Socialetik 6

Kristen etik
Det är 2 kapitlen i göran möllers bok som går in på kristna etiken, de övriga är allmänetiska namn och de figurerade i nyfikenhetens redskap.
Idag så förknippar människor kristne tro med etik, på ett självklart sett. Man tänker att kristna är etiska, osv. så har det inte alltid varit, det är med den moderna tiden och naturvetenskapen och sekulariseringen som kyrkan känner sig tillbakaträngd. Man får inte vara röst i samhället på samma sätt. då är vi vid sekeskiftet slutet på 1800-t/1900 t. då blir etiken en slags räddningsplanka för kyrkan. Om vi inte kan erbjuda en världsförklaring och vi inte kan hävda att gud finns långt uppe i himmelen. Om vi är tillbaka trängda av vetenskapen på olika områden, men om etiken kan vi säga någonting. I slutet på 1800-t så leder darwinismen skaptism till etik, man styrs av drifter. Det är en bister människosyn som inte ger grund för människosyn. Men det kan det för kyrkan, gud kan vara garant för etik. Kyrkan har gjort ett starkt nummer av etik. Många idag förknippar kyrkan och kristne tro med etik.
Det är en viktig fråga. Många kyrkliga företrädare skulle vilja säga utan kristne tro ingen etik. Då har kyrkan viktig resurs i samhället. Garanten etisk livsstil. De behövs när företag skriver värdegrunder. Om vi skulle illustrera detta med ett ”m” för det mänskliga och G för gudomliga. Hur förhåller sig dessa till varandra? Då skulle man kunna rita en:

Mänskliga  G detta får en uppenbarelsepositivism, att bibeln innehåller sanning om rätt och fel. Det är en positiv eftersom den drbbar människan utan egen reflektion. Här har vi nämnt carl bart och den svenska biskope anders nygren. Han använder agape-tanken. För carl barth så är det kristus som uppenbarar detta. Den radikalt annorlunda.
”det finns bara kristen etik”.
Befrielseteologi, även den tar sin grund i uppenbarelse. (även om det inte blir så mycket kristus) det är mer ecklisiologist. Man bekräftar det befintliga.

Mänskliga  G vi skulle kunna rita såhär också. Det är darrigt med etiketter för det är generaliserande. Men liberalteologin kan manskriva in här så har man historisk referens. Liberalteologin osm har en så ljus och optimistisk människosyn att guds uppenbarelse inte finns men människan själv är så fantastiskt sakapd av gud så att hon av eget resonemang komma fram till gud.
Här säger man att det inte finns någon kristen etik, utan det finns bara mänsklig etik. Och den räcker för människan är skapad av gud. Men den naturliga människans etik räcker. Kyrkan behöver inte komma och lägga till något.

Mänskliga  G Analogilära, romerska kyrkan och thomas av Aqunio. Thomas säger att hon int eär förtappad trasa men hon inte heller en kultiverad godjärtad som inte beöver tillrättavisas. Hon äger insikt, av födsel naturligt en insikt i guds vilja. Men den är brisftällig utan den behöver upplysas och kompleteras. Det finns en likhet, men det är inte så tydligt som för liberalteologi. När man ska förklara thomas grundinställning så använder man bilden av en bok som är bristfällig där sidor är avrivna. Ma får ett hum av historian så letar man vidare och hittar sidorna som fattas. Det är alltså ett komplement. Thomas talar om etiken så som uppenbarad av guds vilja. Guds vilja är för thomas lag ”lex” den eviga lagen som finns i guds tanke. Guds ursprungliga ordning.
Sedan har vi lex naturalis. Det är det mänskliga, det är människans partiella insikt i guds vilja. Det är den naturliga mänskliga rättsmedveteandet som människan besitter i att vara guds avbild. Man fattar naturligt vad som är orättvist. Om någon roffar åt sig mesta maten så fatta rman att det är orättvist man behöver inte öppna bibeln, det är lex naturalis. Men den är partiell och den räcker bara så långt och dne är ävldigt grundlägande. Den handlar om människovärde och rtätvisa. Men den säger inget om hur t.ex. en familj ska se ut det kan vara poligami och monogami och patriarkat och matriarkat. Men på dessa ställen står man sig slätt. Därför behöver man lex divina. Det är guds uppenbarade vila. Hur skiljer den sig för lex aeterna. Men det är för at than int eär fundamentalist, men han fattar att guds uppenbarelse så måste den skrivas och överföras till birstfälligt mänskligt språk den måste tolkas, det är skillnaden.
Sedan i bästa fall, så mäniskan med lexneturalis och lex divina. Om man okmibnerar detta i samhället så blir det lex humenae. Mänskliga lagar, de som råder i samhället. Även visar sig thomas även vara inte fundamentalist. Han tror det inte är helt möjligt att översätta ideal. Utan samhället präglas av politiska saker. det är rättvisa, men inte total. Vissa kanske behöver större delar av kakan, det är mer kompromisser. I lix divina. I gud suppenbarels e så finns det som jag pratade om i aulan. Det är om du ville vara fullkomlig kom bort och säljn allt vad du har. Detta kallar thomas för nova lex. Edet är den nyra ordningnen man möter i berättelsen. Man går andra möbbeln och man kritiserar farisee. Nova lex handlar mycket.
Nova lex ädär finns moralisk excellens och där finn sinictamentet. Och startpaketet till munklivet klosterlivet och extra hängivna överlåtelsen. Och så säger thomas med all respekt. Kanske inte var världens bästa pedagog, evangelium menar hn är nova lex. Han bygger in en gärningsfolu. Utan nova lex evangeliet är erbjudandet guds nod. Där pratar tohomas väldig tmycket om nåden som gratis. Att var ahetl accepterad av. Men han fullföljer. Men visst r det samma mängd nod osm lueter.
”det finns bara mänsklig etik kompliterad av uppenbarelsen.”
vi har lex naturalis en naturlig inskt om vad osm är rätt och fel, sedna har vi uppenbarelsen som kompleterar ava dsom är rätt och fel, utrustade med samlade kunskapen ska vi ut is amhället. Då skapar katolska politiska partier. Pover som formulerar för sin samtid en kyrklig socialetik. För den mänskliga socialetiken räcker inte. Det sista vi kan säga innan rasten är som tillgång och börda ddetta begrepp med vad som är naturligt. En romersk kristen kan säga om ett visst betende om sammhälsordning om familjen. Om fördelning av välfärd i samhället om krig och fred, det är naturligt/onaturligt. Den tankefiguren finns i thomas teologi. Det är en enorm resurs, för etiken är faktiskt beroende av en objektiv förankring. Det kan vi säga mer omsenare. Men det är ett jättetungt argument att säga att det är naturligt och onaturligt. Det skapar en innebonde konskevekns till konservativsm. Men på ett godstyckligt sätt så slår man ner i något skede i historien och säger här är det naturliga. För thomas är det dne medeltida kyrkan. När den moderna tiden slår in.. men 1789 (revolutionsåret), så vet vi hur den katolska kyrkan är ett självklart fiende, något som voltaire gycklar med. efterosm det står mot det som är emot framstegen jämlikhet broderskpaet.


 rast

om man tittar närmare på frågan om etik och kristne tro. Då ser man att dne kanske måste preciseras innan man tar ställning till den. Et tmer precist påstående är att etiska värden. Det finns också icke etiska värden och estetiska värden. Etiska värden handlar om rätt och fel.
Men etiska värden kan inte finnas utan gudstro.
1.Då är de beroende av religiös tro. Men tanken är att etiska värden inte kan finnas utan gud. Om det inte finns en gud hur skulle det kunna finnas etiska värden? Dostrojevsky. Många kan hålla med om det, men så ansprångsfull är ingen. Räcker det intemed att människor har det. men måste dessa etiska värden finnas. Men det gick dostrojevsky emot i sin novell att de måste vara fel. Det är en uppfattning man kan ha.
2. det andra är att etiska värden inte kan rättfärdigas utan gudstro då säger man som jag nyss började säga. Männsikor kan uttrycka etiska meningar, så kan man hänvisa till samhället. Man kan rättfärdiga med kulturen, tiden så gör vi i vår tid. Allt annat är omodent. Det finns sätt att rättfärdiga, man ger dem en grund så de blir hållbara och försvarbara. Det kan man inte göra utan en gudstro, så skulle man kunna säga. Därför att alla förslag osm finns på att rättfärdiga. Etiska värderingar.
#socialt konsens
# majoriteter.
Majoriteten bestämmer. Samma sak kommer att ske med frågan om samkönande äktenskap och abortlagstiftningen.
Etiska värderingar ka också rättfärdigas genom hänvisningar till:
#auktoriteter
att dali lama m.m. tycker så. Om vi ska tro på kant så underkänner han all yttre auktoritetstro och vi måste själva införliva.
#känslor
david humes går och säger, går jag på trottoaren och snubblar över en tiggare så är det känslomäsisgt självklart att jag hjälper den personen. Men känslorna är ändå en etisk kompass. Nu finns det ett välkänt argument från en välkänd brittisk filosof GE. Moore hette han principa eticha. Han formulerade den öppna frågans argument. Den går ut på at okej nu ska vi bestämma om något är rätt eller fel. Är det rätt och fel att planka. Vi kör et konsensus, vi bestämmer oss. Men det är fortfarande en öppen fråga.
Om vi låter svenska folket avgöra om det är rätt att begränsa invandringen att man tar emot 1000 flyktingar per år. Är det då rätt att begränsa invandringen? Det är fortfarande en öppen f råga.
För att göra historien kort, att vi har konsenus det är fakta. Fakta kan aldrig leda till värderingar, det är det som är kontentan.
Det primiti concept det är ett grundläggande koncept som vi inte kommer åt. Men då kan den troende människan hävda. Man ger moore rätt, att de argumenten är obegrpliga.

…

man kan säga nästan samma sätt som kyrkan såg på etiken som ett sätt att göra sin röst hörd. På samma sätt kan man nästan säga så har kyrkan på samma sätt trätt fram med etiken som en flagga man kan flagga med. i ett klimat som annars präglas av emotivism oeller värdenihilism.
Dessa ska vi se som exempel hur svår tde tär att rättfärdiga etiska värderingar. Det är fortfarande oerhört svårt. Även om etiker försöker undvika värdenihilismen. Då ökar kyrkans tro på både 1an och 2an att gudstron kan ge en grund för etiken.


Varför ska jag vara etisk, varför ska jag följa kategoriska imperativet. Vad är det för förnufteigt med det. man ifrågasätter det. förnuftet har varit etikens fiende. Så får man säga. Det är med förnuftsargumenten man formulerar värdenihilismen. I vissa kulturer är det rätt att samla huvuden på pålar.

Alltså
1 etiska värden kan inte finnas utan gudstro
2 etiska värden kan inte rättfärdigas utan gudstro
3 etiska kunskap kan inte finnas utan gudstro.
rätt och fel i objektiv mening. Men jag vet inte de.t men då säger kristendomden, utan kristendomen så finns ingen konkret kunskap. Uppenbarelsen måste till för att ge den slutgiltiga kunskapen om rätt och fel.
4 det blir mer och mer udmjukt. Etiska värden kan inte motiveras utan gudstro. Det handlar om att kristenodmen har en unik möjlighet att skapa motivation. En människa tror att etik handlar om majoiritetsbeslut. Och en annan tror att etik handlar om kkänslor. Men med dem känslrona så leder mig inte till självuppoffring m.m. men i den kristana verklighetsuppfatntingen så får etiken en sån hög status så att den ger en unik motivation. Jag tror det inte finns någon teolog som förnekar det här. Man behöver inte alls vara så övertydlig. Man kan vara mycket mer generös, att man kan motiveras av humanism m.m. men icke desto mindre så ger dne kristna torn en annorlunda motivaiton.
5 det femte och siste. Etiska värden kan int eupplevas som förpliktande utan gudstro. Ni märkare att det är varianter av ungefär samma tema. Nu handlar det om man tar bilden av 2 soldater som har möjlighet att tortera en fiendesoldat för att avslöja viktiga hemligheter. Då avstår de från det. att avstå från detta kan vara mer förpliktande än om man bara såg på etien som känslor. Man kan dela moraliska beteendet. Men känslan att jag var verkligen tvugne. Att det var verkligen förpliktande. Är förmodlingen starkare om moralen är förankrad i en religiös tro. Jag vill inte vara specifik, det är naturligtvis många religioner som är aktuella. Men den religiös amotivationen. Det betyder lite olika saker. vad tro betyder för värderingar.
6. detta är i en ltein annan logik. Utan gudstro risk för moralism. Ni märker direkt att det är en annan typ av begrepp. Att gudstron är en spärr mot moralism. Det här är lite svårt för oss att förstå. Man kanske måste förstå 1800 talets kultur, med den långt drivna moraliserande kulturen. Att man slängde ut moralismer. Förkvävande och förkrympande. Den som gjorde fel och bröt mot konventioner kunde bli väldigt utsatt. Det fanns en film. Den handlade om engelska strisflygare. När skvadroen är placerad i frankrike, för kriget är phony war. Han är amerikan dessutom. Men han är med engelska kollegor. Men han ber sin mekiniker att motera en stolplatta. Han gör det som en kompis. Men han bjuder på squas. Men då passerar han som fin pilot att spela squash med en simpel mekaniker då mobbar de ut mekanikern. Då är exmpel på att moralismen kan leva sitt eget liv. Vi som har levt i sverige i senaste decennerina ett samhälligt moralism. Då kan ett kristet gudstro, den som utan synd det temat. I NT. Kan vara en spärr mot moralismen. Den är inte intelektuell på sama sätt. det handlar inte om moralens grund utan det är en anann effekt.


Det här har handlat om moralens berättigande, det är viktiga tankar med värdenihilismen. Det var en mer radikal, etik är mer på modet. Det är en märklig kulturell situation. Alternativne är egentligen radikala. Men ytterligare tankar på temat kristen etik, finns det kristen etik. Där säger wingren nej, men thomas nja, carl barth helhjärtat ja. Men de är principiella och är ävldigt almänna hållna. Man kan vara mer detaljerad och säga etik i ett kristet sammanhang kopplar etik till varsebilvning. Nu handlar det om hur etiken presenteras i kristen gudstro. Det finns många uttryck för det om ditt öga är ont riv ut det. etiken börjar då inte i förnuftet som för kant utan i varseblivningen och hur jag ser.
Etik- varseblivning: hur jag ser
En exempelberättelse r berättelsen om david och batseba. Där batseba kan ses på olika sätt:
Urias hustru
Elams dotter
Objekt för sexuell tillfredställelse.

Man kan säga att etiskt nyckelord i en kristen verklighetsförståelse är att se som, och att man kan se batseba som. Man har alltid val och att det är etiskt relevant. Den barmhärtiga samarien ser som sin nsäta och det kunde vara etiskt relevant. Man kan säga i den kristna förståelsen av etik så är etik för reflexiv. Den börjar inte i reflektionen och har börjat tidigare. Wingrien har iblden av etikstudenten har full av teorier, och en äldre kvinna vinglar ut i trafiken. Utan han rusar ut i gata, utan reflektion. Etiken börjar före reflektoinen. De tär ett sätt att se. Varseblivnign blir moral.

Ett annat är agent perspektiv. Vilet betyder handlande subjekt.
Agent – perspektiv.
Att det inte finns en fristående etisk reflektionutan det är alltid handling direkt, de tär agent perspektivet. Etiken är insatt i ett handlingssammanhang. När david ser batseba på olika sätten och väljer något av den så är det aktörens synsätt. De tär någon som ska handla med batseba. Mend en barmhärtiga samarien så är det handlingens blick. Ska man definiera etiken i ett handlingsperspektiv. Hur ska jag vara leva tänka känna för att inte bittert behöva ångra mitt beteende. Då har man inte tänkt som frågan om gott och ont. Hur ska jag leva och känna fr att inte ittert ångra mitt beteende.


Vad är det för fel på människan enligt kristen människosyn?
När vi gjorde inledningen så hade vi människosyn på 3dje plats. Det var gud det var skapelse och människan. Kristne antropologi. Då hade vi 3, människan som skapad. Möjligheter. Människan som fallen, syndabekännelsen. Ett svårt kapitel i gudstjänsten. Inte för att människan inte är bristfällig. Men att det idag sitter många yngre och barn i kyrkorummet. Som lever och tar på sig skulden för misslyckat äktenskap. Om barns skuldkänslor om hur barn absorberar och bär hemlig skuld. Den typen av insikter har motiverat förslaget. Synden är annars en del av kristen människosyn.
I den gamla filmrullen clockwork orange. Det är en huligan våldsverkare som förstör livet hna och hans kompisar. Han grips av polisen och man sätter honom i psykologisk rehablitering. Man ser hans våldsscener på en filmduk. Varje gång våldet dyker upp så ser man störm i hans fingetoppar. När det inte är våld så spelar de fin musik. Man får känslanatt han var mer mänsklig i hans ondska än i hans godhet. Det finns många osm har brottats med prolbemet. Ondskan som det genuint mnskliga vad skulle hänt om vi tog bort ondskan. Syndafallet förändrar människans natur och kvinnan ska föda med smärta. Osv. det är naturen som påverkas. Även kristendomen förankrar onskan djupt i människans natur. Den är dock inte ursprunglig. Den är djup i människans natur, den är inte ursprunglig. Man definierar frälsningen tillbaka till ursprungliga. Att de tär ett återupprepning av tiden före sndafallet.

Synd har fått många definitioner.
Fornkyrkan med ireaneaus talade om ursynden. Det var avund. Det var interssant för det betyder att man inte laborerade med syndakataloger, utan avund. Det var en sofistikerad syn på synden. Avunden som förhållningssätt på synden sedan är enstaka handlingar symptoom på detta. Effekten är att man undeviker moralism på pappret.
Augustinus kommer ur några hundra år senare. Ont begär. Här blir det lite mre aggresivt. Ltite mer stiringenet. Den ursprungliga synden är ont begär at tha begär av ett bättre liv. Att begära av själviska syften. Nus ka vi inte rabbla alla utan iv låter löfstrup koma till tal. Han levde fram till 1986. han lvede rätt så gammal. Han skaffade sig i sina år en freestyle. Han lyckades köpa en sån. Kretsande livsyttringar. Vi går inte in och utvecklar begrepen. Att bara nämna någon ger tankemöjligehter. Kreetsande livsyttringar det hade kint vara
Främlingskap alination. Är också ett fruktbart begrepp att,ee efterosm det har social katorori. Det finns en främlingsskap, främlingsskap för mig. Det jag vill det gör jag det jag inte ivll det gör jag. Främlingsskapet för andra. Gustaf wingren har också en definition att se hur något bode vara men inte är