Buppsats stat och kyrka 1600 tal

Syfte
Syftet med uppsatsen är att lysa upp relationen mellan stat och kyrka från predikningar. Perioden som jag ska belysa är början av 1600 talet. Båda predikningarna har sitt ursprung i de baltiska staterna. Från dem vill jag se om man kan finna ett mönster på hur kyrkan såg på sin egen roll i samhället och vilken roll man anser att den världsliga statsmakten har.

Frågeställningar
¤ Vilken relation har kyrkan och staten till folket och hur beskrivs deras rättigheter och skyldigheter i predikningarna?

¤ Vem har enligt predikningarna den högsta makten i landet och till vilken grad har staten befogenhet att styra landet efter sin egen vilja?

¤ Vem har huvudansvaret för landets moral, är det staten eller kyrkan?

Källorna
De källorna som jag har arbetat med återfinner man som orginaltryck i frakturstil på Kungliga biblioteket i Stockholm. Jag har tagit två predikningar från två olika författare (Johannes Rudbeckius och Hermann Samson) under en tidsperiod 1615-1621. Jag har valt källorna dels för att jag letade efter källor som behandlade relationen stat-kyrka och dels för att jag ville undersöka tidsperioden i början av 1600 talet. Något som förvånade mig var dock att mängden av källmaterial var mycket mindre än vad jag trodde, så valmöjligheterna kändes begränsat.



Forskningsläge
Jag har i huvudsak sett i fyra böcker för att få reda på om det tidigare forskningsläget och så har jag kompletterat med några till historieböcker från tidigare kurser. Dock så har de flesta av dessa 4 böcker endast delvis behandlat mitt ämnesområde.
Den första av böckerna heter Predikans historia och är skriven av Ynge Brilioth. Den gavs ut från år 1962 av förlaget Villadsen & Christensen. I hans bok så redogör han över predikningar under historiens gång. Delen som jag har använt mig av är speciellt tidsperioderna kring 1600 talet, då det är den tidsperioden som jag undersöker. Den här boken har hjälpt mig att förstå hur predikningar har utvecklats och förändrats genom historien.
Den andra boken heter Predikstolen som Massmedium, i det svenska riket från medeltiden till stormaktstidens slut. Den är skriven av Bill Widén och utgiven av Åbo år 2002. Boken tar upp hur prästerna fick under 1600 talet en ny position i samhället. Nämligen som nyhetsförmedlare, förmedlare av lagar och hur prästerna reagerade på deras nya position i samhället, vilket ofta var med missnöje. Den här boken har därför bidragit till att utöka min kunskap om relationen stat-kyrka under min tidsperiod.
Den tredje boken heter Bondetro och Kyrkoro, religiös mentalitet i stormaktens Sverige. Den är skriven av Göran Malmstedt och utgiven år 2002 av Nordic Academic Press och av författaren. Han skriver i sin bok att ofta så beskriver man stormaktstiden hur överheten får allt starkare grepp över befolkningen. Dock så menar han att utifrån sin forskning så kan de oregerliga kyrkobesökarnas beteende vara en motsägelse till detta. Denna bok har hjälpt till att ge mig en mer nyanserad bild över 1600 talets mentalitet.
Den fjärde boken heter Sveriges Kyrkohistoria, enhetskyrkans tid. Den är skriven av Ingun Montgomery, och utgiven år 2002 av Vermbum förlag. Det är nog boken som jag har haft störts nytta av, då den både behandlar samtida samhällsförändringar, förändringar i teologi och predikningar samt inflytelserika personer. Bland annat så redogör den över Johannes Rudbeckius och hans liv (som är en av predikanterna i mina predikningar).

Avgränsningar
Skälet till att jag har valt att göra min undersökning endast på dessa två predikningar är dels på grund av tidsbrist då en mer omfattande undersökning givetvis skulle vara längre än vad som passar på b-uppsatsnivå. Samtidigt så anser jag att bristen på källmaterial också kan försvåra en större undersökning på samma tidsperiod, ämne och geografi. Skälet till att jag har valt att ha hela min undersökning på början av 1600 talet är att jag tyckte det var intressant om man kunde se en mer samlad bild över läget än om man delade upp det med en på 1600 talet och en på 1700 talet. Min geografiska avgränsning till de baltiska staterna tycker jag är intressant för att undersöka om man kan tyda en skillnad på hur predikningar genomförts där gentemot i den svenska delen.

Metod
Min kvalitativa metod som jag har valt att använda är att jag genom mina frågeställningar ska försöka se om det är möjligt att dela upp kyrkan och staten i två sfärer. Metoden är att om jag ser att man i predikningarna säger att kyrkan är den givne aktören inom kunskap och uppfostran så säger det något om hur predikantens världsbild är. Samma gäller om man säger att det är överhöghetens ansvar att stå för försvaret av den lutherska kyrkan. Detta skulle säga oss att dels så tar kyrkan avstånd från direkt krigföring samt att den världsliga makten är skyldiga att militärt försvara landet och kyrkan. Just dessa exempel är väldigt direkta, men jag är också intresserad över att se om det finns mer indirekta och subtila maktanspråk i predikningarna.
Genom att undersöka relationen stat och kyrka på detta sätt så hoppas jag att jag också kan se eventuella konflikter och motstridiga maktanspråk mellan de olika parterna.

Definitioner
¤ Med ”staten” så menar jag den världsliga makten i Sverige som framförallt ägs av kungen.
¤ Med ordet ”kyrka” så menar jag den lutherska kyrkan i Sverige.
¤ ”Sfärer” är enligt min definition ett område som en aktör agerar i. Om det finns andra aktörer så är de formellt inte tillåtna att agera inom den sfären utan de är hänvisade till sin egen sfär.

Bakgrund
Efter Gustav Vasas härskande så kom den svenska kyrkan och statsmakten att bli tätt knutna till varandra . Detta manifesterades i sin fullhet när Sigismund som var katolik skulle överta tronen från Johan III, religionsfrågan kom då att skapa stora bekymmer för maktövertagandet . Dessa problem visar hur problematisk och insnärjd relationen mellan staten och kyrkan hade blivit. För hertig Karl kom därför religionen att bli ett viktigt argument för att försöka överta tronen från Sigismund. Detta var genomförbart för att religionsfrågan under tidsperioden var väldigt hätsk och dogmatiskt, det var den rätta protestantiska läran mot den falska katolska och hertig Karl såg det som sin uppgift att rädda Sverige från dessa irrläror .
Senare så utvecklades dock detta till att bli en debatt om vad som är överheten respektive prästerskapets ansvar . Det är just spår kring detta som jag också försöker leta efter i mina predikningar.

Disposition
Jag hade tänkt disponera min undersökning med att först redogöra för den historiska perioden kring 1600 talets början för att ge en bild över det då rådande samhället och speciellt hur predikningarna normalt utformades. I och med detta hade jag tänkt redogöra för den tidigare forskning vad de har haft att säga om relationen mellan stat och kyrka. Dessutom så vill jag här redogöra över personerna som predikade predikningarna som jag har undersökt och så vill jag ge en bild över kontextuellt information som kan vara till nytta för att förstå händelserna i predikningarnas närhet.
Sedan vill jag redogöra för undersökningens tillvägagångssätt och deras resultat. Jag tänker först redogöra för Bootpredikan från Rudbeckius och sedan över Överheetens Ähresmycke från Samsonius. När jag redogör för de två predikanterna så kommer jag att utgå från mina tre ursprungliga frågeställningar, d.v.s. om relationen till folket, maktfördelning och moralundervisning.
Sedan ska jag försöka att analysera och problematisera mina undersökningsresultat för att se om de går att koppla tillbaka till forskningsläget, eller om min undersökning ger en annorlunda bild.

Undersökningen
1600-tal Från 1611
År 1611 så avled kung Karl IX i Nyköping mitt under ett krig med Danmark, och hans efterträdare Gustav Adolf var då bara 17 år gammal. Dock när en regent inte hade uppnått den myndiga åldern av 24 år så tillsatte man en förmyndare. Men intressantast för min del är kanske den religionsförpliktelse som ingick i kungaförsäkran och kungen lovad där att ”hålla, handhava, och beskydda” rikets ständer ”vid deras kristliga religion, Guds rena och klara ord och de högvärdiga sakramentens rätta och sannskyldiga bruk” .
Men i samband med tronövertagandet så såg Christian IV av Danmark en chans att få revansch på Sverige, och från 1611-1613 så varade Kalmarkriget vilket slutade med att Sverige förlorade Älvsborgs län. För att få tillbaka den viktiga fästningen så tvingades betala ett stort skadestånd till Danmark .
Men även om fred hade slutits med Danmark så var Sverige fortfarande i Krig med Ryssland och Polen. År 1614 slöts dock ett tvåårigt stillestånd med Polen och Sverige kunde koncentrera sig på Ryssland. Kriget mot Ryssland gick lyckosamt och när fred slöts 1617 så fick Sverige Ingermanland, Nöteborgs län och Kexholms län. Dock så efter freden med Ryssland så kunde Sverige utnyttja sina resurser till att besegra Polen. År 1621 så erövrade man Riga och senare hela Livland .
Vi kan här se att området mina predikningar utspelar sig i och området som de kommer ifrån är ett område plågat av krig och problem. Samtidigt så pågick också religionskrigen på den europeiska kontinenten. Dessa religionskrig orsakades av att från katolskt håll så försökte man återerövra förlorade områden . Orsaken till att det 30 åriga kriget började var att både lutheraner och katoliker bröt mot den Augsburgska freden vilket gjorde båda sidorna upprörda. Sverige skulle dock inte bli involverad i det 30-åriga kriget förrän 1630. Skälet till att man då drog i krig var att man föredrog att föra krig på fiendeterritorium hellre än att kriget kom till en själv . Så man kan se att det var en svår tid att leva i där befolkningen plågades av nästan konstanta krig.
Kyrklig förändring
I och med reformationen genomfördes så kom predikan att inta en särställning i den reformertes gudstjänstliv. Detta skapade också nya krav prästerna som predikade . Predikningarna var inte endast en del av högmässan utan predikningar förekom också vid, begravningar, marknader, ting, prästmöten, riksdagar samt ute i fält . För att tillmötesgå det här nya behovet så var utvecklingen av Svenska Lutheranska universitet nödvändig för att befästa den nya religionens plats i samhället. Därför kom Uppsala universitet att bli återuppfört igen i och med att man fick sitt privilegiebrev 1595 och man kan se att bakom detta beslut så låg både politiska och konfessionella intressen . Mötet i Uppsala i slutet på 1500talet inleder tidsperioden under 1600 talet som man brukar kalla för Ortodoxins period .

Den ortodoxa perioden hade sina speciella karakteristika. Det allra viktigaste i predikan var att predika moral och uppbyggelse. Man bestämde också under början av 1600 talet att evangelium och epistel skulle vara gudstjänstens texter och man fastställde att systemet med fasta predikotexter skulle vara det normala .

En annan förändring som skedde inom kyrkan var dess anknytning till statsmakten. Tidigare så hade staten fungerat och utövat sin makt genom att den hade rest runt i de olika länen och utövat sin dömanderätt samtidigt som man hade plockat upp skatteintäkter. Senare under övergångsfasen från det medeltida samhället så hade länen styrts i kungens namn av ståthållare. Men ett nytt tankesätt att styra landet enligt teokratiska former började sedan hos Gustav Vasa och kom senare utvecklas till fullo under Gustav II Adolf regeringstid. I och med den här förändringen kom de tidigare landsortsförhandlingarna att försvinna, och istället så sattes prästerna till att fungera som statens kungörare.
”Orsakerna till att prästerna nyttjades för utrikespolitisk nyhetsspridning och opinionsbildning låg inte bara däri att de underlydde kronan och de styrande via dem snabbt och effektivt nådde ut till folkets breda lager ”
Detta skapade dock en obehaglig situation för prästerna som hamnade mitt emellan kungamakten och allmogen när den förste ville framföra nya lagar .
Kungamakten försökte inte endast påverka allmogen, utan utövade också sitt inflytande över prästerskapet. Gustav Adolf begärde redan år 1614 ständerna att få se på ett förslag till en ny kyrkoordning. Denna nya kyrkoordning kallas för Constistorium Generale och skulle göra det formellt möjligt för kungen att gripa in i kyrkliga frågor samtidigt som det begränsade biskoparnas självständiga handlande. Detta kom dock att utvecklas till en dragkamp som kom att pågå fram till mitten av 1600 talet. En av de starkaste motståndarna till ett Constistorium Generale var Rudbeckius .

Johannes Rudbeckius
Innan jag går in på själva predikningarna så vill jag också redogöra lite över personerna som har predikat våra predikningar.
Viktiga årtal
1581 Född
1601-1603 Studier i Wittenberg och Jena
1604, 1609 Utnämnd till professor i matematik och i hebreeiska
1613 Utsedd till kungens hovpredikant
1615 Medlem av bibelkommissionen för att utarbeta den nya bibelutgåvan.
1619 Vigd till biskop för Västerås stift
1627 Regeringsuppdrag att genomföra kyrkliga reformer i Estland.
1636 Han går miste om att bli ärkebiskop på grund av sina åsikter mot Constitorium Generale
Död 1646.

”Rudbeckius predikostil var analytisk och parafraserande, vilket innebar att han tätt följde texten som nästan alltid hämtads från Gamla testamentet. Det undervisande draget var viktigt i hans predikningar. Lagen dominerade över evangeliet. Varje predikan skulle leda till bot och bättring .”

Hermann Samson
Viktiga årtal
1579 Född
1611 Predikant i domkyrkan
1616 Överpastor S:t Petrikyrkan
1621 Efter Sveriges erövring så ansluter han sig till Sveriges tjänst.
1622 Utnämnd till superintendent i Livland
1631 Inrättar gymnasium i Riga
1640 Adlas i riddarhuset
1643 Död

Skälet till att Samson blev utnämndes till superintendent och inspektör över kyrkor och präster var att man skulle få kontroll över prästerskapet och de lokala adelsherrarna (men samtidigt så hade han också mäktiga vänner som Axel Oxenstierna ). Hans uppgift för att kunna kontrollera kyrkorna var därför först att se över prästutbildningen och deras examination. Senare så utvidgades hans befogenheter och han tilläts att hålla årliga prästmöten för att förbättra prästernas kunskap i den rätta evangeliska läran .

Johannes Rudbeckius
Bootpredikan
Titeln till Rudbeckius predikan är ”Bootpredikan” och den hölls i ”Eestland” år 1615, alltså samma år som han blev medlem av bibelkommissionen. Huvudbudskapet från bibeln kommer ifrån 9onde kapitlet i profeten Daniels bok. Nionde kapitlet tar upp Israel under deras 70åriga fångenskap i Babylonien. Denna fångenskap ses som Guds straff för Israels avgudadyrkan. Samtidigt så år 1615 så befinner sig Sverige fortfarande i krig med ryssland, vilket också är en eländig situation. Det är dock det genomgående temat i Rudbeckius predikan, att på grund av hela folkets synder, hos folk från låg börd till hög börd så har Gud skickat krig, svält m.m. som bestraffning. Det enda sättet att bli räddad från allt detta är enligt Rudbeckius att göra bot och bättring och vända sig tillbaka till Gud, och då kommer Gud frikostigt skänka sin nåd till syndaren.
1 Vilken relation har kyrkan och staten till folket och hur beskrivs deras rättigheter och skyldigheter i predikningarna?
Rudbeckius säger klart och tydligt vid flera tillfällen att krig, svält och sjukdomar är straff från Gud på grund av våra synder. Dock så nämner han vid lika många tillfällen det förargliga i dessa situationer. Man kan därför utskilja i detta att allt som tillslut orsakar lidandet i krig, svält m.m. är synd som till varje pris måste undvikas.


Skyldigheter till folket
Krig och blodsutgjutelse är enligt honom förskräckligt. Att inte kunna leva i en ”warachtig fridh” utan ständigt leva i hotet att bli mördad är något sorgligt och beklagansvärt . Fred är därför enligt Rudbeckius något eftersträvansvärt. Men enligt honom är det främsta sättet att försäkra sig om fred att avstå från att synda.

Ett större och mer varaktiga plågoämne för befolkningen är dock tunga beskattningar. Detta är något som Rudbeckius också förmanar emot. Ursprunget till dessa plågor är dock också ursprungligen folkets synder, men likväl så är det enligt Rudbeckius något beklagansvärt.
”Bliffua meer och meer med skatter och pålagor betungade/til thes at störste delen snart inthet meer förmå thet vtystå och draghat/ther uthaff år suckan/jemmer/grååt och weeklaghan ehwarest man hörer ”
Detta menar han senare att det är plågor som de rika och mäktiga lägger på fattiga. Han förkastar totalt detta ”skinneri” och ”övermod”. Han menar att det har gått så långt så att det är nästan som att de rika och mäktiga ”skinnar” köttet från de fattigas ben .
Senare så betonar han dock att det finns en rättighet att beskatta folket. Men att de fattigas lidande istället går och blir till det rikas och mäktigas ”ståt/överflöd och slösande” är enligt Rudbeckius något fullkomligt förkastligt. Han menar att detta beror på människors själviskhet och ingen vill avstå från sitt ”stååt/och prål” .

Rättigheter
Han benämner inte statens rätt att ta skatt. Men antagligen så ses det som en självklarhet. Däremot så talar han om kyrkans rätt till underhåll av sina byggnader och ämbetsmän. Han menar att det inte är meningen att kyrkans arbetare ”knappt ska ha kläder på kroppen”. Personer som är utbildade i Gudz ord och som arbetar för kyrkan ska enligt Rudbeckius inte bli tvingade att strunta i sitt kyrkliga ämbete för att arbeta för mat . Detta kan antagligen ses mot att det fanns ett motstånd mot tiondet i Estland och Livland under början av 1600talet, motståndet mot tiondet mötte Rudbeckius framförallt hos Adeln .
En orsak till problemet med tiondet såg Rudbeckius just hos det skinnande och utsugande som de rika utövade på de fattiga. Han menade att de fattigare blir inte bättre av ett sådant behandlade, utan istället så blir de ännu mer ”ogudhactigchare och mootwillighare”, så att tillslut så kommer de både försnilla tiondet till Gud och överhetens rättmäktiga skatt . Och om man ändå skulle få ut skatt så sker det endast när man pressar ut den, vilket är långt ifrån en ideal situation.

2 Vem har enligt predikningarna den högsta makten i landet och till vilken grad har staten befogenhet att styra landet efter sin egen vilja?
Det framkommer tydligt i predikan att Rudbeckius anser att det är Gud som har den högsta makten och att man kan endast styra ett land inom ramarna för Guds vilja.
Han nämner som exempel på detta hur att Israeliterna efter att de tågat in i Kanan, det förlovade landet först klarade sig bra när Joshua var deras ledare. Men sedan efter att Joshua hade dött så förfall Israeliterna till avgudadyrkan. Detta ledde i sin tur till att Gud bestraffade dem genom att få Israel att bli besegrat av Babylon . Det man kan se här är att härskaren ansvarar för att folket inte faller till avgudadyrkan, och om man misslyckas i detta så kommer Gud som straffas att störta den syndige härskaren.

Därför så ska man som kristen förtrösta på Gud och inte sätta käppar i vägen för härskaren, för om härskaren syndar så kommer Gud att straffa honom. Annars det som kan ske om undersåtarna är upproriska mot sina härskare och att det är dem som har fel är att Gud istället straffar de upproriska undersåtarna. På detta tar han exemplet hur Israeliterna knorrade mot Moses och Aron i öknen .

Han prisar därför också hur kungen har ”hulpit oss ifrå the poweska wilfarelser/ til then rena och oförmengta Evangelij lära .” Detta kan ha sin grund i att från början av den protestantiska reformationen så fick Martin Luther skydd hos den världsliga överheten mot påven så att han inte skulle bli fängslad och bränd på bål för kätteri.
Något annat som statsmakten måste anpassa sig efter är också kyrkans anspråk på att ha den enda sanna läran. Rudbeckius förväntar sig att man tillsammans ska ta ställning mot, ”dieffuelen och hans spokelse/ med signaelse/ widhskepelser/ Swartekonst och troldom” .
3 Vem har huvudansvaret för landets moral, är det staten eller kyrkan?
Enligt Rudbeckius så är moraliska svagheter i grund och botten våra synder. Och det är just de synderna som han försöker att komma åt i sin predikan. Han menar att om vi ska göra en ”sanskyldig boot och bätring” så måste vi be Gud om förlåtelse. Då kommer han att förbarma sig över oss genom att skänka oss sin godhet och att ta bort sina bestraffningar som ligger över oss . Till exempel på detta så tar han upp Jona och hur konungen i Nineve efter att ha hört Jona’s profetia om att Gud ska förgöra deras stad om de inte omvänder sig, faktiskt omvänder sig och får hela staden att tigg och be om Guds förlåtelse. Detta leder till att Gud skonar staden. Detta ser Rudbeckius som ett exempel på hur viktigt det är att predika Guds ord, så att folket kan bli varnat och förmanat, och att man kan åter igen söka sig till Herren.
”There skola gudz ordz perdikanter och lärare/ medh ögsta flijt och alffwar färmana bådhe en och annan til at göra een sanskylligh boot och bätringh”

Men om bestraffningarna ligger kvar så beror det på att folkets synder ligger kvar och att de visar upp en ”obootferdighett” och att de inte har en vilja att bättra sig. Resultatet enligt Rudbeckius blir då att de kommer att bestraffas med: ”Pestilentia”, ”dyyrtijd”, ”krigh”, ”Blodzvtgiutelse” och med både land och städers fördärv . Denna bestraffning ligger inte endast på de som har låg status i samhället utan enligt Rudbeckius på ”så wäl höge som låghe/herrar som tienare/lärare som åhörare” om man har gjort sig skyldig till att ”öffuerträdt Gudz lagh och warit hans röst olydig ”

Hermann Samson
Titeln till Samsons predikan är ”Öffwerheetens Ähre-smycke”. Den hölls år 1621 i Riga. Det är alltså samma år som han blivit utsedd som superintendent i Riga efter Sveriges erövrande. Bibeltexterna som han nämner är först och främst från gamla testamentet och han nämner bland annat kung David, Saul och Daniel. Predikan är uppdelad i tre huvudkapitel. Det första kapitlet talar om den världsliga överhetens ursprung, det andra om det världsliga överhetens ämbete och det tredje om undersåtarnas plikt mot den världsliga överheten. I predikan så talar han mycket om plikter, mest om undersåtarnas skyldigheter till överheten men också överhetens skyldigheter.
1 Vilken relation har kyrkan och staten till folket och hur beskrivs deras rättigheter och skyldigheter i predikningarna?
Samson beskriver överhetens skyldigheter till folket mest genom att sätta dem i en position där de ska agera som beskyddare. Dock så är det viktigt att man ska vara en rättvis beskyddare.

Skyldigheter
Enligt Samson så är överhetens position inte endast en välsignelse, utan också en börda och ett ansvar. Dock så säger han att det är en börda och ett ansvar som man måste bära och man inte får övergiva. Han säger att det har varit många lovliga regenter som har övergivit sina världsliga stånd för att sen enligt honom ”sielffdicktade heeligheet” givit sig ut i kloster .
Han anser dock att detta är förkastligt. Istället så menar han att det är överhetens ansvar mot Gud att agera just som en världslig överhet. Detta förklaras genom att säga att all överhet är av Gud förordnat, och att det är ”såsom en godh och helsosm Ordningh/ stijfftat och insatt är” .

Senare i predikningen så beskriver han fler skyldigheter hos överheten. Överheten säger han ska vara som ett livligt träd vilket sina grenar vitt utbreder, under vilka fåglar och djur kan få mat och beskydd. Denna liknelse tar han från profeten Daniel. Han översätter det till dagligt tal, att överhetens skyldigheter är att skydda sina undersåtar mot fiender och att uppehålla näring och handel .

Rättigheter
Han förklarar efter det att han har nämnt överhetens skyldigheter att på grund av att de har dessa skyldigheter så är det inte mindre än rätt att de också har rättigheter. Och han menar att folket ska vara tacksamma mot sin överhet för att de har tagit på sig allt ansvar .
Överheten har också enligt Samson rätt till att ta ut skatt. Jesus själv blev ju skattskriven när Augustus regerade. Dessutom så säger Samson att Kristus själv befallde Mattues att man ska ge till kejsaren till vad som kejsaren tillhör. Men samtidigt så är han nog att senare påpeka att det är viktigt att de somt ar in skatt, att de inte ”drar huden av dem” .

Men han manar dock till måttfullhet från överhetens sidor, och han säger specifikt att det är ett stort fel om han straffar sina undersåtar om han själv skulle vara skyldig . Idealet enligt Samson är att man ska regera som man själv skulle vilja bli regerad över av någon annan .

Överheten har också ytterligare en rättighet över befolkningen. Denna rättighet är att stifta lagar. Folket har också enligt Samson en skyldighet till att lyda överhetens lagar, dock så länge lagarna följer Gud. ”alla Öffuerheetennes nyttigha stadgar Landzfedher och Rättegångz handlingar undergiffuin wara och theras Befalningar lydigh få wijdt the icke sträfua emoot Gudh” .

2 Vem har enligt predikningarna den högsta makten i landet och till vilken grad har staten befogenhet att styra landet efter sin egen vilja?

Härskare ska enligt Samson besitta både vishet och en handlingskraft. Denna vishet och handlingskraft kommer enligt Samson från Gud och inte från mänsklig kunskap. För att kunna bli en lyckosam härskare ska man då enligt Samson lyssna till Guds ord och följa Gud. Han tar upp kung Saul som ett varnande exempel över misslyckade kungar. Han förklarar att Saul förkastade Guds ord som profeterades från profeten Samuel och att detta ledde till att Gud förkastade Saul .
Han säger detta som en förmaning till överheten att de inte ska bli arroganta. Som exempel på detta så tar han upp hur regenter älskar hur Sankt Paulus säger att överheten inte bär svärd förgäves .
Men samtidigt så påpekar Samson att det finns en sanning i vad Paulus säger. För under den babyloniske fångenskapen så befallde profeten Daniel att judarna skulle be för sin världslige överhet (Nebukadnessar). Samson säger att Paulus utvecklat detta till att man skall vara tacksam för allt och man ska be för alla människor och överhet .

Han säger det här för att påpeka att det inte finns någon som inte står under Guds lag, så det gäller därför att lyda lagen. Han tar till detta upp Josef som ett positivt exempel på en som har följt Guds lag. Och speciellt händelsen när Josef säger att ”jag är också under Gud”, efter att han blivit ståthållare i Egypten .

En annan viktig uppgift för överheten är att de ska ta hand om Guds kyrka. Detta omhändertagande sker enligt Samson både som materiellt stöd och som stöd för den rätta läran. Han tar ett exempel från Gamla Testamentet där kung David lämnade stora skatter efter sig till kung Salomon som i sin tur bekostade uppförandet av det judiska templet .
Men regenterna är också skyldiga att stödja kyrkan på det andliga planet. Detta sker genom att de hjälper till att bekämpa djävulens verk. Detta sker enligt Samson genom att överheten inte ska ge någon rast och ro för kättare (jesuiter t.ex.) i sitt land.

3 Vem har huvudansvaret för landets moral, är det staten eller kyrkan?

Genom sin predikan så befäster Samson överhetens rättmätiga position i samhället. Men gång på gång så har han också nämnt att överheten agerar under Guds ordning och lag. Även om det inte står uttryckligen så mycket om moral i hans predikan så tycker jag mig tyda ett mönster där han menar att kyrkan står för moral och normer och överheten har som uppgift att verkställa detta.
Han nämner något liknande också vid ett tillfälle. Det är när han nämner fromheten hos olika regenter
”Keysar Carolus M haffuer sielffuer hulpit itl at siunga til Choors i Kyrckian / och läsa texter. Haffuer ock hållit sina Frstar ther til / ia förordnat hwad hwar och en til eghen nytta och förbättring låtsa skulle. Manuel Paaleaonlugs constantinoplita niste Regent / baadh offta”
Avslutning
Sammanfattning och avslutande diskussion
Sammanfattning Rudbeckius
Enligt Rudbeckius så ska överheten inte vara folkets utsugare. Och om överheten suger ut folket för sitt eget överflöds skulle så är det fel.
Enligt Rudbeckius så är det dock en rättighet för kyrkan att kunna ta ut tionde, eftersom de pengarna tillhör Gud. Dessa pengar ska användas till att underhålla kyrkor och försäkra de som arbetar i kyrkan att de inte måste ta något annat jobb för att kunna äta.

Gud har enligt Rudbeckius den högsta makten. Dock så anser han att konungen har ansvar för att se till att ingen avgudadyrkan sker i landet. Samtidigt så ska folket inte vara upproriska mot sin överhöghet.

Enligt Rudbeckius så står kyrkan för den moraliska utbildningen i samhället. Och det är viktigt att förmana och att få folk att bättra sig från sina synder ty annars kommer de bli bestraffade av Gud.

Sammanfattning Samson
Samson anser att överheten är ett ytterst nödvändigt samhällsskikt. De ska enligt honom befrämja kommers, hindra kätteri och att beskydda befolkningen. De har rättigheter att ta ut skatt, men dock så ska de inte ”skinna” befolkningen. Folket ska också vara lydiga mot överheten, så länge överheten följer Guds ord.

Enligt Samson så ska man följa Guds ord för att vara en vis härskare, och en härskare behöver enligt Samson både vara handlingskraftig och vis. Det är dock viktigt för överheten att förstå att de själva också står under Guds lag, så det är viktigt för dem att döma rättvist. Överheten ska också vara ortodoxins beskyddare.

Fromhet är också en värdefull egenskap hos alla härskare enligt Samson, och fromma kejsare sätter moraliska goda exempel.



Diskussion
Jag finner flera likheter mellan mina predikningar med saker som jag har nämnt ur mitt tidigare forskningsmaterial.

I Rudbeckius predikan så talar han väldigt mycket om moralisk uppbyggnad och botgöring. Detta är något som också nämndes som en speciell karakteristik från predikningar i den ortodoxa perioden .
Moralisk uppbyggnad lär också ha varit angeläget för Rudbeckius att främja i de baltiska länderna inte minst på grund av problemen med att försörja kyrkan och att få in tiondet
.
En genomgående känsla jag får efter att ha läst predikningarna är också att de båda försöker bygga upp någon form av ordning och normalitet, trots alla oroligheter i området. Detta kan ha varit ett sätt för prästerna att skänka tröst till folk i nöd. Men samtidigt kan det också ha varit en medveten politisk strategi där konungamakten försöker stärka sin kontroll. Denna känsla får jag bland annat av att de båda nämner att det är viktigt för folket att ge skatt till överheten. Så detta kan ha varit ett indirekt sätt för dem att fungera som statens kungörare .

Intressant är också att båda nämner kampen mot kättare som en viktig del av överhetens uppdrag. Detta går in samman med konungaförsäkran som innehöll en religionsförpliktelse, där kungen lovad där att ”hålla, handhava, och beskydda” rikets ständer ”vid deras kristliga religion, Guds rena och klara ord och de högvärdiga sakramentens rätta och sannskyldiga bruk” .

Båda två nämner också i sina predikningar att det är viktigt för härskarna att ta väl hand om sina undersåtar och att inte skinna dem på för höga skatter. Detta återspeglar en tidsperiod där Sverige var väldigt fattigt, 1615 så hade man stora skulder till Danmark för Älvsborgs fästning och 1621 så hade man just genomfört fälttåg först mot Ryssland och Sedan Polen. Och om folket led, så var nog prästerna de som först såg detta lidande.


Käll- och litteraturförteckning

Tryckt litteratur


Brilioth, Yngve, Predikans Historia (Kobenhavn 1962)

Widén, Bill, Predikstolen som massmedium, i det svenska riket från medeltiden till stormaktstidens slut (Åbo 2002)

Malmstedt, Göran, Bondetro och kyrkoro, Religiös mentalitet i stormaktens Sverige (Nordic Academic Press och författaren 2002)

Montgomery, Ingun, Sveriges kyrkohistoria, Enhetskyrkans tid (2002 respektive författare och bildrättsinnehavare samt Verbum Förlag AB)

Bibeln 2000, Bibelkommissionens översättning 1999
McKay, Hill, Buckler, Ebrey, Beck, A History of, World Societies (Houghton Mifflin Company 2007)

Lindkvist, Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720, klerkernas och adelns tid (Thomas Lindkvist, Maria Sjöberg och Studentlitteratur 2003)

Gustafsson, Harald, Nordens historia, en europeisk region under 1200 år (Harald Gustafsson och studentlitteratur 2007)


Otryckta källor

Rudbeckius, Johannes, Bootpredikan, Estland 1615, (Kungliga biblioteket, SV. Saml. Teol. Pred. Före 1770)

Samsonius, Hermann, Öffwerheetens, Ähre-smycke, Riga 1621,(Kungliga biblioteket, SV. Saml. Teol. Pred. Före 1770)

Internetadress: http://runeberg.org/nfcd/0326.html samt nästa sida (15-12-07 16:20)