Modern historia 6

Religionshistoria
Centrala begrepp:
Folk, och att man tillhör ett folk. Det är dock en knepig definition. Jag kan inte påstå att jag alltid har ett bra svar. Om man menar att man är jude att man tillhör ett bestämt till ett folk. Men det att bli folk, man slutar inte vara svensk för att man är jude. Omvänt kan man säga om en judisk person i sverige och de har bott här sen 1700 talet. Är den svensk? Ja, det är svårt att säga nej. Det med att tillhöra ett folk är inte entydigt. Fler exempel på att det är inte oproblematiskt att de tillhör ett folk.
Det finns dock olika tolkningar inom olika grupper inom judendomen. Det finns olika grupper som definierar.

Monoteism, bara en Gud. Men det är viktigt att hålla isär att det är skillnad på musilmer och judar även om båda säger att det är en Gud. Men hur gör vi med exmpelet på en jude som blivit buddist. Det blir väldigt problematiskt. Det är inte lätt med definitionerna, man msåte fundera åp vad orden betyder och vem som säger vad i vilket sammahang. Det är en sak att prata om etnicitet, etniskt så känner jag att jag är samisk, judisk osv att jag tillhör något folk. Men det är en annan sak vad jag har för pass, det behöver inte vara samma sak.

Vi ska gå genom några ord, som kan vara bra att förklara:
Tora = lära, lagen (moseböckerna) i den hebreeiska bibeln. Där finns moseböckerna och andra skrifter, profeterna och skrifterna. Det viktiga i tora är exodus, uttåget ur egytpen. Det är centralt för judendomen. Att Gud har befriat sitt folk och lett dem till det förlovade landet. Det här är superviktigt, det innbär också att Gud sluter ett förbund med sitt folk. Man har en föreställning på att Tora finns i en skriftlig del och en muntlig del. Den skriftliga är Moseböckerna är Moseböckerna. Det kom också ett muntliga förvaltades av de skriftlärda. Det blev då 2 traditioner som hör ihop enligt traditionen. Det redigerades 200 ekr. Det här har Mishna, det bereppet. Man skrev ner den muntliga traditionen som man hävdar kom samtidigt som den skriftliga. Mishna betyder ungefär repetition, alltså att man återger något. Här har vi juridik lag, vad man får göra eller inte göra. Den metoden man använder är inte alls det som man ser som en lagbok med olika paragraf. Här tänker man associativt, att man tänker på en sak sen tänker man på en annan sak. Det kan vara väldigt snårigt att läsa det här. Det tar inte alls upp en sak i taget.

Vi har också Midrash, det är en sorts tolkning att man tolkar direkt ett stycke. Ofta ett specifikt bibelstycke. Med hjälp av det här kan man med hjälp av traditionen att den muntliga och den skriftliga Tora hänger ihop.

Sen har vi Talmud. Det här är tolkningar av diskussoiner kring Mishna. Ofta kan man se textsidor med Mishna texterna i mitten sedan har man andra texter runt om. Det är också rätt snårigt att läsa. Diskussionera runt om går ofta ut på att rabbi x sade så här i ärendet men rabbi y sade tvärt emot. Då sade x att det var fel och y sade inte alls. Då kommer rabbi z och tyckte något helt annat, det blir en sorts av diskussionsprotokoll. Det blir snårigt att se vad talmud säger. Det är ett sätt att visa att det finns massa åsikter och infallsvinklar. Det finns argument för eller emot. Det är mycket så man gör inom judendomen.
Det finns två talmud sammanställningar, en babyloniska och en Galilee (jerusalem). Bab 525. Jer 425. Om man talar om talmud så är et av 9 fall av 10 Bab. Men ibland är det Jer.

Uppgift

Skrivkonsten.

Hur vanligt var det att människor kunde läsa och skriv aunder antiken?
Mindre än 1%.

Vilka olika sätt att skriva och bevara texter fanns det? Vilka material användes?
Bläck gjord av sot, kol gjordes på järnsulfat och järnoxid. Bevarades på Skriftrullar och senare codecs böcker, Pergament, papyrus, lera, sten

När gjordes kapitel – respektvie versindelningen av de bibliska texterna?
Kapitelindelningen gjorde 1231, versrna 1551-1555

Hur kan proceduern av att skriva och skriva av texterna påverkat texens innehåll.
Manuell kopiering, där man kan ha svårt att jämföra mellan de två olika verisionerna.

Hur kan detta ha påverkat synen på texterna som heliga.

Guds namn
Vad är det för skillnad mellan de hebriska orden elohim och yhwh?
Svar: titel och namn.

Hur ofta förkommer ordet ”yhwh i den hebriska biblen
Svar: 6400

Hur kom ordet Jehova in i språket som ett namn för gudomen?
Svar: det är ett missförstånd man skulle ta in vokalerna.

Varför betraktas det inom judendomen som så vitkigt att inte säga fel. Eller att inte alls uttala något gudnamn?
Svar: det är att man har sagt fel eller att det har varit heligt ord. En annan aspekt är att man har en föreställning om man kan någon persons namn, då har man också kunskap om personen.

Hur kan detta påverka gudsbilden inom judendomen?
Svar:

Vem omskärs och varfär
Svar: pojkar omskärs för att befästa förbundet med Gud.

Vem utför omskärelsen?
Svar: det är en man som på något sätt har utbildning, Mohel. Det är vitkigt att pappan godkänner, eftersom det är abraham som omskar Isak. Pappan kan göra det själv, men det är inte så vanligt idag.

Hur går riten till?
Svar: det var bara män som fick närvara, det kunde vara i hem eller församlingslokal eller i syngagogan. Man hade 2 stolar en extra för Elia som var tom och en som skulle bli gudfadern. Och en mohel och en kudde och en tackbön och sen av föräldrarna. Sedan var det namngivningscermoni för killen. Och sen för flickor 1 gången tora lästes efter flickan fötts.