Översiktskurs 2 historia lektion 1

Introduktion
Målsättningarna
Huvudsyftet är att det kallas för översiktskurs det är grundsyftet men man bör ha i minnet det är olyckligt att ha en uppdelning av mplen. Då kan man få för sig att här skaffar mans ig översikt och här lär man sig att läsa kurlitteraturen kritisk. Kritsisk bedömning av vetneskaplig litteratur är relevant här också. Jag ska förmedla hur historkikerna och andra skapar kunskakap genom exempel att här har det funnits forskningsdiskussioner man har tyckt olik aman har börjat gräva i empirska arbeten man har tagit fram ny empiri i föorsknignsforonten. De målsättningarna går i in varandra, från i höst är det nya block halvterminsblock där de befintliga kurserna integreras grudnstommenf inns vkvar emen de ska vara synkroniserade. Temakursen ska vara närmare koppling vi kommer minska ner översiktskursen i betydelse och vi kommer ha mer vikt på temakurserna. Vi måste förstå och uppfattna det här med kritiskt förhållningssätt i högskolelagen i forordningen ska stå för att förmedla ge studernterna ett kritiskt förhållningssätt.
Fel i kompendiet iangående kvinnor i västvärlden

Det finns exempel nere där,

I det här kompendiet så tar vi upp, det finns det tankar från vår sida hur kursen är upplagd vad vi har täknte och vad finsn bakom och vi kommer ta det nu. Sidan 4 är viktigt med öppna tentamenfrågor, de varierar något från termin till termin. Se till att ni har denna termins häfte det är dem frågorna som gäller som kommer.

Tentamen består av tre frågor som ska besvaras vi får fyra lternativ som vi kan välja på det stå rhur långt det ska vara. En av dem här fyra frågorna, berör en av de två grupplektionerna. Vi får incitament att gå på grupplektionerna det ska vi också delta.

Sedan kommer sidan 5 och frammåt ett shcema med läsansnvingar och vilka sidor och kapitel som är aktuella. Och stolpar och nykelord som vi vill förmedlera som ger en stomme. Ingen kommer att följa föreläsningarn går från punkt till punkt så går det inte men det är fingervisnignar från vår sida vad som är viktiga punkter. Där finns och kommenterar om studieteknik om vi bläddrar lite längre fram kanske vi studstar till sidan 16 det här är ingen läsövning jag vill förmedla er en inbick i historikens verkstad. Hur kan ett material se ut som historiker arbeteaar med. Jag har skrivit väldigt noga om man läser texterna som förklara så ska det funka att förstå vad som står där jag har förklarat viktiga ord där. Det är inte en metod övning som ni ska klura ut det är mer en illustration med källmaterial illustrear viktiga frågor som historiker harställt sig. Man kakn blixbetylyusa frågor från 1600 talet. Det här grå fram,till sidan 22 (frakturläsning)

Det finns också frågor tillt illfällena sidan 25 har vi också till sista gruppunervinsngen 2-4 maj det finns inget material här utan frågor. Sidan 26 och frammåt som jag ber att inte glömma det finns 3 exempel på studentsvar på en tidigare fråga. Ett fick u ett g ett vg. Det ska ni inför det sista tillfälletläsa och komma fram till bedömingin ni ska diskutera och hur bygger man upp ett bra svar.det måste finnas struktru och ge exmepl inte för ytligt. Man måste veta vad man pratar om. Vi vill visa er att här är det verkliga svar som studenter har lämnat på frågor. Vi vill att ni fixar det här. Om ni inte fixar så får vi inga pengar. Systemet funkar så att vi har registreade studenter också att studenter presterar sina poäng sån här kurs är oerhört viktig för vår ekonomi vi ivll naturligtvis att ni grejar det här.

Uppläggning
Allt kommer inte om utan exempel på att hitta sturktur. Frågan är inte exakt formulerad så utan vi får förska själva transformera till vad det behöver.

Råd till öppna frågor är att skriva ner svaren på dem. Man är väldigt glömsk och man kan hantera det till nästa vecka men några veckor senare så minns man skelett av det där. Men om vi arbetar med dem så är förutsättningarna bättre om vi kommer ihåg det. Förlita er inte bara på minneskunskaper om jag grejar att jag läser men de flesta behöver bearbeta. Det kommer 4 frågor vi behöver svara på 3. jämfört med antiken så är det 4 poängen så är det inte jättestort det är ökad svårighetsgrad. För några år sedan hade vi det upplägget för kronoligskt. Många tyckte att antiken var kärv. Bättre att göra trappa och nu har vi kommit till trappsteg där vi vill ligga. På antiken är det lite lättare men den här nivån ska vi vara på hitta sturkter och jobba med frågor vilket de allra flesta gör.

Att jag ha få öppna frågor är att man ska kunna jobba igenom det man ska ha det genomskrivet. Gruppövnignar är bestämda teman utvalda och vi har material till gruppövngar se till att ha dem var förberedda läs in er till fråogrna. Annars är det bortkastade pengar om ni inte kommer förberedda vi kan prata med lärarna och kamrater pröva era tankar.

Tentamen se det här som ni har den här månaden på er se det som ett skrivtillfälle, det är 12 hemskrivningar per månad. Men ni har den här månaden ni måste lägga läs schema att dela in er tid.

Två frågor att ställa sig, kan vi ha ”hur blev det här”, ”hur kom vi hit”. Vi har frågor om oss för vår framtid varför ser det ut på det här sättet. Konflikten i mellanöstern och miljödiskussionen, det är ett sätt at se på historien från våran situation här ger perspektiv på historia. Vi är nyfikna på hur det ser ut, att hur var det då hur såg det ut i inka riket. Utan att vi kopplar ihop dem med hoss att vi är nyfikna på detta. Dem här infallsvinklarna har stor betydelse för att se på stoffet som vi intreserar oss över. Om man frågar hur var det då så är allting like intresseant. Över korea eller hiberiska halvön, det mesta kommer vi inte prata om på den här kursen. Det här perspektivet funkar inte för att sturktera den här kursen. Man måste ha en tanke bakom och i bästa fall så finns det ett samband är att vi utgår från vår tid och våra frågor så är själva upplägget så kalar vi det för modernisering hur har vi kommit till den här världen. Den här epoken är betydelsefull om vi tittar på 1500 – 1850 så är det övergångsperiod från gamla samhället. När den här epoken är slut så är dubbla revolutionernas tid man btyer ekonomiska mönster och man byter politiska mönster med franksa revolutionen. Det är sedan utgångspunkten för tiden efer 1815 – 1850 den moderna tiden kapitalisen som då har använts. För perspektivet hur ser processen ut, hur når vill förutsättnignsområde till lskiftet mellan perioderna 1815 – 1850 hur knyts världen ihop det ska jag återkomma till.