Sociala villkor och meningssökande 1

Sociala villkor och meningssökande
Tro tolkning och verklighet
Jag är i seminariegrupp: a
Läs flugornas herre till 14 november
Hemskrivning lämnas ut 12/12 (vi kommer ha den över jul)

Föreställ er en trival hädnelse i storkyyrkan söndag förmiddagn, en äldre herre sätter sig längst bak i krykan. Han tar emot psalmboken och slår sig ner. Han läser texterna men sjunger inte tillsammans. Han är kanske frånvarande under prediakn, tänker på annat men går sedan fram och tar emot bröd och vin han går och sätter sig igen. Han lämnar sedan kyrkan sist och funderar. Det här är en väldigt enkel händelse. Det är just den typen av händelser osm religionsbetendevetenskapen har gjort för objekt att försöka förstå. För att skapa klarthet i situationen ska man identifiera olika dimensioner i den religösa tron.

Om man går utgår från McGuire så gör han diskutionen.
Religious belief
Syftar på föreställningar och antagningar om verkligheten, de ”religösa” föreställningar.


Tittar man på äldre herren som finns med och läser texterna. Så skulle man skärskåda skeendet från dessa dimensioner. Först man kan ställa frågor. Först så kan man tänka på religious belief, vilka föreställningar finns. Kanske är barnatro, som han har haft och inte reflekterat och som har burit honom igenom. Det kan ha varit en ickereligös person eller haft kritik mot religös tro. Detta kan se olika ut.

Religious Ritual
Det handlar om handlingarna men utför som har en upplevd religös innebörd, man utrycker sin religösa tro eller ett religöst skeende.

Han går genom gången och tar emot bröd och vin, det är utryck för religös hållnig och tro som vi talar om. det är lurigt, grejen att göra distenktioner är att en religös ritual av det här slaget har inte självklart den innebörd som man kanske traditionellt tänker sig. Vi kan ha mängder av människor som går gemensamt, det är de sångerna man sjunger och man tar emot nattvarden. Det säger inte att nattvarden har samma betydelse för människorna. Det kan vara så att för en så är det väldigt tydligt koppling till ”traditionellt kristen tro”. För andra så kanske det är livsbejakande hållning till livet.
Jag brukar ta en av de människor jag intervjuar och som har med stor sorg lämnat tron – tog fortfarande emot nattvarden. Han hade gett det en egen innebörd. Den här typen av handlingar kan vara laddade som de utrycker existensiellt. För honom så var innebörden av nattvarden så gjorde han det till påminnelse för något som levat men som har dött. Han kanske knäcker svenska kyrkans ritual och gör den till sin egen, det är ett forskningsfält. Hur använder människorna de ritualer som kyrkan tillhandahåller, vilken innebörd har de?

Religious Experience
Knepigt, men det är religösa erfarenheter, vi kommer gå in på det idag.

Här kan man tänka sig att situationen är olika för mannen, han kanske inte känner något. Han kanske inte upplever något längre. Eller så kanske också när han tar emot nattvarden att en ljusstråle faller ner och han känner sig genomborrad eller en vag närvara – den religösa erfarenheten. Den frågan man kan ställa sig, vad gör en erfarenhet religös?

Religious Community
Syftar på sociala sammanhanget. Det sker ofta inte ensamhet utan i socialt sammanhang.

Sociala sammanhanget som mannen befinner sig i. det finns folk som sjunger, det är några som har skriivt texterna eller byggt kyrkan. Det finns ett socialt sammanhang bakåt i historien och där han nu befinner sig.

--
Inte minst när man gör undersökningar om nätaggrisivitet så kan det vara viktigt att hålla isär. Faktorn att man inte går i kyrkan betyder inte att tron minskar. Man är bara medveten om att när man söker information eller försöker förstå något så tenderar den inforamationen att vara begränsad och det är viktigt att veta på sättet som den är begränsat. Sedan kan man ställa andra frågor till det här som kan varit med intresse, hur många fler var det i krykan. Var det fler eller färr i krykan i år än 10 år sedan. Har andra kyrkor mer eller mindre folk. Finns det andra religoiner eller samfund representerade.
Man kan också fundera på varför tror man? Varför uppstår religösa uppfattningar, och varför så anammar människor dem. Varifrån kommer upplevelsena med gudomlig närvaro. Det är klart att den här typen av frågor kan man besvara på många olika sätt och perspektiv. Vi kommer ta det ur ett religonsbetendevetenskapligt perspektiv. Religionspsykologi och religionssociologi.
Religionspskylogi betyder att det är psykologi som är tillämpat på religösa objekt eller företelser. Religionssocilogi är socilogi, genom histoiren så har man med ett historiskt perspektiv. När psykologin så fanns det ett större intresse för de religösa fråkorna. Med Max Weber och Freud och Jung så hade de med religion på agendan.
Men fortfarande gäller det att det är psykologi sociologi när källan förösker förstå detta.

Två begrepp som vi ska försöka diskutera. Det ligger på linje med medvetenhet om vad man gör och vad man inte gör. Det är ganska delkikat, om man beaktar faktorn att religion är centralt. Att om man förösker förstå det ur ett perspektiv, det faktom att man försöker förstå samma sak ur ett sociologiskt perspektiv kan uppfattas som omvälvande och annorlunda. Det man gör är att man gör en distinktion är metodisk reduktionism och ontologisk reduktionism.
Om jag fick ta ett fiktivt exempel, (påhittat). Där kommer glassbilen farande. Ett välbekant fenomen för närvarande är att det brukar rusa dit folk på en gång. Det blir en folksamling utanför, ganska många små barn. Eftersom det är något forskare har funderat över en lång period så har det stratat en del forskningsprojekt kring det här, vi har en snubbe från uppsala och en från Lund. Den från Uppsala menar att det är ett utryck för starka sociala behov. Men den från Lund tänker att det är ett begrepp som är Event-sökeri.
Uppsala snubben tänker, hur kan man förstå hur människor samlas kring glassbilen. Om man går till botten så är det var och en för människorna så är det behov av social närhet. Det är glassbil, men det kunde vara vad som helst. Man vill stå och skuffas mot varandra och uppleva att man är ett vi och har ett gemensamt projekt tillhörighet och enhet. Nu kan de här påstå att de inte är medvetna om deras behov. Men gör man en djupgående analys så drivs de av detta behov. Detta är som ontologisk reduktionism, det kan dras ner till den här teorin.
Den om eventsökri tar en annan approach. Han utger sig inte för att förstå alla de här människornas agerande. Han har tänkt en teori som förklarar vissa av människornas agerande. Vi kan tala om tillämpningsområde och förklaringskraft.

Vem av dom här kan förklaras utifrån teorierna. Vi går in och tittar och gör intervjuer och fyller i ett test. Kanske 60% är sociala behov eller event, att något är på gång. Det skulle kunna vara en brandbil. Men den andra personen är det inte alls och det kanske är sociala behov så eventssökeri är 0%. Men den tredje är lite bonus när det låter lite grann. Men framförallt så är det min polare, men vi gör andra grejer också. Då kan man tala om metodisk reduktoinism. Det speglar en ödmjukhet att det egna perspektivet inte till fullo kan förklara allt.

Jag vill också säga att inom mer aktuell religoinsbeteende vetenskap så är det det mest dominernade sättet att se på religionsbetendevetenskap. I vetenskap är man beroende av begränsningarna, vetenskap är ett sätt för folk att se sin verklighet och behäftad med samma begränsningar.
--

Inom religionsvetenskapen så brukar man göra olika definitioner om funtionell defition och substantiell definition.
Människor är välsignade med språk och kan kommunicera, men det är inte säkert att ett ord betyder samma sak för olika personer. Man anar nästan att det är ett läge för missförstånd. Man försöker komma undan det här genom att vara tydlig med det man menar. Att man har en definition betyder inte att man måste svära löften, att alltid använde ordet på det sättet. Det är kontextuellt också medvetenhet om att så kan man använda ordet religion.
Egentligen så kan man säga så om någon frågar vad är religion. Utan vad som borde ställas är hur använder vi begreppet religion. Ord är påsar som vi kan fylla med olika innehåll.

Substansiell religionsdefinitoin tar sin utgångspunkt i innehållet i den religösa tron. Vilka föreställningar som den rymmer. Vanligt när det gäller religionsdefinitoin är det någon definiton till högre makter som människan befinner sig i relation till. Det utgår från den funktion som tron fyller för individen. Här skulle man kunna tänka sig, hurvida det finns föreställningar om gud eller högre makter är irrlevant. Men kan det svara på frågan vad är meningen med livet, kan det skapa ettt djup.

Substansiell definitoin är vad det innehåller

Funktionell utgår ifrån vilka behov det täcker.

 paus

Roll teorin
Hur är en religös upplevelse och han förösker förstå den. Roll teorin är alltså svaret på detta. Hjalmars utsago bygger sin teori på två olika discipliner. Dels är det perceptionssykologin och socialpsykologin och roll begreppet i socialpsykologin.
Roll
Mer generellt för att fungera så måste vi ha tolkningsmönster och system för att tolka den infromation som vi har fått ta emot. Det här visar vi också varandra. Det blir en angelägen uppgift, att när man möter en människa så försöker man skapa sig en bild av den personen. På olika sätt försöker man.
Vi står vid en annan människa och utvecklar en bild av den personen. Ibland så tar vi genvägar i processen, vi går ibland på nycklar. Vi brukar ibland tala om att vi har tillgång till olika typer, t.ex. frikyrklig för vissa. I alla fall om man inte tillhör frikyrkan kan det. Det kan fungera som en krok på det sättet, att man registerar en viss egenskap och hakar på information även om man inte har sett så. ”Är du en sån, då vet jag nästan vem du är:” det kan innhålla väldigt många olika typer av information.
Det kan vara mer eller mindre positivt eller negativt laddade bilder. Typerna är kartorna som man har, typifiering är när man hänger på andra. När det är positivt laddade typifieringar, så talar jag om glorifiering. Men motsatning skulle vara stigmatisering. Nu talar jag om det socila spelet och hur vi relaterar till varandra.

På olika sätt använder vi informaiton för att skapa en bild som senare kan skapa ett tolkningsmönster. Det är standardkartor, men man kan utveckla de på olika sätt. men på en arbetsplatts så kan man se om Gunilla på arbetsplatsen så är det mycket snack om Gunilla. Så fort man börjar på platsen så får man sig en dos gunilla ”har du träffat henne, hon är så jobbig.” man skapar sig då en bild om personen. Det spelar ingen roll vad man gör, för man tolkar den andres gärningar.

Det jag säger är att i relation till personer så utvecklar man förställningar som senare kommer vara tolkningsmöntser.

Rollbegreppet är lite svårt, för det kan vara olika sätt, det kan vara fotbollsspelare busschafför osv. det kan ha en vidare innebörd som det har i Sudéns teori. Det syftar på i ett socialt samanhang på en deltagare. Ungefär som i en pjäs ”nu startar vi dialogen, nu har vi två roller i uppsättningen.” vi har en idé om vad som är rådande och förväntningarna är på oss i den här scenen. Vi kan tillåta oss improvisation. Den situationen här skulle kunna vara en sådan där alla agerar på ett olikt sätt om vad vi kan eller kan inte göra. På det sättet utvecklar han rollbegreppet.
Grejen är att rollen som tolkningsmönster i det här alltså.

Perceptionspsykologisk del, det handlar om kognitiva psykologin. Det talar om hur det går till när vi använder våra sinner. Det är hur vi konstruerar våra upplevelser. Det leder till tankar som fortfarande är gångbara. Hur det går till när man definerar och träffar på varandra. Så kan man tänka sig en naiv föreställning. En naiv bild av det här skeendet är att vi fungerar som en kamera. Det är bilden där uppe som vi kan registeraa vad vi ser, ”där är den”.
Man kan tänka sig att olle kommer farande bland ljusimpulser som träffar ögat – då ser vi olle. Så går det inte till utan när man bearbetar intrycken på olika sätt. för att ta en mer än lovligt förenklat bild. Från och med att vi är spädbarn, tills vi är i moderlivet tills vi kommer ut i verkligheten så skapar vi oss snabbt en reportear av karter på att mer grundläggnade nivå.
Det man skickar upp som en bild till huvudet är ett resultat av en bearbetningsprocess. Det kan man ockås se. Processen styrs av vissa övergripande faktorer. En av dem kan man kalla förväntan som också är beroende av kontext. Man tenderar att fylla i och arbeta med materialet från förväntningen att vad man ska se. Så här kommer hända och så här kommer uppelva.

Man kan säga att man har karotarna framme i huvudet redan så plockar man bara fram det.

Vad förävntar man sig ska hända och en annan aspekt är vad vill man att det ska ähnda. Om jag tänkre en stark känsla att olle ska dyka uipp. Då tänekr ajg att är ett vikgit incitament att.

Erfarenheter är alltid från det här konsturerade som är konstruerade från event och behov.
Det finns kontext att han är ute att skjuta älg, det finns en iver att få skjuta älg. Hur kan man relatera det här till rollteorin enligt Sudin. Han menar såhär:
Vi talade om Rollbegreppet och vi talade om perceptionpsykologi. I linje med vad jag sade tidigare så kan roller enligt Sundin fungera som ett tolkningsmönster, då är steget till den religösa torn väldigt kort. De flesta rlegigioner upöever vissa traditioner osv. om man tar bibeln så finns det mängder berättelser, där Gud agerar och där man har dialog mellan Gud och människa.

Låt oss säga att jag nu är bibelbevandrad.
Låt mig säg att jag befinner i en sorgsen situation, för att jag har gjort något som jag skälv anser oförlåtligt. Jag kan erinira så om ming, det är faktiskt så med mig som när det var med petrus. När allt var på sin späts så förkenande han Jeuss 3 gånger. Det här är en berättelse med bl.a Jesus. Han dyker upp efter det här och frågar 3 gånger ”älskar du mig, ja du vet at tjag älskar dig”. Sedna upprättar han Petrus.
Då kan man sgäga att här är jag och tillgången på den här berättelsen. Det handlar med identifionktion med petrusrollen. Men det Sunden för rollövertagande
I samma ögonblick så sker ockås ett rollupptagande över Gudsrollen eller Jesusrollen. Det innebär att Jesus blir mitt tolkningsmönster. Eftersom jesus agerade ås med petrus så kan det finnas en tanke att Jesus kommer agera så med mig.
Man kan tänka sig att dels en förväntan uppstår, en förväntan på att Jesus ska agera. Men cochså en beredskap att man kan tlolka det här. Uppfyllnignen av min berättelse.
Man kan också vakna tidigt en morgon med en ny känsla. Och man tittar på allt som börjar grönska så kan man mkänna att det finns ett uppdrag.

Poängen med det här, Suden säger. iNnan vi problematiserar så måste vi låta Sudén avsluta.
Bibelläsaren kan. Man kan också dela med sig av olika erfarenheter. Då kanske man delar upp berättelser. Hur gick det till. Tänk om de tkunde ske med mig. Eller upbyggelseliteratur. De erbjuder detta.

(Finns på löspapper
Berättelsers form och struktur kan gå samman i olika religösa sammanhang. Bibelläsaren kan finna mänskliga repliker som han kan göra till sina. Han övertar männsikorollen, men den rollen blir också Gud. Det innebär att han situation förändras. Rumet som han befinner sig i kan bli som ett Guds rum.
)

den som har levt med bibeln under lång tid och som är väl bevandrad har ett stort antal roller till sitt förfogande. Det innebär att man kan tolka vilken situation som helst som religöst. Utifrån de olika berättelser skapar man en generell bild genom berättelser. Utifrån berättelser så uppstor inte endast Jesusbilder utan en generaliserad Gudsroll. Mot det så stor det generaliserande människorollen som man kallar Gudspartner. I stort sett så är alla jag handlar så kan det tolkas utifrån bilden av Gud.

Med berättelser och behovet att vara bekant med berättelser. Man skulle kunna säga om vi går ur kursen ett ögonblick. Låt oss säga om det finns en Gud. Vad jag menar för att kunna tolka något som guds agerande så krävs det att man har tillgång till berättelser, annars kan man inte göra den tolkningen.
Därför är berättelserna en resurs, en möjlighet att tolka. Det betyder inte att man gör den tolknignen, fast det innebär en möjlighet.

Vad händer om de religösa berättelserna går förlorade.

Det finns ett problem i Sudéns rollteori. Man kan ställa två frågor, nämligen. Det här är inte klarhet inom ramen för teori. Det skrevs en mängd avhandlingar som gick från sudéns rollteori, men det var inte helt klarlagt där heller. Men så vitt jag vet så var det ngn som pekade på problemet.
1 Det ena är hur konstrueras erfarenheten.
2 Hur konstrueras tolkningen
de här gilder dock ut och in i varandra.

Om vi tänker oss nu följande scenario, jag är ute och går med min goda vän. Klockan är 5 på morgonen, han är inte så pratsam av sig. av en tillfällighet höjer jag blicken och går över ängen – då ser jag den enorma älgen. Jag vet att det finns en myt som gubbar berättar för vandra om älgen med stort Ä. så plötsligt får jag syn på älgen, jag kanske vi trodde var en myt. Den var kristall klar, jag är övertygad. Han tittar på mig med en obehaglig blick, va där det med dig typ. Jag blir upprörd, vi går bort över ängen till skogspartiet. Jag ser att det är lite brunt ludd på en björk. Jag säger att där har jättälgen gått. Är vi överens?
Vi är överens om luddet. Det här är inte en älg tycker han. Spåren då, han säger att knalla inte Andersson förra veckan. Det är två olika erfarnehter om älgen. Den vanligaste religösa erfarenheten är den. Att man har erfarenheter som man tolkar som religös. En forskare skulle tänka sig, hur kommer det sig att han såg en älg. Men hur kommer det sig att han tolkade de ludden. Ett sällskap kan komma ut senare och gamla Nisse är väldigt gammal, han är övertygad. Hur konstureras tolkningen, varför tolkar vissa det som ekorrar och vissa som jätteälgen.

Här kan man tänka sig två exempel som är väldigt tydliga mot varandra. Om jag vaknar och över mig står en gestalt med sotra vingar. Hela rummet dallrar av en energi som en slags kärlekskraft. Det var jag med om.
Den andra situationen, jag bara berättar vad jag var med om. här öppnar jag dörren och han frågar efter en kopp med socker, har du en kopp med socker. Det har jag och jag går in för detta. Man kan tänka att den första är märkligare erfarenhet och den andra är trivial.
Man kan sätta en i mitten och så börjar det glöda vid horisonten och så börjar hela horisonten glöda. Man kan kalla det för mystik erfarenhet.

Man kan ställa sig frågan, varför upplever man på det sättet. Man kan fundera sig på hur konstureras erfarenheten. Varför skulle jag se något som var en majestätisk ängel i mitt rum. Man kan tänka sig fysiologiska förändringar i hjärnan man kan tänka sig att det är ett skämt och skickar in det här. Man kan tänka sig att det är en ängel som jag uppfattar som en sådan och jag får det mesta rätt. Det var en korrekt beskrivning. Och man skulle kunna fundera på den här erfarenheten och hur kom det sig att jag såg på min granne stog utanför när min granne som stod brevid inte såg någon. Man kan tänka sig, fanns det en granne där.
Jag kanske får fråga, var du nere hos mig förut. Varje erfarenhet kan studeras. Och nästa fråga, hur konstureras tolkning. Det är en helt annan sak. Då funderar jag på vad var det som hände. Vilka tolkningar gör jag av detta. Då har jag tillgång av modellerna som jag redogjorde för förut. Jag kan tolka det som en religös händelse eller som pskylogiska händelser.
Jag kan också tolka andra saker som triviala händelser. Som att min granne dök upp. Jag har bett att få ett uppdrag av Gud.

Jag står då sedan och funderar på varför jag gör olika tolkningar. Problemet är att han inte gör distinktion genom nivåer. Han menar att rollen kommer fungera som tolkningsmönster i perceptionen. Man talar på samma nivå på alla olika händerlser, älgen har inte två utrycksformer. Det finns itne två älg erfarenheter han gör inte distinktion. Perseptionspsykologin är hur erfarenheter konstrueras. Men hur vi tolkar erfarenheter är en annan sak. Om vi tittar på vikströms doktorsavhandling så talar han om ljusgestalter som ett exemepl och upplevt svar från Gud. Och han talade om en kvinna som var förbröd, och hennes gubbe skulle komma det var tragiskt. Ålderdomens fromhet handlade det om. hon ser plötsligt sin syster som kommer med mat. Så faller hon på knä. Varför valde då hon den tolknigen som hon gjorde.

Om man tänker att man är med de olika erfarenheterna i sitt liv, och efter detta så grundar jag på detta och försöker skapa en begriplighet i det här. Ska vi säga att utifrån mina antaganade om verkligheten försöker göra en tolkning. Vi kan man säga som står utanför skedet kan närma oss allt detta från två olika håll. Det ena vi kan fundera över är hur kom det sig att Kajsa upplevde det som hon upplevde. Det diskuterar man inom religionspsykologin. Det andra är varför tolkade hon det som hon gjorde. Varför trodde hon att hon var psykisgt sjuk eller en ängel. Eller varför tordde hon det var något vardagligt. När man tittar på männsikor med religösa erfarenheter så är det bra att skilja på de här nivåerna. Vi är med om en mängd olika saker.

Om man tittar från individens perspektiv så kan man se om en person om en otrolig erfarenhet, hur spontant tolkar det från en religös tro som han har. Om man sitter sig omtumlad vid stranden och Gud har rört vid mig. Man kan också täkna sig att det uppstår förvirring ”vad hände egentligen”. Man har ingen tolkning som känns jsälvklar, man lever med erfarenheten – kanske flera år.
Man kan t.ex. 20 år senare få en tolkningsnyckel till den erfarenhet man får senare. Annars kan man tänka att man får en psykolog där och tänker att det är psykologiska processer då går man och tänker att det är det som det var sedan kommer man in i ett kyrkligt sammanhang. Det var kanske inte bara i huvudet på mig.