Modern historia 7

Norden och Sverige, välfärdsstaten
*ekonomiska kriser i mellankrigstiden, som i allra högsta grad påverkar hela världen samt norden.

Årtal Europa
1918, vapenstilleståndet 11 november.
1919 Versailliesfreden
1923 Hyperinflation i tyskland
1924 Dawes planen (usas finansminister)
1929 depressionen (the great depression)
1933 Nazisternas maktövertagande i Tyskland
1937 Moskvaprocesserna (hänga upp Stalins terror) gamla trotjänre inom paratiet ställdes inför rätta
1939-1945 krig

Danmark
1914 trekungamötet i malmö (för att manifestera sin enighet och neutralietet i världskriget och man lyckades den här gången. Den svenska och norska kungne träffar varadnra efter den spända äffren som unionsupplösningen.) De nordiska länderna drabbades av avspärrningen som 1 världskriget var, det var en matvarobrist och en stor svart marknad.
1933, uppgörelser mellan bondepartier och arbetarpartier, (Kanslergarde opgöret). Det var så att arbetare och bönder hade olika intressen i många saker, som jordbrukssubvention.
1940-45 Tysk ockupation (9onde april)
1949 NATO
1973 EG, samtidigt som storbritiannen. Man har dock satt många käppar i hjulet. Danmark gick med på och så skapades det en eu skeptisk i vänstern. Man har fällt regeringar och ändrat politiska landskapet.

Norge
1914 trekungamötet i malmö
1935 Kriseoppgjoret (bonde och arbetarparti) som följs med en stor uppgörelse mellan fackföreningar och arbetsgivningar.
1940-45 Tysk ockupation, har strider i ganska lång tid. Den norska regeringen flyr till storbritanninen och har en regering i london men den danske kungen stannar kvar i Danmark.
1949 Nato danmark och norge har varit noga att ha en självständig ställning i nato att man inte fick ha kärnvapen i sitt land.
1972 Nej till EG. det har präglats norges historia att man litar på oljan och sin förmåga. Den norska eu motståndet är fortfarande oerhört starkt.

Island
1934, det arbetande klassernas regeringen. Ett regeringssamarbete mellan bondepartiet och arbetarpartiet.
10/5 så ockuperar storbritanninen och USA,/försvarsanllians. Sen behövde storbritanninen sina trupper då tog USA över och skrev ett försvarskontrakt om att sköta om deras försvar som fortsatte vara efter kriget.
(färöarna och grönland skärs av från danmark under den här tiden)
1949 NATO stora upplopp i Rejkavik.
1958, 72, 75 COD WAR, torskkriget. Man krävde större och större område kring sin ö, ma kapar trålar och rammar de brittiska båtarna.

Sverige
1914 Terkungamötet i malmö
1932 Ivar Kreuger är död, han sköt sig på ett hotellrum i Paris. Det här var som wallstreet krashen var för sverige. Han såg inget annat råd än att ta livet av sig. det var krash för hela hans tändsticksimperium. Många småsparare miste sitt kapital.
1933 ”kohandeln” socialdemokratiska partiet och bondeförbundet kommer överens med samarbete som har skapat en stabil parlamentarisk grund.
1939-45 beredskap, en samlingsregeringen som en av våra klassiska metodövningar (midssomarkrisen) när sverige ger efter till tyskland.
1961 EFTA, när EG bildades så stod nordiska länderna utanför. Och då bildar 7 länder i europa european free trade association. Finland kom med 62, Sverige var med och bildade EFTA och fick sin dödstöt när storbritanninen gick med i EG.
1995 EU

Finland
1918 finska inbördeskriget. När röda och vita slogs mot varandra, skapade djupa sår framåt. Det var med fortsättningskriget 1941 som försoning bildades. Det var socialdemokraterna som stödde mot rehabilitering med röda offren i inbördeskriget. Det kriget som harald gustaffsson som röda kallar för klasskriget och vita för befrielsekriget, det är först nu vi har en neutral historieskrivning med inbördeskrig.
1932 förbjuds kommunisterna och lapporörelsen som var kommunister och facister. Så tänkte man om man inte kunde lita på socialdemokraterna. Det fanns en stor misstänksamhet mot vänstern.
1936 bildande av koalition mellan jordbrukarpartiet och socialdemokratiparti sk Rödmylleregeringen.
(finland har en annorlunda 1900 tals historia med frigörelse och massor av krig blodig 1900 talshistoria som särskiljer.
1939-40, vinterkriget. Sovjetunionen ställer massa krav på finland som regeringen inte kan tillgodose, då anfaller sovjet finland. Under vintern 40 så håller finland stånd mot de ryska trupperna. Men den sovjetiska krigsmakten tränger igenom och tvingar igenom.
1941-44 fortsättningskriget när Finland förösker ta igen områdena som man förlorat till sojvet. De lyckas väl i början, men vänder mot förskräckelse.
1944-45 man fick frivillighjälp från sverige och norge ganska mycket från sverige. Men efter 41 så var Sovjet krig mot tyskland. 1944 så tvingas man att säga ajdö till tyska vapenbröder. Då blev det lapplandskriget som blev ganska blodigt och utspelade sig i Lappland.
1948 VSB-pakten. Man fick ett saftigt krigsskadestånd. Det var uteslutet att gå med i NATO. Istället så ingår man VSB-pakten som kom att prägla fink utrikespolitik osm kom att prägla Finland fram till 1980talet. Finland hade en känslig balansgång att åg mellan öst och väst. Alla nordiska länder, Norge sverige finland har alla sagt att man är brygga mellan öst och väst. Vi kan tala öppet om USAS krig i vietnamn. Så följer det politiska konjunkturer.
1975 Helsingforsavatalet , mellanstormakterna får en stor roll i avspänningspolitiken på 70 talet, det blir en dimplomatisk roll. Norge har trots att man är nato medlem så spelar man stor roll. Man har i norden trots att man tillhör olika militära block så har man velat spela den här medlande rollen.
1995 Finland går med i EU. Efter sovjets fall så blev man intresserad av europeiska kontakter.

Mellankrigstidens ekonomiska kriser.
Om vi försöker hitta rötterna till allvarliga ekonomiska kriser som skakar välrden så står det att finna i det väldigt okloka fredsslutet 1919. Frankrike som då hade blivit ett väldigt illa behandlat offer i första världskriget hade fullt av hämndkänslor. Presidenten vägrade ge efter på några punkter, det fanns inget utrymme för tyskland och han krävde en hård fred. USA försökte mildra avtalet på många punkter, han hade idé för stabilt europa. Han skapade också nationernas förbund under 20 talet. Han ville ha en återuppbyggnad i europa, hans sorg var att USA inte gick med i nationernas förbund.
Som jag sade blev versaillesfreden enormt hård för tyskland. Man fick ta på sig skulden för kriget man fick också ett krigsskadestånd på 132 miljarder guldmark. Någon har sagt att man skulle få betala till 1984. någon talade om man betalde det så hade det blivit ekonomksika kriser i länderna som fått. Då hade Wilson (USA) bantat ner summan redan. Det var en löjligt stor summa. Man började betala pengar och det var svårt för tyskland.
1923 så ockuperar frankrike Ruhrområdet, de vill ha pengar. Tyskarna lägger ner arbetet och det var startskottet för infaltionskrisen att penningvärdet bara försvinner. Man försöker att klara inflationen genom att trycka fler sedlar för då minskar penningenvärdet ännu mer. Man såg folk med skottkärror på gatan.

Vad blev det då för effekt av inflationskrisen?
Medelklassen försvann i tyskland. Om vi ska hårddra, vem förlorade på krisen? De som hade pengar på banken. Som pensionärer och personer som hade satt undan pengar, deras besparingar försvann över en natt. De som vann var de som hade en fast egendom. Fabriksägare och jordägare. Man kunde betala skulderna på gården med ett frimärke. Den politisk stabiliserande medelklassen försvann och blev utfattiga. Man kan säga att den tyska hyperinflationen ledde till en politisk radikalisering. Det blev möjligt med starka högerextrema partiet, med kommunister och Nazister. Det är den viktigaste effekten.
1924 nämnde jag den här Dawesplanen, det var USA som grep in och kom med en genial plan för att reda ut tysklands dåliga affärer. Schematiskt kan man rita upp så här. USA-- Tyskland  Franrike, och Gb, Fr var skyldiga massa pengar till USA så de skickade  till Usa. Så usa lånar ut pengar till tyskland så tyskland skickar pengar till frankrike som Fr skickar pengar till USA. USA kletar sig här fast vid europa. Innan så har man inte varit i kotakt med europa.
Det finns en väldigt stark mental bas för den nordamerikanska isolationismen att blanda sig i europeiska angelägenheter. USAs ekonomi integreras med den europeiska ekonomin. Sen rullar det glada 20 talet på. Folk invisterar på marknaden som aldrig förr.
1929, Wall Street krashen. När bubblan spricker, mycket av investeringarna är lånade pengar. Man har sett tecken på avmattning några år innan. 1929 så griper det tottalt panik. Det hela leder till den riktigt stora depressionen. Som vars främsta kännemärke är ohygglig massarbetslöshet, där USA och tyskland drabbas allra värst. USA har en arbetslöshet på en tredjedel av den arbetsbara befolkningen. I tyskland var det uppe i 43%, det får naturligtvis konsekvenser. Fram till 33 har vi en ekonomisk stagnation och först efter börjar det gå upp.

Vad gjorde man? I usa så vann franklin D Roosevelt presidentval 1932 med sitt ”new deal”. Man ville frångå marknadsekonomiska effekterna väldigt mycket. Man inrättar arbetsdepartement och pumpar in pengar i offentliga arbeten. Det är det som såsmoningom som ökar köpkraften.
Tyskland gör samma sak, fast det är en diktatur som gör samma sak. Hitler kommer till makten 1932, och börjar med arbeitslienst, (tvångsabrete) motorvägar.
Sovjetunionen där Stalin satsar på offentliga arbeten. Första femårsplanen 1928, (samt en fruktansvärd terror) det gemensamma var att man satsade på offentliga arbeten.
Det gör man också i Norden, här har vi en stabil koalition av socialdemokrater och bondepartier som skapar en demokratisk bas för att kunna gå in med massa offentliga invisteringar. På olika sätt så föregriper länder med en idé som publiceras 1936 (John Maybard Keynes 1936 allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar.)
Hans grundsatser är att ekonomin går upp och ner. Det är statens uppgift att stimulera ekonomin när den är påväg ner, dvs underbalansera budgeten. Det har många regeringar kunna göra att sysselsätta många människor i arbete. Sedan ska man också bromsa ekonomin när den går upp, men det är politisk mycket mer riskabelt.

Hur påverkar 2 världskriget norden? De försöker ta en neutral linje som bara sverige lyckas med. Nordiska länder hamnar på olika sidor i jättekonflikten. Efter kriget så försöker Sverige med försvarssamarbete, förhandligar mellan sverige danmark norge 1949, men det fungerar inte.

Glst Esping-Andersen talar om tre olika typer av välfärdsstater
1 konserativa. Den typiska ser vi i tyskland som införs uppifrån. Bismarck inför den uppifrån för att hålla arbeterarna i schack, han inser att om arbeterna är i för stor misär så kommer de göra uppror. Det typiska för konserativa är att understödjen är knutna till yrkesförbund (skrån). Det är den gamla idén att skråna tar hand om sina egna medlemmar. Det här har effekter att det blir väldigt knutet till vad man har för status på arbetsmarknaden. Men om man står utanför arbetsmarknaden helt så blir det mycket svårare.
Man har alltså en hårds arbetslinje.
Inga transfereringseffekter.
Kyrka, familj centrala aktörer.
Typiska länder med den här typen av värlfärdsstater, (dock så närmar sig olika typer av välfärdsstater avarndra) typiska länder är i alla fall, tyskland, frankrike, italien, Österrike.

Liberala välfärdsstaterna.
Man har behovsprövade bidrag.
- Små transföreningseffekter (det betyder när ett socialförsäkringssystem är uppbyggt så att de som har mycket pengar betalar mer och de som har lite får lite mer.)
Begränsade socialförsäkringssytem. Ganska små bidrag, de är behovsprövade. Det är inga bidrag som det är lätt att leva på. Liberala värlfärdsstater är USA, kanada, Australien (storbritanninen)

Socialdemokratiska välfärdsstater
Generella bidrag. Det typiska för svenska välfärdsstaten är almänna barnbidragen, alla får lika höga bidrag för varje barn.
Kraftiga transföreringseffekter. Där kan man nämna barnbidragen som har ett sådan effekt.
Priset på det här är ett högt skattetryck..
Höga bidragsnivåer.
Typländer: Norden, skandinaviska länder.

Om vi tittar historiskt på sverige. Vi ska snäva in mot den svenska välfärdsstaten. Ma kan säga att den svenska välfärdsstaten har gått igenom 4 faser. En kan kallas för socialhjälpsstaten.
1 Socialhjälpsstaten – typ 1870-1920
2 Socialliberala ”välfärdsstaten” – 1920-1950 (orsaken till att jag skriver socialiberala är att det är behovsprövade bidrag och ganska små.
3 Socialdemokratiska välfärdsstaten, ”skördetiden”, cirka 1950-1990.
4 Välfärdsstatens kris, cirka 1990 

om den första perioden, socialhälpsstaten. I och med industrialiseringen och urbaniseringen så förändras samhället naturligtvis, politiker framförallt liberal. Den här perioden ageras av liberaler. De trycker på under 1880 talet för att få drägligare villkor för arbeterna. Vi har Adolf Hedin är en viktig person i svenska riksdagen. Han presenterar 1884 en motion i arbetarfrågan i sveriges riksdag. Han argumenterar för att höja arbetarna. Liberalerna som stimulerade framväxten av välgörenhet och arbetareföreningar. Det finns några få arbetareföreningar som är skillnad från socialdemokratiska fackföreningar. Det hade också praktiska föredrag hur man sköter hygien och tvättar osv, de skulle höja arbetarmoral. Välfärden var under den här tiden en kommunal angelägenhet. 1871 så läggs allt ansvar på komunerna. Dessutom så ställs det moraliska krav på mottagarna. Man talar om värdiga fattiga och ovärdiga fattiga, de värdiga är de som vill arbeta men inte kan arbeta. Men dryckenbultar och slarvmånsar inte ska få några bidrag. Man kan diskvlaifisera sig för att få bidrag.
Man har i städenra organiserad välgörenhet. CSA finns. Det är ett embryo till sociala amyndigheter som kommer sen. FVO finna också föreningen för välgörenhetens ordnade.
Den viktigaste reformen var 1913, folkpensionen. Det är en del historiker som har velat utnämnat folkpensionen som den viktigaste reformen, den var allmän men den gavs till alla. Den höjde en del av befolkningen ur den absoluta fattigdomen. Den äldre byggdes bara på välgörenhet, folk som var beroende av att folk gav dem mot. Folkpensionen så fick man lite kontantstöd utbetalat en gång i månaden. 1920 talet i sverige är politisk istabilitet.

1928 berömda Folkhemstalet. Per Albin skisserar mot ett svenskt folkhem att ingen ska bli lämnad utanför. En stark metafor som har blivit tongivande i svensk historia. Det svenska folkhemmet som har varit mest positiv men har fått kritik för aningslösa förgyllningen av familjen och sociala kontrollen som det innebär. Vi har en period av folkrörelse de är i verkning under 1900 talet. Om vi ska tala om perioder så är det under socialliberala statens era så är det oerhört viktiga för att organisera människor. (nykterhetsrörelsen, väckelsen, fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen, idrottsrörelsen.)

som jag nände förut kohandeln 1933, bondeförbundet och socialdemokraterna bottnar för ett stabitl regeringsunderlag. Det är fantastiskt att socialdemokraterna sitter i regeirng från 1932-1976. de har stark mandat att påverka politiken. Vi har en stark socialdemokratisk regering som inte befarar vilda strejker, LO är en del av arbetarrörelsen och ser till att det inte blir vilda strejker. Vi har sett i andra länder att arbetsmarknaden blir betydligt mer rörlig och strejkbenägen.

1930-talets reformpolitik.
När socialdemokraterna fick majoritet, så utsatte man massa utredningar för att utreda sociala problem. Det är att med hjälp av vetenskapliga metoder råda bot på alla möjliga sociala problem. Man hade om familjen sexuallivet arbetsmarknden, byggandet osv. (det hade väldigt totalitära drag också)
1934 ”kris vid befolkningsfrågan” av Alva och Gynnar Myrdal. En otroligt inflytelserik bok, som frammanar det demografiska spöket. Att sveriges befolkning går neråt. Vilka har barnbegränsning, jo bildade människor. Men ”b” människorna skaffar många barn. Så vi kommer ha massa dåliga människor. Det var väldigt typsitk att man delade in människor i a människor och b människor. Det har visat hur totalitär och hemsk hur den välfärdsstaten.
Men det var inte bara a och b människor, men makarna Myrdal tryckte otroligt hårt på sociala reformer för att ha drägligare former av liv.
1935 behovsprövade barnbidrag.
1937 mödrahjäp för nyblivna mödrar som har svårt att klara av barn jobb osv.
1937 steriliseringslagen. Sedan skärptes lagen 1941 och varade fram till 1971. det var jättemånga som steriliserades mot sin vilja och man satte in folk på hem. Det var tanken att man kunde lösa, och psykist handikappade och brottslingar. Så kunde man sätta som villkor att få komma ut att bli sterlisering. Det var en övervikt av kvinnor som steriliserades.

Andra världskriet ur välfärdsstaten var irriterande. Men det är efter krigen vi kallar för skördetiden där allt faller på plats, där den svenska tredje vägen är honnörsord. 1951 så är de första kommunsammanslagningarna, är viktiga i sammanhanget. Fram till 1951 så består sverige av otroligt många medeltida socknar. De har inte skatteunderlag för att bära utgifter som välfärdsstaten kräver.
1947, Allmänt barnbidrag. Social minister Gustav Möller är oerhört bestämt, att det ska var allmänt att det inte ska vara stigma. Det ska inte vara nedsättande att ta ut bidrag, vi ska ha folkhem för alla.
1957-59 ATP striden. ”Juvelen i välfärdsstatens krona”. Det hålls en folkomröstning av 3 olika atp system av olika politiska riktningar. Det blir väldigt besvärliga tolkningsproblem. Det socialdemokratiska alternativa var det som infördes var det mest långtgående med transföreningseffekter, med ett väldigt generöst system. Det var 15 bästa åren på arbetsmarknaden. Där man tjänar bäst som ligger som grund vilket har avskaffats nu. Det leder till hård politisk strid. Frågan var konstruerad så, att för att få igenom ATP så skulle man rösta nej itll den reservation. Det väger helt jämnt. Det var en hård kamp, man har kallat den för juvelen i välfärdsstatens krona. Socialdemokraterna tog åt sig äran och man har trumfat genom och man har kämpat mot ett väldigt starkt motstånd.
1960 talet. Är de sk rekordåren, det är då som industrin har tidigare oöverträffade framgångar. Det är brist på arbetskraft, det finns inte människor att jobba i fabriker. Volvo och andra skriker efter arbetare. Man löser på 2 sätt som får stora konsekvenser, det ena är arbetskraft invandring. Det sammanfattar med en stor arbetslöshet i södra europa. Och man värvar duktiga arbetar. Det finns många skildringar om det här, men också hur besvikna de blir när de får göra okvalificerade uppgifter. Men det andra är att kvinnorna får chans att arbeta. Det är en väldigt intressant historia, om hur dels det socialdemokratiska partiet blir medvetet om genusfrågor. 1971 så håller Palme ett tal om att kvinnorfrågan måste vi satsa på. De har försänkningar i arbetsmarknadesstyerlse och i departementen. Det krävs kraftiga politiska beslut för att bygga daghemmen och för att man ska göra den omvandligen. Samtidigt som tjänstesektorn växer så finns det en kritik, att man får massa kvinnor på lågavlönade jobb inom vårdsektor osv.
fram till 1973- oljekrisen. Här slutar välfärdsstaten, och ett otroligt krismedvetande kommer fram när OPEC ser till att priset går upp. Nu är man inte självständiga längre. Man är beroende av olja än sånt som västerländska regeringar kontrollerar över. 1973 så stoppar arbetskraftsinvandringen. Dem som har kommit till sverige efter 1973 är nästan bara flyktiginvandring. 1973 så är det militärkupp i chile och många flyktingar kommer till sverige, det kommer vid olika världshändelser.

Om man ska säga då att för att hoppa fram, den första knäcken för den otroliga optimismen och högkonjunkturen. Man kan väll säga att från 1990- så efter det något som Harald Gustafsson kallar den permanenta krisen. Man känner till att 70 talet var lågkunjuntur och arbetslöshet och början på 80 talet är högkonjuktur och 90 talet är pang, där är det kris på fastighetsmarknaden. Det är dock inte bara i Sverige. Det handlar om välfärdsstatens kris i hela västerländska samhället. Det är period av ”retrenchment”, att man drar sig ner i skyttegravarna återtåg. Nu står man inför ett ohyggligt svårt problem, vi har i västerländska demokratikerna ett stark stöd för socialförsäkrningar. Vi har ATP att det var en reform som drog in medelklassen, man fick lojalitet mot välfärdsstaten som tjänade på det här. Vi har en kris som alla är överens om att den finns. Den beror på lite olika saker.

Kris
1 demografiska orsaker, dvs vi får att folk lever mycket längre och vi ar att folk föder sig. att det är färre som ska betala den tidigare generationens pensioner. Det blir baby boomar lite då och då. Utgifter för pensioner och socialförsäkringa rökar medans inkomster har stagnerat. Vi kan inte höja skattetrycket mycket mer.
2 det andra är globaliseringen, brukar man peka på. Som är del av problemet för välfärdsstaten. Vi kan inte höja uttaget för företagen, eftersom då sticker de till ett annat land. Det är huvudskälen till välfärdsstatens kris. Då är frågan om hur man kan åtgärda det här. Paul Pierson har lite skrämmnade iaktagelser hur de västerländksa demokratierna försöker kringå demokratin. 1994 så slutade man med ATP, man tvingade det att inte komma ut i offentlig debatt. Man tillsatte experter som tillsammans kom fram till vad man skulle göra. Man körde över sin partikongress. Det finns en avhandling som diskuterar det här. Paul Pierson talar om hur moderna makthvarna går från ”credit claiming” att ta åt sig äran för att skapa dem här. Sen när det går åt pipan gäller det blame avoiding att det inte är vårt fel. Han talar om dimridåer. ”Dan Rader test” att man presenterar reformer som är så komplicerade så att man inte kan redogöra dem på de 15 sekunder som han har. En grupp i taget får försämringar. Man ser till att automatisera politiken. När ekonomin passerar en viss gräns så sätts det direkt igång för inte ett enskilt parti ska ta smällen. Symbolpolitik som genomförs, antidiskrimineringslagar kostar inget. På något sätt så har politiken gått över från fördelningspolitik – till erkännandets politik eller symbolpolitik. Det har jag snott från en amerikansk social som.