Buppsatskurs lektion 1

Bo Person ansvarig föruppsatsdelen bl.a han är också studierektor och han undiervisar på uppsats kursen. En b uppsats är en rätt begränsad uppgift en vi skriver historia.

Det finns 3 viktiga frågor

Vilken historia?
Varför?
Hur?

Historiografi under de två sista århundranden.
Han ska göra tre nerslag för att fånga utvecklingen som har skett från början av 1800 talet tills idag.
Vi börjar i europa i början av 1800 talet. Först så handlade det mcyket om hur man skulle skriva historia. Den moderna historiseskrivningen föds i början av 1800 av leoppold von ranke.han var professor i berlin. Han var professor där i mitten av 1800 talet. Han skrev mycket om förhållandet mellan tyskland och andra länder i tidigmodern tid. Men han skrev också verk av mer världshistorisk karakträr.
Han är portalfiguren i den vetenskapliga historieskrivningen.
Och man kan sammanfatta hans idéer med 4 punkter.
1 historism
man ska inte sätta dom över hitsoriska aktörer. Mycket av den tidiga historiesynen var det. Man skrev att det var en god kejsare och en dålig kejsare. Och om man gör så så ser man att landet går under. Han menar att man inte ska döma på historien. Han säger att varje epok står i ett bestämt förhållnade till gud. Man ska se på aktörena på hur de agerar i sin samtid. De tänker utifrån det samhälle de lever i. det ska man se i och då kan man förstå hur de tänker. Det är vad historism att man försöker sätta sig n i det dåtida sammanhanget. Man ska iställte ta reda på vad som egentligen har hänt. För att lyckas med det så ska man bygga på samtida material. Så skulle man skriva historia. Därför var en viktig del att han grundade den moderna källkritiken.
2 källkritik
han satte det här i system för att utröna hur man hittar goda källor.
3 idealistisk historiesyn
han ansåg att idéer var det viktiga i historien, vad man hade för drömmar och mål. Han var djup konserativ och placerade staten i centret på historieskrivningen, och det var statsmän. Han såg staten som ett levande väsen som strävade efter balans efter olika intressen. Man ska inte låta ett intresse dominera utan alla komma till tals. Han tänker om stater som organismer. Han levde på 1800 talet när tyskland ville ta plats. Han såg på världsarenan. Om det kommer några till så ska de veta sin plats och då passar de in. Han tänker att varje del ska ha sin plats. Det gjorde att han också skrev om politik och diplomatisk historie och relation mellan staterna han skrev om den maktbalans i europeiska historian. Krigen mellan de olika europeiska staterna för att ha balans mellan frankrike storbritannen och tyskland.
4 seminarieform
han införde semenarieformen. Att man talar om det i en mindre grupp där man pratar om olika saker för att komma fram till goda resultat. Seminarieformen för utbildning. Han utvecklade en forskarutbildning. Man kunde bli historiker. Förut så hade man skrivit hitsoria av egen kraft, för att man ville något som hade en nära till hjärtat. Här visade han att man utbildar folk att bli historiker. Man kan lära sig det här. Det var viktigt och föll i god jord. Det spreds i europa och hela programmet med källkritik och idealitisk historiesyn. I sverige kommer rankes idéer framförallt via frankrike och danmark. Det här slog igenom på bred form i slutet på 1800 talet. Men genomslaget var på olika vis. Runt 1900 så uppstod en hets debatt kring olika skoor i sverige. Det var en strid som framgick till 1950 talet. Det var också en strid mellan lund och uppsala.
Den ena var Curt och Lauritz Weibull det var ena, den andra var i uppsala kring Harald Hjärne i uppsala. Den här stirden var under hela början av 1900 talet. Det var också en strid om professorsstolar. Varenda tillsättning i landet blev en strid kring falangerna där man försökte erövra stolarna. Först kan man sägap å 50 talet att weibull stod då som segrare.
Vi undervisar er i weibull skolans efterfund. Curt Weibull blev också mycket gammal, han var 105 gammal.

Två skolbildningar
Weibull skolan
1 radikal källkritik
samtidighet, beroende, tendenskritik – detta lanserade av bröderna weibull. Man skulle inte gradera materialet utan man skulle etablera säkra fakta och ut från dem skulle man bygga något. Man får inte jämka ihop fakta utan man skulle bygga på säkra faktan man etablerat. Detta var ytterst konsekventa att genomföra.
2 historisk-kritisk metod, slutsater endast från säkra fakta
man menar att slutsatser får endast dras av fakta och sträng logik.
3 anti idealism
man sökte inte ideella och personliga förklaringar utan man sökte materiella förklaringar.
4 empirism
man såg fakta som det grundläggande som man skulle konstruera historien, man försökte göra historieskrivningen som naturvetenskaplig vetenskap.
5 objektivitet
man var inte varderande.
6 politisk och social historia,(makt,rationell handlande)
7 politisk liberal

Hjärne skolan
1 sannolikhet
(bara om de var direkt felaktiga så kunde man förkasta dem, annars kunde man skapa en kompromiss).
2 syntes (skapa sammanhang)
man var inte jättenationalistiska men man var intresserade av den nordiska historien. Men det var viktigt att skapa sammanhang, med norden och sveriges historia. Det viktiga var att skapa stora berättelser.
3 idealism
man betonade personernas roll i historien.
4 historism
man ville att allting skulle vara kring sin egen tid.
5 normerande omdömen
man kunde bedöma om adol fredik var en dålig eller god konung, men från 1700 tals perspektiv. Man var intresserad hur man hanterat olika svårigheter.
6 kulturhistoria (inom den politiska historiens ram)
7 politisk konserativ.

Det som förenade weibull skolorna, var kraven på god vetenskap och intresset för makt och politik. Man ser gärna på människor som agerande av egen vinning. Jag tror också att man ska se den här striden som politisk. Men en kamp av tolkningsföreträdet, vilken svensk historia ska vi skriva.

Runt 1950 så vann weibull skolan total dominans och man överens om hur man skulle skriva. Sedan kom efterkrigstiden och då ökade intresset för hitsorikerna kring sidan av den storpolitiska scenen. Det fanns fler grupper än makthavarna. Och man började undersöka grupper vid sidan av makthavarna.man upptäckte att det fanns många olika grupper. Vi har intresse får många inriktningar, för storpoiltik men också lokalsamhällen.

Joan Wallach Scott 1941-
History
- herstory / kvinnohistoria
- - gender / genushistoria

Empiristyrd – teoristyrd
Kvantitativ – kvalitativ
Idealism
.över materialism
över historiemateralismen (klass)
konstruktivism där man anlyserar språket där man int ebara har kvantitativa analyser
hon står också för ett beskrivande för historien, så här går det till. Över en förklarande historia till en emanciperande historia. Så att man förstår saker ting bättre.

Historia är en empirisk vetenskap
den kunskapsteorietiska grunden för histora är att det finns en verklighet och dvi kan få en kunskap om verkligheten. Det förflutna har funnits och givit spår som vi kan studera för att förstå vad som har varit förut. Vi kan inte återskapa det förflutna. Vi kan inte göra experiment med historia. Vi har bara fragment kvar av vad som har varit förut. Det vi kan göra är att vi kan ge mening åt vad som är kvar. Vi kan säga något om hur saker och ting hänger ihop i det förlfutna och vi kan se vad som orsakar företeelser, men det finns osäkerhet i historia.
Därför så måste historia vara argumenterande. Vi måstes ställaupp hur vi argumenterar och hur vi kommer fram till och varför vi tolkar på det sättet vi gör. Det måste alltså vara en diskussion. Vi kan inte bara presetnera att såhär var det. Den kunskap som vi söker är – vetenskaplig. I den betydelsen att vi ställer upp minimikrav på vad som ska vara vetenskap. Vi sätter en bas – det här är minimukraven. Man kan också ha optiumnormer, att det här är god vetenskap. Men det finns ett golv vi måste över, det här är vetenskap.

Minimikraven är att.
Man måste ha en logisk konsistens, förklaringarna måste vara konsistenta inbördes. Det kan inte vara rykta från luften.
Man brukar säga att man ska ha ett krav på intersubjektivtet.
Det betyder att man måtse redovisa hur man kommer fram så att någon kan följa så att någon kan göra samma läsning av en källa och komma fram till samma sak och förstå hur föfattaren har kommit fram till detta.
Ett tredje krav är att man måste komma fram till nya resultat.
Det måste vara ny kunskap.
Och så måste det finnas en relevans, antingen inomvetenskapligt eller utomvetenskapligt. Det är inte knappologi att sortera i storleksföljd eller färg, men det måste finnas en poäng och varför det är relevant att hålla på med. De här kraven gäller också för b uppsatserna. Det måste finnas en ny uppsats. Men ni kan jämföra era resultat med andra forskare. Stämmer det här, kommer ni fram till detta som en annan har kommit fram till ngåot annat. Vad beror era avikande resultat på, är det ni som har hittat de större mönstren. Man ska kunna se var författaaren har fått det ifrån. Man ska kunna se om författaren har läst dåligt. När det skrivs doktorsavhandlingar, när avhandlingen är klar har man en offentlig disputation. Det är en del av den offentliga vetenskapliga granskningen. Vetenskap är inget som förskigår i stängd kammare, offentligeheten har rätt till att diskutera det.

För at tnå provisoriska sanningar så jobbar historiker med metoder och teorier, de här ska vara vetenskapliga och prövbara. V bär oss med ranke weibullarna och joane scott med det vi gör idag.
Hur gör då ihstoriker konrket och hur ska vi göra? Nu handlar det rätt mycket om hur. En del har vi lärt oss redan på metodkurserna. Vi har lärt oss att alla människor är beroende av vår samtid, vi läser utifrån våra egna intressen och värderingar. De gäller oss och de aktörerna. De är fågna i tänkesättet som finns i samtiden. De gäller att bryta beroendet så gott som det finns. Vi tänker på vårt viss. Vi är präglade av värderingar. Man ska försöka bryta det så mycket som möjligt.
Vi har också lärt oss att alla källor ljuger, de är fågna i sin samtid därför är alla källor påverkade av värdeirngar. Det gäller att ta reda på hur källorna ljuger, att titta på beroende av samtidighet och tendens. Vi har ockås lärt oss att alla mäniskor, vi också en historiesyn vad somh änder i historien vad som är de viktiga drikvkrafterna. Det påverkar vad vi är intresserade av. Det påverkar också tolkningen av historien.

Vi läser fel kring källmaterial, om man jobbar mer så förstår man att man missförståt mycket. Man förstår inte varför de använder begrepp. Vi läser något anat än vad de tänkte. Det gäller däröfr att öka kunskapen och ifrågasätta ens fördomar. Men det gäller också hur man frågar så får man svar. Det gäller att se de möjliga frågorna.
Vi har också redan prövat på metoder. Vi har gjort periodiseringarna. Vi har sett problemen men också fördelarna. Att jag har gjort 3 nerslag, jag tycker det här är mönstret. Men naturligtvis så missar jag massor och andra strömmar. Vi har grupperat folk och statistiska uppgifter och man luras av saker och ting.

Jag tänker tala om begrepp om ”Hur”.
Teori
Förklarar företeelser och systematiserar kusnakp. Teorier kan vara generella eller kan röra ett litet område som vi studerar.
Teorier kan vara sanna eller falska. En filsof men att man ska skapa teorier som går att falsifiera. Hans idé var att inte skapa almänna teorier, som är så almänna att man kan förklara bort avikelser. De stora teorierna förmår att förklara det mesta. Vi har inga krav på att man ska använda teori i b uppsats. Men man får med sig massa teorier när vi får med oss begrepp, om vi skriver medelklass så är det ett begrepp i toeretisk ram. Så att man kan använda sig teorier kring klasserna. Oavsett om det är prduktiosmedel eller status i samhället. Hle atiden använder vi dock begrepp som är teoretiska. Men det handlar att vi gör de aktiva. Medelklass i förhållandet till vadå, och hur påverkar det vår undersökning i fröhållande till vadå. Det är vitkigt att vi medvetandegör det här. Teori i historieforskning kan användas på olika sätt, man kan få perspektiv på företeelser. Man får antagande som man kan använda när man skriver själv. Man kan använda en teori för att förklara. eller kman kan till och med pröva en toeri. Om man kan ggå längre än folk har skrivit förut. Man kan använda dem på ett enekelt sätt att bli inspirerade av terier. Att det här skulle jag ockås kunna pröva. Till att man mycket mer aktivit använder teori.
Modell
Används kanske itne så mycket inom historievetenskap men finns inom andra vetenskaper. Men det här förklarar hur saker förhåller sig till varandra. Dock så är det förenklingar av verkligheten att vi försöker söka mönster i det förflutna som försöker ge en mening och kunskap.
Max Webers idealtyp av byråkrati
1 medlemmarna är personliga fria och iakttar endast de förplitelser som deras befattningar föreskriver,
2 tjänsterna är inplacerade i en hierariki,
3 de har klart angivna funktioner,
4 tjänstemännen tillsätts på grundval av ett kontrakt,
5 de väljs ut efter professionella kvalifikationer, t.ex. examina,
6 de har penninglön efter positionen i hierarkin,
7 tjänsten är dears huvudsakliga sysselsättnignen,
8 det finns bestämda karriärvägar i vilka befodran sker efter meriet, tjäntseår eller överordnades bedömingar
9 tjäntsemannen äger varken sin befattning eller de resurser som följer med den,
10 hon är underkastad ett nhetligt kontroll och disciplinsystem.

Man jämför alltså det här med verkligheten.
Idealtyp

Hypotes
Man antar att det är på ett sätt sedan antar man. Man antar då efter en teoretisk idé. Om man tittar på 1800talet så är det präglad av revolutioner och uppror. Man kan vara intresserad av hu det går till och vad är timingen. Vad är 1848, eller hungerupporren i sverige 1817. vad får folk att gå ut på gatan. Man kan säga att det sker när oflk har blivit tillräckligt fattiga. Eller så kan man ha en annan, när möjligheterna syns det är då uppror kommer.

Begriplighetsformer
(lagbundenheter)
det har historiker iblnad varit inne på att hitta generella lagar i historien som liknar naturvetenskapens lagar. Det här har inte varit framgångsrikt. Historiker är ofta inte intresserad av dessa lager. Vi är intresserade av bosnienkrisen varför är det krig då. Inte varför blir det krig.

Utan vissa begränsnade saker nere på nivå. Vi är intresserade av det speciella och almänna. Unika kombinationer av regelbundenheter. Kriget i bosnien i en sak och kriget i irak är något annat. Man kan också se om det finns likheter mellan krigen. Finns det generalla drag hur motsättningen uppstår och hur det utnyttjas. Det är vad ofta historiker är intresseade av.

När man vill förklara saker så kan man förklara på olika sätt. man kan ha orsaksförklaring, a gör b. man pekar sällan ut en sak, ofta är det flera saker en konstellation av olika fakotrer. Man kan tala om intentionella förklaringar. Något sker för någon vill att något ska ske. Man kann också ha funktionella förklaringar. Det är ett system. Första världskrigets utbrott är ett.
Orsaksförklaring är ärkehertigen sköts i sarajevo. Vädlgit tydligt. Men den intentionella förklaring, är att det är tyskarnas fel, att de jobbade för att få fram kriget. Och skottet i sarajevo var en god aorsak. Man lämnade stöd i österike för att få ett krig. Det fanns någon som jobbade för det här.
Den funktionella är att man förklarar statsystemet i europa. Obalansen som fanns efter tysklands enande, man försötke få en plats i europa men man höll dem på plats. Men komplexet av maktrelationer gjorde att kriget utbröt. Men att det fanns tekniska saker, när man mobiliserade så var man inte bara tvingad att mobilsera kring angriparen men kring hela gärnsern. Det var ett pussel. Alla dem har figurerat när det är t.ex. första världskriget.

Vanligare är att man förklarar på lägre nivå genom att klassificera och dela upp samhället i olika grupper. Det är de här grupperna som finns i samhället. Det finns ett antal grupper och de tgör hur vi ska förstå samhället. Det är ofta så man förklarar på lägre nivå.

Eller kolligation att man sammanför. Det är t.ex. en periodisering. 1815-71 det är en period och det karaektäriseras av de här fakoterna. Till tysklands enande, sedan ser det ut på det här sättet fram till första världskriget. Renässansenn är en kollegation. Så här ska vi förstå renässansne. Och det här sker tänkandet som får stor påverkan. Det är vanligt att man sysslar med den typen av förklaringar, inte stora teorier utan man gör verkligheten begriplig.

Tillsut så ska jag säga inför uppsatsksrivnadet. Skaffa er enkla men effektiva metoder. Vi måste komma längre än källmaterialet. Därför måste ni bearbeta det källmaterial vi har. Har vi ett protokoll måste vi bryta det samman i delar. Hitta mönster i historien. Förenklingar av verkligheten. Hitta saker som inte bara är källan. Använd dig av både av kvantitativa och kvalitativa metoder. Det räcker inte att säga många eller flesta eller ganska vanligt. Använd begrepp, gör jämförelser ställ ert material mot något annat. Ställ det mot varandra. Skapa åtskillnaden. Typ begreppspar, traditoinellt – modernt. Då förenklar man men då får man goda resultat. Och argumentera för vad ni gör. Att fästa på papper, att man kan komma ytterligare ett steg. Att man jobbar aktivt hela tiden.