Buppsatskurs lektion 2

Vad ett pm är
Det är första inlämningsdelen

Du ska ha:
1 läst igenom källmaterialet (ska veta vad som står i det och vilka frågor man kan ställa till det).
2. beställt tidigare forskning och bläddrat i den.
3 lämnat i en skriftlig PM
a 1-2 sidor
b aktiva val för undersökningen
i ämne
ii syfte och frågeställningar
iii källor och källkritik
iv. teorier (vid behov)
v. metod hur ska du göra?
Vi avgränsningar (i tid och rum)
Vii planeringar av arbetet
Viii problem och svårigheter

Skrivning
1.5 radavstånd
det ska vara framsida, b uppsats examinator, det ska finnas en titel på uppsatsen det ska se vilken termin.
Det ska finnas e innehållsförteckning med kaptiel och delkaptiel. Det ska vara 15 sidor
Förslag använd inte mer än 3 rubriksnivåer.
Det ska finnas i innehållsförteckningen tabeller figurer diagram efter innehållsförteckningen.

Sedan ska det vara en inledning av uppsatsen, där man förslagsvis börjar med ett syfte. Det är viktigt att formulera syftet och motivera syftet. Varför är just det här intressant. Det här är ganska svårt att göra i ett vakum. (att det är intressant för jag tycker det).
Man kan lägga tidigare forskning före detta och ta avstamp och lättare motivera syfte.
Att motivera en undersökning, kan vara andra motiv. Det kan vara en forskningslucka.
Man kanske vill pröva en hypoptes. Att en forskaer hävdar att något har hänt. Att mejeriyrket maskulinariserades i början på 1900 talet. Då kan man ta upp och se att det stämmer. Då har man mycket av frågorna färdiga från början. man kan också problematisera gamla resultat eller gamla idéer.
Man har sedan frågeställningar och hypoteser, det ska vara konkreta frågor. Syftet kan vara övergripande. Men frågorna är konkreta som man ska svara. Frågorna ska ringa in syftet. Plocka in delar av syftet man kan undersöka. Motivera frågorna, varför har ni valt frågorna. Det räcker inte att skriva vad vi såg på lappen, utan vi måste tänka själva och göra aktiva valen.

Sedan följer forskningsläge, det är bättre tat tala om tidigare forskning. Det är för lite att täcka in ett forskningsläga. Men centrala böcker eller atiklar (en eller någon) helst ska man använda forskningsläget. Säg att man har en engelsk historiker, att han ser ett mönster i 1500 talet. Att de som stjäl saker kommer från fattigare skikt.
Vi hävdar att tjuvar är fattiga på 1500 talet, hur ser det då ut i sverige på 1500 talet. Så enkelt kan det vara.

Helst ska undersökningen sättas in i ett större sammanhang. Det gäller att kunna sätta in det är i samhället, vad finns det för faktorer som kan påverka företeelsen. Om man ser på resor när det kommer ångbåtar och järnvägar, då måste man säga det eftersom det påverkar. Men det är en kontext som man måste ha med.

Vi ska också ha ett avsnitt om källorna. Beskriva källorna. Det är viktigare med arkivmaterial. En mapp eller en pärm med arkivmaterial säger väldigt lite. Ta upp vem som är källproducent. Om man inte kommer åt så kan man ha en diskussion om vet det kan vara. Man kanske kan säga härkomst yrke osv. ta upp genre, vad hör den här till. Typ domstolsprotokoll osv. man kan fundera på vilka frågor kan det här källmaterialet handla om.

Källkritik, tendens närhet i tid beroende. Kvarlevoaskept och representativitet. Det är orgnal skrifer osv, skriv ner sådana positiva saker också. Hur man tolkar resultaten av undersökningen.

Metod, skriv inte bara ”jag använde kvalitativ metod”, jag använde ”kvantitativ metod”. Stanna inte där, utan förklara vad ni vill göra. Vad du är ute efter. Hur du vill gå till väga. Gör du textanalys. Räknar du säg att du räknar och hur du räknar osv. varför använder du just den här metoden? Finns det andra metoder som du skulle kunna använda. Redogör för hur du kunde ha tänkt när du gjorde undersökningen. Vi ska operationaliseringen.
Metod är hur du kan undersöka något. Operationaliseringen är vilka punkter vill du se. Var ska jag leta i källmaterialet.

Avgränsningar, framförallt i tid och rum. Genomtänkta. Varför väljer jag att avgränsa här och där. T.ex. ny lagstiftning, krig en ny riksdag. Säg inte att 30 år kändes som en lagom period. Det känns inte så vetenskapligt. Resonera gärna hur resultatet skulle kunnat påverkats om ni hade andra avgränsningar. Tänk lite runtomkring de här sakerna.

Definitionerna är viktiga. Ni måste definiera vardaglia begrepp. Både vardagliga ord och flummiga vetenskapliga begrepp. Inte man och kvinna som vi måste definiera. Det finns dock ord som är i ytan är genomskinliga. Men forskaren kan ha specialbetydelser och som inte betyder. Vardagsord kan betyda olika saker för olika människor. Vitkigt att definiera de centrala begeppen i uppsatsen.

Historisk kontext, så är det 3 perspektiv som man ska ta med. Tid, plats och ämne. Bakgrunden det ska mer vara en service till läsern så att man snabbt kommer in den. Så att man inte behöver ta in i svenska samhället utan en kort service.

Det ska finnas en dispositoinen på hur uppsatsen är upplagd, men det är träning på de vidare uppsatsena.

Vi ska sen göra en undersökning och redovisa den. Det är det stora, att göra den stora systematiska undersökninngen. Vi kan göra en kronologisk. Den kan vara tematisk. Vi tar tema för tema. Det kan vara en områdesdisposition. Det kan vara regioner. Det valet som ni gör kommer att påverka resultaet. Väljer ni kronologi så kommer ni få ett sätt annars kommer ni få på ett annat sätt. men försök tänka igenom den en gång extra. Ni ska presentera undersökningens genomförande. Vi ska också presentera resultaten som vi har kommit fram till.
Vi ska analysera resultaten. Som om vi tar social klassificering så kan vi räkna kön hushåll hushållsstorlek. Men vi kommer få massvis olika tal. Men de måste tolka. Man kan inte stanna bara att vi har räknat igenom. Varför är det på det här sättet. Koppla tillbaka till forskningsläget. Att ha dialog med tidigare forskning är jättebra om man har analysen. Ibland så kanske det är bra att gå igenom resultaaten. Ibland fungerar det jättebra att ha i själva löptexten.
Det viktigaste är en systematisk genomgång. Om vi analyserar genus i en 1800 tals roman. Om man ser här tydligt olikheter mellan kvinnor och män. Vad hon gör och han svarar. Men gör det systematiskt. Punkta upp vilka aktiviteter gör kvinnorna. Vilka gör män. Vilka gör båda två. Vilka adjektiv nämns med kvinnor män och båda. Vilka positiva och negativa omdömen för båda. Det är ganska tråkigt och uppspaltat. Men när man gjort tillräckligt mycket kan man se mönster.
Visar det sig att romanen var på 200 sidor, jag hinner inte. Skär ner då. Istället för att plocka här och där gör systematiska på en mindre del. Har man t.ex. kommit fram till vad kvinor gör och män gör. Ibland kan man klassificera. Handlar det om kvinnor gör hushållsnära och män offentliga så har man tolkat resultaten. Det är dit vi vill att ni kommer med resultaten inte bara gör genomgången.

Man kan välja två avslutningar, en avslutande diskussion och sammanfattning. En sammanfattning är inte ny material. Men diskussion kan man tolka. Man ska dock inte föra in alltför nnytt. Men man kan ta fram en forskare som passar bra i forskningen. Även inget resultat. Om man undersöker de fattiga tjuvarna. Om det inte gick att säga tydligt. Det är svårt att göra social klassificering av männen. Man kanske bara fick 33%. Men det fanns fattiga men det fanns även andra. Det gick inte att säga. Men det är ett resultat. Men inte minst för att ingen ska göra om samma sak.

Det ska finnas referenser och käll och literatur förteckning. Han tycker att vi ska skilja på dessa två. Det är lite knepigt ibland att skilja på källor och literatur. Nu har jag gått igenom hur den är disponerad. Jag kommer att acceptera andra om de funkar. Det är inte alla som funkar, ibland ås måste man kasta om. det accepteras så länge det funkar.

Jag skulle vilja gå igenom. Noter. Jag kommer vara petig med akribin. Jag kommer slå ner om noten är på fel ställe. Inte för att det är roligt, utan för att ni ska lära er. Det ska inte behöva ta mer än 1-2 minuter. Ett vanligt fel är placeringen av noten.
I normalfall har man skrivit en mening så har man en punkt och noten efter punkten. Ibland så kan ibland om man har begrepp som man vill skilja ut kan man i princip ha noterna vid dessa. Men i princip efter avslutad mening eller avslutat stycke. Grundprincipen är allt som man inte själv står för så ska det vara noter. Dock inte allmän kunskap, som när gustav vasa var kung. Inte heller när sverige övergick från katolicism till protenstatism. Man ska kunna följa i fotspåren och kuinna komma fram till ungefär samma resultat. Det är viktigt att det är konsekvent och att man följer samma system.
Man kan använda noter för att hänvisa var man har hämtat detta. Men också till ett almänt resonemang som man inte behöver gå in på det där. Tittar man på gamla avhandlingar så kan avhandlingar vara 50%: Man ska hänvisa till den ursprungliga boken.

Använder man förkortningar så gäller det att tala om vad det står för. Man får då ha en forkortningslista hur det ska utläsa.

Hänvisningar till nätet, använd inte wikipedia. Det ska vara med datum och klockslag. Använd NE. Men problmet är att om man anger så är det omöjligt att utföra från papper till dator. I vissa lägen är det självklart, då kan man ge grundadressen eller kanske en annan flik. Vi har i huvudsak två sätt att ange noter på.

Källa är upphovet till en påstående
Literatur uttalar sig om källor

Att citera är en vacker vetenskaplig konst. Det är alltid exakt, det finns inget sisådär. Även kursivering osv ska finnas med. Om man markerar citat i ett större citat så använder man enkla citattecken i det större. Om man uterlämnar nåogt och så kommer det ytterligare något. Då kan man använda 3 punkter är det längre så kan man använda 3 streck. Är det felsrkivet i en text, så skriver man SIK med utropstecken.
Fetstil används bara i rubriker, i brödtext stryker man inte heller. Det enda är kursivering om man vill framhäva en text.