Buppsatskurs lektion 4

Max en sida bakgrund.

Det som han har flest åsikter är om syfter och frågeställningar och operationaliseringar. Dvs att mer specifikt vad man ska undersöka. Ibland kan man se att det är ett tudelat syfte. Att man ska se på det eller det. Det kanske är bättre att se övergripande sifta. Att använda det gamla syftet att göra frågor till att konkrktationalisea i operationaliseringar. Man ska i princip kunna besvara sina frågor i förväg. Försök ställa öppna frågor som inte bara blir ja eller nej. Källmaterialet måste kunna svar på frågorna. Då måste man antingen byta källmaterial eller frågorna.

Försök att precissera fråorna eller göra operationalisering.
Bra fårgor
Vikla utrikesärnden behandlas vid riksrådsmötena november till demcember 1678 respektive november till december 1682=
Hur fattades beslut i dessa ärenden?
Vem stod bakom besluten?
Kan förändringar skönjas, och i såna fall vilka? Vad kan dessa förändringar ha berott på?

Motivera frågorna, vilken fukntion fyller den i uppsatsen försök leta detaljerna som jag har i texterna.
Var inte för blyga i frågeställningar. Men försök rent principiellt göra vetenskapligt ansvar. Jag ska studera hur man svenskarna såg på det eller det. Om man har en bok av en författare så blir det en författare. Man ska ha vetenskapliga anspråken.

Ha alla frågor på samma ställen. Ibland kan det vara i bakgrund och i syfta. Så att läsaren vet vad man är ute efter och vad man tänker göra. I normalfallet så är 3-5 frågor lagom mängd. Det är nogurlunda större frågor som man kan operationalisera.
Om man har syfte att studera etniciteten så kan frågeställningen på hur kan x vara politiska aspekter och kulturella biologiska aspekter. Man kan fånga in syftet. Man kan operationalisera. Med biologiska aspekten. Vilka positiva uttre egenskaper omänens. Vilka negativa egensakerp osv. då kan man bläddra i boken och leta efter.

En del av er bygger ibland syfte och frågeställningar på antagningar. Det är helt okej om man är medveten och att man är tydlig med den. Det är bra om man kan knyta, ta antagande från tidigare forskning. Bara man redovisar det så är det helt okej.

Synen på någonting. Det finns två problem. För det första är det perspektivet osm används. Om man ska studera någons syn på x. då måste man i grunden ha källmaterial från x som skriver vad han tycker. Men i vissa fall går det att använda indirekta källor.

Det andra problemet är att man skiljer femnoment i sig och synen på fenomenet. Om man studerar en käla från 1600 talet som beskriver ett fenomen. Så är et synen på det här fenomenet. Här måste man skilja på fakta och åsikter. Jag visade er fakta åsikter och tolkningar. Om det är uttalningar om fakta. Så gäller dne gamla vanliga källkritiska apparaten. Om det är bara hans åsikt att han tycker det är bra eller dåligt. Så åfr man sysnen på inte hur företeelsen var. Det måste man skilja på. Om man har synen på så behöver man inte göra källkritiska granskningar. För det är hans syn på det hela.

En del av er kommer förr eller senare hamna i läget där ni måste göra fördjupningar. Vi kanske har smånotiser om något område. Men om man ska fördjupa sig. så är det bästa att man ska ta representativt fall. Om man är i domstol så kanske man inte ska ta när det är adelsmän eller så är det sälsynta brott för då kan det vara orepresentativa. Et annat är att man tydligt bryter normen i fråga för att kunna finna gränsen för något. När går gränsen manligt kvinnligt. Försök hitta gränserna när det utmanas.

Ytterligare en poäng är att man skiljer mfrån norm och praxis. Det handlar nästan i alla fall när det ifnns en norm om någonting och där det finns en praktik om det här. Det brukar vara givande att jämföra de här aspekterna. Ibland så kanske man måste lägga in en mellannivå. Vi har lagar som säger ivlka handlaingar som är brottssliga. Men lagarna kan vara hundratals år gamla. Men om man tar in kommentarer till lagarna och lokala bestämmelser. Då har mane n mellannivå som är närmare verkligheten. Då kans ynen skilja sig mellan de här nivåerna.

När det gäller stil. Så skilj på de/dem skriv inte dom.

Påminnelser om etiska övervägningar.

Översättningar, där källan i sig är en översättning av gamla källor. Grekiska latin osv, tänk på det för det är principiellt problematiskt. För översättningar är tolkningar av ord. För ni kan analysera tolkningar av ord. Översättningar kan vara fel ibland. Vi kanske använder termer som fröstås av dem. Men som egentligen kligger utanför från erat perspektiv. Särskilt när vi går ner på enskilda utryck vad det betyder. I helhetsperspektiv så brukar det inte vara så, men han med det i alla fall.

En del har med teorier. Om man har en tanke en gissning, en idé om h det kan vara. Hur tiden såg ut vad man kan förvänta isg. Ibland är det bättre att prata om hypotes. En teori är ett forskningsläge bakom och förklaring hur saker och ting hänger samman. Men om han har hävdat att det är så här så kanske det är bättre att kalla det hyptes.

Försök skriv mer än kvalitativ metod. Försök förklara vid vi ska göra. I första läge så kan det var akonkret att skriv aner så här tänker jag göra. Mer än bara kvalitativ eller kvantitativ metod.

Föregå inte era resultat. Skriv inte i inledningen om vad vi senare kommer fram till.

Avgränsningar. Ytterst sällan så sker avgränsningar av en slump. Är det av arbetsekonomiska skäl. Skriv om ni inte har tid. De specifika 10 sidorna kan var aen slump men det är en annan sak.

Någon har en diskussion att 2000 talet inte var för historiker. Man kan mycket väl dra fram udnersökningar fram till idag.