Legosoldaternas historia

Legosoldaternas roll i Europeisk historia



Innehållsförteckning
Legosoldaternas roll i Europeisk historia 1
Bakgrund 1
Syfte 2
Legosoldater 2
Vad är en legosoldat? 2
Varför ville man bli legosoldat? 3
Det gamla systemet 3
Det gamla systemets kollaps 4
Feodala systemet 4
Problem med det feodala systemet 5
Riddarna besegras 5
Vapenutveckling 5
Demografiska förändringar 6
Riddarnas mentala övertag försvann 8
Legosoldater som ledande aktörer 8
Kondottiär 8
Schweizergarde 9
Landsknekt 11
Legosoldater till sjös 13
Varför legosoldaten försvann 14
Inneboende brister i systemet 14
Övergrepp 14
Förstatligandet av legosoldater 15
De napolitanska krigen 15
Slutord 16
Källförteckning 16

Bakgrund
Man kan fråga sig, varför det är viktigt för oss att studera fenomenet legosoldater. Jag tycker det är viktigt att ha kunskap om det här fenomenet dels för en historisk förståelse, men också för en ökad förståelse över vår nutid. Detta eftersom legosoldater fortsätter att agera i vår nutid som viktiga aktörer i konflikter. Självklart finns det skillnader mellan gårdagens legosoldater och dagens, vi har gått en tid då legokaptener som Francesco Sforza härskade i Europa. Under de tre senaste århundraden så har medborgararméer varit de ledande aktörerna i krigföring, men det finns indikationer på att saker åter igen håller på att förändras, och att våld skulle åter igen försvinna frön nationalstaternas grepp. I dagens värld så agerar individer och organisationer obundna från statkontroll som, terrorister, legosoldater, gerillor och som privata militära företag. Detta ger en eroderande effekt på statens kontroll över våldet inom sina gränser. Därför är det viktigt för oss att studera och förstå hur legosoldater har spelat en roll historiskt sett så att man kan bättre förstå den här problematiken.
Syfte
Jag vill därför genom min studie undersöka legosoldater som historiskt fenomen. Genom den här hemtentan så hoppas jag att jag kan belysa framförallt legosoldaternas storhetstid i Europa. Jag hoppas att jag kan belysa legosoldatens roll i den historiske kontexten d.v.s. visa varför legosoldaten kom att spela en stor roll i Europas krigsföring. Men också undersöka problematiken med legosoldater som system, och vad som orsakade legosoldaternas undergång till förmån för de professionella soldaterna och till de stora värnpliktsarméerna. Jag tänker också göra några nerslag berömda aktörer som var legosoldater, som t.ex. Schweiziska pikerarna och pirater som agerade i staters tjänst. Jag hoppas också att vi kan få tillfälle att se närmare på legosoldater som nutida fenomen, och undersöka skälen till varför de har kommit tillbaka som åter igen ledande aktörer i olika konflikter.
Legosoldater
Vad är en legosoldat?
Oxford compact english dictionary, definierar legosoldater med att säga:
mercenary
• adjective motivated chiefly by the desire for gain.
• noun (pl. mercenaries) a professional soldier hired to serve in a foreign army.
— ORIGIN from Latin mercenarius ‘hireling’, from merces ‘reward’.
Det finns alltså tre faktorer som definerar legosoldater, det första är att konflikten inte som de tar del i ursprungligen inte har något att göra med dem. Det andra är att de ska tjäna ekonomiskt på sitt deltagande, och det tredje är att de kan delta i direkt strid.

Varför ville man bli legosoldat?
För att kunna förstå systemets senare utbreddhet så måste vi också se på det dåvarande samhället och försöka finna de lockelser som kunde påverka en ung man att riskera sitt liv och bli legosoldat. Först och främst så var samhället under den förindustriella tiden strikt hierarkiskt och den sociala rörelseförmågan var begränsad, (låt oss bara tänka på ståndssamhället som regerade i Sverige). Så att bli legosoldat kunde ses som ett sätt att förflytta sig uppåt i på den sociala skalan och inte minst skaffa sig stora rikedomar.
”but once enrolled, the prospects before a tough, ambitious, and unscrupulous young man of moving upwards in the social ladder were very fair. Pay was erratic; but he survived diseases and battle, was not robbed by his colleagues, and did not drink or gamble his fortune away, then loot, ransom and booty might provide him with the capital needed to set up business on his own account.” (Michael Howard – War in European History s. 28).

En annan viktig komponent för storskalig legosoldatskrigföring kunde bli möjligt är att det finns många ogifta yngre män som kan ställa upp för krigsföring. Detta gällde framförallt Schweizarna som omvandlade legoknektskriföring till en viktig del av sin nationella ekonomi.

Det gamla systemet
Innan Legosoldaterna kom att dominera krigsföring så fanns det redan en annan aktör, de uppstod alltså inte i ett vakuum utan intog en plats som tidigare hade varit riddarnas domän. Riddare hade under århundraden dominerat all krigföring i Europa. Man måste fråga sig, varför försvann det gamla systemet – vilka var dess problem och vilka lösningar till detta erbjöd legosoldaterna. Riddarsystemet hade trots allt varit ett väldigt långlivat och uthålligt system.

Det gamla systemets kollaps
Howard talar om förändringar från olika system, från ”the war of the knights”, till ”the war of the mercenaries”. Jag håller med om att man kan tala om olika systemförändringar, men det är dock inget som skedde överallt. Utan man hade riddare långt in i historien, men samtidigt så har legosoldater funnits även under riddarnas tid. Det intressanta är dock hur maktbalansen förändrades, från att riddarna var de dominerande spelarna till att de blivit förskjutna från maktens centrum. Jag ska därför försöka gå igenom här hur denna transiton skedde.

Feodala systemet
Men vad var då det äldre feodala systemet? En definition av feodalism från Oxford compact dictionary:
“feudalism
• noun the dominant social system in medieval Europe, in which the nobility held lands from the Crown in exchange for military service, and vassals were tenants of and protected by the nobles.”
Det feodala systemet bestod av att det fanns först en kung. Kungen hade i sin tur vasaller som hjälpte honom att hålla ordning över sina undersåtar. Kungens vasaller fick åtnjuta särskilda privilegier som att ta ut skatt från bondebefolkningen i utbyte mot att de ställde upp som soldater på kungens sida. Riddarna var alltså dessa vasaller i det feodala systemet och tanken var att de skulle få behålla sina domäner endast så länge de fortsatte att genomföra sina gentjänster gentemot kungen.
John Keegan skriver på sidan 33 “Av tradition hade kungar för uppbådandet av härar förlitat sig på feodalherrar, som fått vissa rättigheter och maktbefogenheter inom sina förlängningar mot att de på begäran och för en bestämd tid ställde väpnade män till förfogande, i ett antal som stod i proportion till förlängningens storlek”.

Problem med det feodala systemet
Man kan förstå hur problem kan uppstå i ett sådant här system. Eftersom vasallerna (riddarnas) intresse inte måste vara det samma som kungens. Kungen vill att vasallerna ska lojalt kriga och offra sig för honom, men vasallerna kan naturligtvis ha en annan åsikt. Istället så är det lätt för dem att istället vilja beskydda sina egna domäner, så att man kan vara säker på att man kan bärga skörden på hösten i frid och fröjd. Intresset var därför skilt mellan kungen och vasallerna, och de ville förbättra, förstärka och utöka sina egna domäner. Under 1400 talet hade vasallerna därför byggt större och starkare befästningar (borgar/slott) för att skydda sina domäner. Det problematiska var att de borgarna hade blivit så starka att kungen inte kunde forcera dem. Detta började leda till att makten splittrades mer och mer.

Så det feodala systemet stod inför en stor förändring. Antingen så skulle vasallerna ta över makten mer och mer, eller så skulle kungen återta större makt från sina undersåtar. Dock så skulle det visa sig att förändringarna som skedde under skulle endast leda till riddarnas fall samt legosoldaternas uppkomst och en starkare kungamakt.

Riddarna besegras
Från kursliteraturen har jag kunnat komma fram till tre olika faktorer som spelat stor roll till riddarnas fall.
1. vapenutveckling, framförallt så utvecklades krutvapen.
2. Vasallernas domäner minskade ständigt, och tillslut så skapades det en klass av män som hade vuxit upp i en krigarkultur som inte hade egen mark. De tog då istället tjänst som legosoldater.
3. Riddarnas moraliska övertag försvann och infanteri kunde både mäta sig och besegra tungt kavalleri.
Vapenutveckling
En av orsakerna till att riddarna hade kunnat dominera slagfälten under medeltiden var att de hade ett övertag inom sin utrustning. Deras övertag inom sin utrustning skulle dock snart försvinna. Från att ha varit medeltidens stridsvagnar skulle de endast få spela en sidoroll inom senare krigsföring.
En av orsakerna till att riddarnas maktposition var hotat, var införandet av handeldsvapen. Med handeldsvapen så kunde man penetrera riddarnas tunga rustningar. Den andra formen som handeldsvapen också kom som kanoner kunde också användas för att rasera de stora borgarna som hade byggts av feodalherrarna. Även om det tog tid för musköter och kanoner att dominera slagfälten så kunde de tidigt spela en avgörande roll. Som exempel användes stora kanoner för att besegra Konstantinopels ogenomträngliga murar.
Keegan skriver på sid 34 om handeldsvapnetsinförande, ”när fungerande handeldvapen började komma i bruk i början av 1500-talet avgjordes den moraliska frågan för gott av tekniken.” ”I fortsättningen besegrade fotfolket konsekvent rytteriet, som fann sig förpassat till utkanten av slagfältet, även om riddarna fortsatte att kräva att deras urgamla sociala status skulle erkännas.” Tidigare så hade England varit dominanta med sina långbågar men den nya utvecklingen mot krutvapen skulle senare lämna deras tidigare domnianta bågskyttar i bakvattnet. Michael Howard skriver på sid 14, “The English dominance which characterized Europe at the end of the fourteenth century had fifty years later completely disappeared; and the archers of Crecy and Agincourt were looked on as a historical curiosity.”

Den andra tekniska utvecklingen eller snarare återupptäckten som gjorde att infanteriet kunde mäta sig med det tunga kavalleriet var användandet av pikar. Redan de gamla grekerna hade dock haft kunskap om falangformationen, där man klumpade ihop pikerarna till en ogenomtränglig igelkott. Nyttan med denna formation var att det blev omöjligt för tunga riddare att rida ner dem om de hade tillräckligt med mod att stanna kvar.
Demografiska förändringar
Ett annat dråpslag mot riddarsystemet skulle ironiskt nog komma genom Europas välstånd. Under högmedeltiden så hade Europa fått åtnjuta ett varmt klimat som gav en grund för en stor befolkningsutveckling. Resultatet blev när befolkningen ökades var att fler och fler tvingades dela på en konstant markyta. Resultatet blev först att bönder började utnyttja sämre åkermark i periferin, samt att Europa sedan utvidgade sig österut. Men för feodalherrarna var det dock en olöslig situation, ty deras mark växte inte. Istället så växte den landägande klassen. Detta betyder att när feodalherrarnas klass också växte så tvingades fler dela på samma markyta. Men man kan dock inte dela upp jorden i oändlighet, utan istället så skapades det en klass som varken var bönder eller feodalherrar och som hade vuxit upp i feodalherrars miljö. För sådana människor så var steget långt att dra sig tillbaka och börja bruka marken, eftersom de hade vuxit upp som en krigarklass. Resultatet blev istället att man fick en krigarklass som inte var markägare, utan som istället var beroende på att få betalt från kungen för sina militära tjänster. För dem här adliga personerna som saknade land så fanns det därför under medeltiden 2 valmöjligheter, antingen att gå med i korstågen eller att arbeta som en frilansande soldat. Naturligtvis så efter korstågens tid så fanns dock bara en av dessa valmöjligheter kvar, dvs. att bli en frilansande legosoldat.

Skälet till att det slutade fungera väl, (först så fungerade det här systemet faktiskt väl). Kom efter att 100 årskriget mellan fransmännen och engelsmännen slutat, och att pengarna till att fortsätta betala alla dessa marklösa vasaller tagit slut så hade kungarna inte så mycket till val förutom att sparka ut dem från sina hov. När väl det gått till det här steget så hade inte frilansarna så mycket till val förutom att själva hyra ut sig till dem som betalar bäst för att kunna överleva. (Howard 25 “In addition bands of foreign knights brought south by the German Emperors or washed up by the receding tides of the crusades were prepared, in the fourteenth century, to put their swords at the service of anyone who would pay them and to make life hell for anyone who did not”). Den här processen ledde till att riddarna inte längre hade ett våldsmonopol, utan det fanns nu ytterligare en militär klass. Dock så fortsatte riddarna att spela en viktig roll under runt ytterligare 100 år. Keegan skriver på sidan 34 ”processen inleddes på 1490 talet. I början på 1600-talet tackade feodalherrarnas ättlingar med glädje ja när de av kunglig nåd erbjöds befattningar som överstar med ansvar för att leda infanteriavdelningar.”
Riddarnas mentala övertag försvann
Riddarnas makt var inte endast byggt på deras direkta maktinflytande. Utan det var också ett mentalt övertag som riddarna hade över sina motståndare. Detta mentala övertag var uppbyggt av århundraden av dominans, där de hade haft stark kontroll över våldet i samhället. Fotsoldater hade under medeltiden varit sedda ner på, som några sidotrupper som inte var så pålitliga och som inte stod en chans mot ett anfall från en tungt beväpnad riddare. Men detta mentala övertag skulle dock helt försvinna, när Schweiziska fotsoldater gång på gång började besegra riddare. Detta skedde inte för att de använde några spektakulära nya vapen, utan för att de disciplinerat kunde motstå kavallerichoken från riddarna och anfalla dem hårt tillbaka.

Legosoldater som ledande aktörer
De tidigaste tecknen på det gamla feodala systemet var på väg ut brukar man säga kommer från de Italienska krigen. Det här kriget började när Frankrike invaderade halvön 1949 (Howard 20). Italienska legosoldater blev då ledande aktörer under krigen.
Även om det feodala riddarsystemet skulle fortsätta att spela en stor roll efter de krigen, så hade ett alternativt system med legosoldater blivit helt utvecklat när man kommer in på 1500-talet. Under det århundradet kan man finna legosoldater som strider på alla möjliga krig och fronter, från personliga fejder till de religiösa krigen mellan protestanter och katoliker. Lojaliteten för de här legotrupperna var dock inte bunden till någon av dessa sidor utan de kämpade för dem som betalade bäst. “in France as elsewhere in Europe, where raised, maintained, and led into battle by a class of entrepreneurs whose only bond of loyalty to their employer was the assurance of cash payment, punctually and
in full” writes Howard on page 24.

Kondottiär
Legosoldaterna som var aktiva främst under 13-1400 talet i Italien kallas för Kondottiärer, vilket betyder; ”(ital. condottiere 'ledare', 'anförare', ytterst av lat. condu´co 'sammanföra', 'sammandra', 'samla', 'uppbåda', 'värva')” (nationalencyklopedin websök.)
De italienska legosoldaterna bestod vanligen av tungt pansrat rytteri. Kondottiärerna, som var beryktade för sin hänsynslöshet, stod oftast i tjänst hos de italienska stadsstaterna. Flera kända dynastier grundades av kondottiärer, t.ex. Sforza i Milano och Este i Ferrara.
Dock så utvecklades deras form av strid till en mer artistisk och taktisk form som minskade den egna blodspillan. “They certainly had the caution of all professionals, especially of professionals with a heavy personal investment in their own work-force which might be squandered by a single rash decision and which would be ruinously expensive to replace” “the conduct of battle, especially in the hands of experts like Andrea Braccio and Francesco Sforza, became a subtle affair of feints and surprises, of forces held in reserve until the decisive moment, of maneuver as well as shock. Tactics and strategy became something of an art form. But their employers, having paid good money, demanded decisive results of a kind that the condottieri were often reluctant to provide” (Howard 24.)

Men det skulle snart komma starka motkrafter som skulle utmana den här typen av resultatlösa krig. Framförallt så skulle den här utvecklingen komma från Swheiz, och deras nyformade pikerarregementen.

Schweizergarde
Schweizergarderna är bland de mest berömda legosoldaterna från renässansperioden. Deras uppgång skedde på slutet av 1400 talet efter att de hade utvecklat nya infanteritaktiker. Deras position förstärktes och ryktet spreds om dem efter att de hade flera gånger besegrat Charles the Bold under 1470 talet (Tilly). Han fortsätter med att skriva, “Soon almost every power needed its own Swiss soldiers, and the Swiss began substituting the training and export of mercenaries for the conduct of their own wars.”

Men varför var just Schweizarna så bra legosoldater? Och hur kommer det sig att just Schweizarna ville bli legosoldater i så stor omfattning. Först och främst så hade Schweizarna erfarenhet av deltagandet i 100 års Kriget mellan Frankrike och England. Schweiz är också ett fattigt land, ett land som består till stor del av ofruktbara berg och dess yta är en liten areal. Men trots till sin fattighet så fungerade deras kantoner som en välfungerande administration. “in the first time place war was for them a nationalized industry The negotiations of all contracts was in the hands of the canton authorities,” (se Howard 27.) Resultatet blev att Schweizarna utnyttjade sina styrkor för att kompensera sina svagheter. I kort, om man inte kan exportera säd eller kor så varför inte exportera soldater? Så på grund av deras ekonomiska svaghet så kom de att kompensera genom att erbjuda sin militära styrka till den som var villig att betala. Schweiz hade också en tillgång på ett stort antal av fattiga och rörliga ogifta högländare som en bas av legosoldater kunde byggas på. Alla dessa tillgångar utnyttjade Schweizarna till att producera den tidens effektivaste soldater, pikerare.

Men när man börjar hyra ut sina medborgare som soldater på ett sådant komersiellt plan så är problem svåra att förhindra. ”The peculiarity of the system became clear early on, when in 1515 “two Swiss armies, one in the service of the French king and one in the service of an Italian baron, met on opposing sides in a battle at Marignano in northern Italy and almost completely annihilated each other” (Charles Tilly 82). Liknande problem kom senare att undvikas genom att man nästan uteslutningsvis kom att hyra ut sina soldater till fransmännen.

Problemet med Schweizergardet visade sig senare i klumpigheten i dess organisation. Man var bra på att leverera en produkt, men den produkten tålde inga förändringar. Så när tiden förändrades och man inte förändrade sig med tiden så kom Schweizergardet senare att också bli en relik. Den stora förändringen som skedde i krigsföringen var att man började använda musköter i en helt ny skala (se Howard 28). Den här omvandlingen påbörjades först och främst av en Spansk fältherre. Han hade först slagits mycket med soldater beväpnade med svärd och en mindre sköld, men kom snart att anpassa sig till tiden. Howard 33 “He provided not merely pike but arquebuses in greater numbers than his adversaries.”
Han kunde göra detta genom att han skapade en ny taktik där man effektivt kunde använda musköten genom att bygga fältfortifikationer.
“The battle of Cerignola in 1503 set a pattern to be frequently repeated. The Spaniards allowed their enemies, both French cavalry and Swiss pike, to batter in vain against their fortified positions while the arquebuses picked them off.”

Resultatet blev att Schweziergardet kom att försvinna. Men till skillnad från Schweizarna så lyckads de tyska landsknektarna anpassa sig till den förändrade tiden och de kom därför att fortsätta spela en stor roll i framtida krigsföring tills legosoldats arméerna tillslut skulle bli helt ersatta.

Idag så finns det dock kvar en rest av de gamla Schweiziska gardisterna. Det är också den enda Schweiziska regementet som är tillåtet att agera som legosoldater, det är Schweizgardet i Vatikanen.

Landsknekt
Betydelsen av landsknekt är landets tjänare, och de kallades så för att skilja dem åt från Schweizergardet som brukade kallas bergens tjänare. Landsknektarna stomme byggdes upp av den germanska adelsklassen, men var öppen för dem som kunde köpa sin egen utrustning. När han väl gjort detta så fanns det möjlighet för denna legosoldat att vinna både karriär och rikedom om han kunde undvika att dö.

Men uppstod den germanska landsknekten? I slutet på 1400-talet så ville alla hyra in sina egna Schweizertrupper. Vad som då händer, är ett känt fenomen än in i våra dagar. När någon hittar ett vinnande koncept så kommer alltid många efterapningar till det. Detta skedde i tyskland år 1485 Maximilian I (helig romersk kejsare) hade då skapat två enheter av soldater (mellan tre och fyra tusen man per styck) som behärskade den Schweiziska taktiken.

Efter att systemet med landsknektar hade etablerat sig i det heliga romerska imperiet så kom de också att bli lika eftertraktade som Schweizergardärerna.(Gilbert John Millar, The Landsknecht: His recruitment and organization, With some reference to the reign of Henry VIII). Detta skedde i och med den effektivitet som de visade upp i krigen i Italien. Det är därifrån som målningen ”bad war” har kommit ifrån, där Schweizergardet och landsknektarna slaktar varandra med pikar.

Alltså efter detta så fann landsknektarna sig i att bli eftertraktade på alla håll och kanter. Dock så saknade de tyska landsknektarna en viktig komponent av vad som bildade Schweizergardet. Det som saknades var Schweizarnas mer enhetliga organisation. För dem så var det en nationell industri att hyra ut legosoldater. Men den romerska kejsaren skulle aldrig komma att ha samma kontroll över sina undersåtar. Detta resulterade i att vid många tillfällen så fann sig den Heliga Romerska Kejsaren i att det var hans egna soldater som han bekämpade.
John Millar skriver på sid 2, ”The landsknechts, however, remained free agents, bound to no one in particular and to all who could afford them. In this respect their name takes one additional significance. They were one might say – soldiers of the German land, not of the Reich, tied perhaps to a particular territory, but not to a political community.”

Kejsarna försökte naturligtvis hindra att deras landsknektar hyrdes ut till sina fiender, men dock så lyckades de ofta väldigt dåligt. Även om de hotade med dödsstraff till dem som blev fast när den hyrt ut sig till fienden så fortsatte lockelsen till rikedomar vara större än hotet av straff från kejsaren. Detta reflekterar en mer grundläggande natur hus legosoldater. Vad som gör en legosoldat till en legosoldat är att han slåss inte för ideologier, inte för sitt land, utan han slåss för sig själv.

Landsknekten kom att överleva längre som institution än Schweizergardet. Men varför? Till skillnad mot Schweizergardet så lyckades de germanska landsknektarna anpassa sig mer till de förändrade tiderna. Detta betyder att när musköten kom att bli en allt viktigare del av den militära utrustningen, så kunde de anpassa sig. “the great rival of the Swiss, the south German landsknechte, adapted themselves more easily to the changing requirements of war, if only because for their leaders war and its associated techniques was a pure business proposition and not, as it tended to become with the Swiss, an inflexible social institution. The landsknechte made their reputation with the pike, but as ‘shot’ became more important on the battlefield, they recruited that as well.” (Howard 28).

Legosoldater till sjös
Samtidigt som det skedde stora förändringar i krigföringen på landet, så skedde det lika stora förändringar till sjös. I och med den tekniska utvecklingen fortsatte så skulle roddgalärerna allteftersom komma att bli ersatta av segelfartyg bestyckade med kraftfulla kanoner som till och med kunde sänka fiendeskeppen på ett tryggt avstånd. Detta förändrade sjöslaget helt och hållet. Tidigare så när man använt galärer så hade sjöslag ofta varit en fortsättning av slaget på land. Med detta så menar jag att man tog ombord en stor besättning som man använda när man t.ex. bordade fiendeskeppen. Detta betydde för sjömakterna att de gamla galärerna kunde nu besegras av handelsskepp som var utrustade med kanoner.

Men vad var orsakerna till att handelsmän och dylika tog upp rollen som legosoldater på sjön? För det första så var det väldigt dyrt för stater att hålla en permanent flotta, detta var också en av orsakerna till att Holland som hade en stor handelsflotta också var de som hade en mäktig örlogsflotta. ”At sea, where ships owned by market-orientated mercantile groups were instruments of warfare, the market might seem the natural solution for the organization of war and protection.” (Jan Glete warfare at sea 69) För det andra så är det inte självklart enkelt att träna upp en besättning till ett skepp utan för att kunna få rätt kompetens som krävdes för att navigera ett skepp så var man tvungen att gå till redan existerande sjöfarargemenskaper. Detta resulterade i att bland dessa gemenskaper så skapades det en ny elit, som dock inte var helt oproblematiskt. ”The loyalty of this elite to the state was often more dubious – they might instead use their power over men in their own interest.” (Glete 44). Men det fanns om man ser på andra sidan viktiga skäl till varför sjömännen skulle vara lojala till staten. “service to the state might give social status and even nobility to skilled seamen, thus making them members of the elite.” Glete 44.

Varför legosoldaten försvann
Vi har nu sett på hur legosoldaterna uppkom i Europa, och hur de agerade. Vi har också sett hur enskilda former av legosoldatväsendet försvann, t.ex. hur Schweizergardet kom att bli ersatt av landsknektarna. Men varför så fortsatte inte fenomenet att helt enkelt utvecklas vidare?

Inneboende brister i systemet
Det fanns vissa saker som legosoldater var väldigt obenägna att göra. Men när man väl infört ett system med professionella soldater eller medborgararméer så skulle detta visa sig orsaka problem för legosoldaterna.
Till exempel så var legosoldater ovilliga att göra övningar ’drillningar’. Keegan beskriver bland annat ett problem, ”om stridande soldater, många av dem själva i legotjänst, hånade ingenjörerna, var det på grund av krigarstolthet, inte därför att de nya befästningarna inte klarade av de uppgifter för vilka de byggdes med sådan enorm kostnad och arbetsmöda.” (Keegan 350). Detta var problematiskt i och med att spanjorerna hade förnyat sättet att föra krig på med sina system av ett större antal musköeter som skyddade sig bakom befästningsverk från fienden.
Det fanns också generella disciplinära problem hos legosoldaterna. De var helt enkelt inte lika villiga som professionella soldater eller som värnpliktsarméerna att offra sig och att blint lyda order, då de först och främst stred för sig själva

Övergrepp
Det fanns dock många fler problem med legosoldaterna. Bland annat i Frankrike så kom legosoldater att få ett extremt dåligt rykte bland befolkningen på grund av dess övergrepp. Dessa övergrepp skedde framförallt av legosoldater som stod utan tjänst. När de stod utan tjänst så gick de helt enkelt på lokalbefolkningen och tyrraniserade dem. (“The mercenary system had, indeed a great weakness: when pay came to slowly or not at all, mercenaries commonly mutinied, lived of the land, became bandits, or all three at once; local people paid the price.” Charles Tilly 83)
För att då kontrollera de lösa legosoldaterna så försökte man först att utöka antalet legosoldater i landet. Men den grundläggande orsaken till att legosoldaterna orsakade problem var att man inte hade råd att anställa dem. Detta ledde då till att antalet legosoldater som härjade på landsbygden hela tiden ökade. För att lösa det här problemet så började man redan tidigt försöka sätta upp något som liknande en stående armé. (”Kompanier av legosoldater med enhetlig organisation sattes upp och erkändes officiellt som monarkins tjänare med uppgift att rensa bort de andra” Keegan sid 34.)

Förstatligandet av legosoldater
Man kan under århundraden se en trend att legokompanier gick från att vara tillfälliga organisationer som skapades under krig och snabbt upplöstes (keegan 35). De kom istället senare att bli mer och mer sammanknyta med staten (”de blev stående kungliga – och så småningom statliga – institutioner, fick ofta ett bestämt högkvarter i en provinsstad, där de rekryterade manskap i den omgivande trakten och hämtade officerare ur en exklusiv umgängeskrets av adelsfamiljer.” (keegan 35))
I och med den här processen kom internationaliteten att bytas ut mot egna garnisonsstäder och en inhemsk armé (tilly 82). Dock så var inte det här systemet problemfritt. Överhögheten har alltid kunnat hålla makt över befolkningen genom att ha monopol på våld. Men vad händer då om man beväpnar befolkningen? Risken kommer då att istället för att få en lojal armé så får man revolution.
Men det skulle dock visa sig att garnisonsstäder var det som föredrogs av de europeiska monarkerna. Inte minst för att det var en billigare metod så att man kunde uppbåda större arméer.

The wars of the French Revolution and Empire capped the trend, and ended the dominance of mercenary armies.”
De napolitanska krigen
Dock så skulle det visa sig att det var den franska revolutionen och de napolitanska krigen som skulle döda legosoldatsystemet (Tilly 82). Detta skedde på grund av de mass-arméerna som Napoleon kunde uppbåda under krigen.
”Utropandet av jämlikhet hade varit en av de mest rusande lockelserna i den franska revolutionen. Lockelsen var rotad i uppfattningen att jämlikhet var likställd med föreställningen att militärtjänst gjorde en man till en riktig medborgare.” (Keegan sid 383)
De betydligt mindre legosoldatarméerna stod inte en chans mot de mycket större numerära fransmännen. Dessutom så var revolutionens soldater ofta mycket mer benägna att strida till döden, då de inte stred endast för pengarnas skull, utan både för sitt land och för sina ideal.

Slutord
Vi har nu gått igenom och sett hur legosoldater spelade en central roll i krigföring under århundraden. Vad som jag tycker är viktigt att vara medveten om är problematiken i krigföring som inte endast finns bland legosoldater. Men problematiken med legosoldater är att de vill ha krig, utan krig så förlorar de sina affärer och det är därför lätt att falla ner i en våldsspiral. Jag tycker därför att man bör se med varsamma ögon på vår nutid då värnpliktsarméer har blivit ett undantag snarare än en regel. Samtidigt så agerar legosoldatskompanier igenom t.ex. Blackwater i Irak och många andra i Afrika under 1900-talet. Även om vår samtid är annorlunda nu så tycker jag det är nyttigt att ha kunskap över hur ett liknande system fungerade för några hundra år sedan.
Källförteckning
Journal of International Affairs; Spring2002, Vol. 55 Issue 2, p303, 27p
Nationalencyklopedin
The Landsknecht: His Recruitment and Organization, With Some Reference to the Reign of Henry VIII, by Gilbert John Millar Military Affairs © 1971 Society for Military History
Coercion, Capital and European States, Charles Tilly
War in European History Michael Howard
Krigets Historia, John Keegan
Warfare at Sea 1500-1650 Jan Glete