhismen står för.

Den andra skillnaden står i syfte med buddhismen. Inom theravada är att bli en upplyst människa att vara en buddha kan man säga. Men de betäcknas som Arhat som betyder den värdige. Man strävar att bli en arhat. En upplyst person som inte är involverad i lidande. Det är syftet med theravadabuddhismen.
Men inte så inom mahayna buddhismen. Man strävar där att bli en bodhisathva. Det är en sathva som har upplysningstankar inom sig. man har upplysningstankar varelse. Man praktiserar buddhism för att frälsa hela världen och därför sig själv. Man praktiserar inte för sig själv utan för hela världen.

Sedan finns det skillnader i teori, therevad har abhidharma, men mahyana vägrar vara del. De har istället fullkomliga vishetens literatur. De har prajnaparamita. Det är metafysik.