Översiktskurs 2 historia lektion 10

Fråga 9 och 10 statsbildning
Sverige som ett exempel, vi har fått halva frågan besvarad, han kommer visa en modell för att mäta statsbildning, med McCay så bör vi kunna konstruera hur statsbildning processen går till i Preussen England Europa…

Berättelsen av förvandlingen av regionalt samhälle där makten är decentraliserad till centraliserad på nationsnivå. Från regional till nationsnivå det är essensen av statsbildning. Det betyder inte endast att vi flyttar till landsting till kungen utan centrala delen av en maktapparat. Där finns inte bara kungen, riksråd och ständer. De flesta Europeiska länder har något om ständer, det blir 2 parallella processer kungens utveckling och riksdagens utveckling.

Staten
Lindkvist, En definition av begreppet staten
” en fungerande administration, ämbetsverk, fasta politiska instutioner och ett våldsmonopol, dessutom är stabila inkomster och en god ekonomi en förutsättning för en självständig stat.”

Praktiken? Vad krävs för stat statsorganisation från regional organisation
1) Komplexitet, större hierarki
2) Koncentration, av makt
3) Kontroll, endast staten som har armé

vad driver statsbildning?
1 det är en process, det pågår än idag.
Vad gör då att processen tar fart? Vad gör att det ökar?

Statsbildning statsbyggnad drivs av
1) krig i olika former
krig kräver något. Det kräver att man samlar ekonomiska resurser och översätter till militära resurser man måste koncentrera kapital och militära krafter. Det kräver praktiskt att
fogdarna fungerar och skatterna kommer in och man kan förutse vad som kommer in.
Ockupation tvingar ram det här i olika former, inte bara krig och ockupation, hur går en ockupation till hur går de med vinst? Man behöver administrerar den man behöver garnison man behöver civil och militär organisation. Man måste organisera samhället. Det ger komplexitet och koncentration.
Man måste få ett fungerande skattesystem. Tänker man vidare så åstadkommer en resning samma sak, de som reser sig mot romerska förtryckare måste göra samma sak. De måste få in pengar och armé, de måste översätta pengar till något man kan använda militärt.
2) handel genererar också statsbildning, på en plats samlas folk och resurser. När man samlar människor och pengar så behöver vi massa saker, renhållning lag och ordning vi behöver polis och domare. Man måste organisera sig på högre nivå, man behöver kunna försvara sig för en plats med pengar lockar till sig erövrare. Man har då samma process igång
3) om man hade en klasstruktur där en överklass exploaterar en underklass behöver de samma organisation, det behöver bygga administrationen detta är statsbyggnadsdrivande. Det ger ett komplext samhälle med koncentration av makt.

Konsten att mäta och beskriva statsbyggnad
Mät 2 saker, man kan mäta graden av komplexitet, man kan ställa kriterar att graden av förekomster är ett sätt att mäta komplexitet och förstå hur långt statsbildnignsprocessen har kommit.
Mätbara kriterier
1) fasta gränser
2) Militärt oberoende
3) Ekonomiskt oberoende
4) Politiskt oberoende
5) Effektiv byråkrati

vi kan mäta detta, ju mer du möter företeelser så har du mer stat. För det andra kan man mäta var makten i samhället ligger. De tidiga samhällena saknade inte makt men den låg inte på central nivå.

Var ligger makten över:
1) Valet över härskare eller regering, om det ligger på riksnivå så har processen nått längre för statsbildning
2) kontroll av normbildningssystemet
3) Kontroll över skatterna, vem beslutar som i Sveriges fall riskdagen så är det central nivå då är det avancerat stat eller landstingen
4) Kontroll över lagstiftningen

vi kan mäta dessa saker, vi mäter i den första stapeln komplexitet och i den andra kontroll och koncentration.

Kung och stat,
Skillnaden mellan Kung och stat under Gustav Erikisson är väldigt små, kungen representerar staten. Han talar alltid om oss och kronan om sig själv och staten. Han talar sällan om de utan varandra. De har en och samma vilja. Statsrättslig så är vårat förhållande idag olika. Kittet som håller ihop med staten är eden till statens regent utan ed ingen direkt koppling. Under 1500 talet så representerar kungen. Men kungen äger inte skatterna men han bestämmer dock över dem. Det förändras Gustav 2 Adolf pekar ut en riktning. Han skiljer på sig och riket, då är det en kung och ett rike. Men förhållandet mellan kungen och riket kommer att flyta. Under enväldet kommer de att smälta samman och tala med en och samma röst för att sedan glida isär igen.

Sverige 1521
Läget, Sverige är i Union, ofta har vi haft en riksföreståndare. Det blir Gustav Vasa som ändrar på det. Han heter egentligen Eriksson. Han är upprorsmän i en rad, men han är en upprorsman som når längre än vad de tidigare hade. Han lyckas förändra det och gör honom intressant.

Del 2 av lektionen
Gustav menar att man inte skulle ha egen makt med riksdagen det ska vara hans makt. Inte egna politiska initiativ. Men det blev en central makt instution, det blir i flera steg. Det första steget tar ha själv, kungen är gammal och tandlös. Han grunnar hur hans söner och rike kan överleva in i en osäker framtid. Ständerna får hjälpa till han kalla ständermöte 1560, samma år som man kommer dö. Han får ständerna att garantera hans politiska testamentet att de ska hjälpa kung Erik och hertigarna. Det ger riksdagens huvudroll. När väl Erik 14 blir kung och testamentet är något som man bör göra av med sig så fort som möjligt. För att förstöra detta så kallar han ständerna. När man bestämmer om man har rätt att vara kung eller inte så måste man fråga ständerna. Så en del av makten är på väg att sippra tillbaka till folket men central nivå. Till riksdagen där uppe. Vi börjar tala här på 1560 talet om ständer riksdagen. 1560-1600 är tillbaka gång i förhållande till 1500 talet, brödrastrider det betyder att kungamakten försvagas, först strider kung Erik med Hertig Johan. Han har finsk hertigdöme han kör finns politik och han har krig med ryssland. Han släpper honom i örat och låser honom in, han släpper ut honom sen. Men sedan blir det Johans tur att kalla till Ständer möte om han har makten kvar. Vem är det som dömer hertig Erik och, det är ständerna det blir centralare maktfaktor. När Johan dör så kommer karl och som revolution plattform ständerna blir som 1400 plattform för revolt den han gör revolt är Sigismund konung av Sverige och Polen. Karl samlar ständerna för mot stöd av kungen och adeln. Riksdagen ger mer inflytande. Vi ska inte överdriva riksdagens roll som statsinstution. Det finns en riksdagsordning som har fåtal paragrafen den säger hur den fungerar. De ska skriva in sig annars vet man inte vilka som ska vara på riksdagen. Det förbjuds grav fylla och att klå statsvakter, det står det, man vet att man inte vet riksdagsmän och att man blir berusade och muckar gräl med statsvakter. Dem här tiderna av släktfejder försvagar makten. När kungamakt och statsmakt ligger nära varandra så försvaras kungen så försvagas staten.1560 – 1600 är tillbakagång, ekonomin och våldsmonopolet eroderar under den här perioden.

Kriget Sigismund och Hertig karl har vi inte ordning på gränserna längre. Klas Flemming är ståthållare över Finland men karl kontrollerar de svenska landskapen. Ett tag är Finland inte svenskt utan polskt. För i polen sitter Sigismund och Finlands ståthållare är lojal till Polen. Karl lyckas mot alla odds besegra Sigismund och sedan är det samlingsperiod, det hänger lite granna ihop. 1600-1611 så skapar karl ett ofrivilligt element i statsbildnignsprocessen. Det är erövringskriget. Det är att Sverige snart befinner sig i krig med Danmark Ryssland och poland samtidigt det är med statsbildningsprocessen vi ska titta på det. Vi ska konstatera något vikigt, när man har krig ofta så behöver man ha skatter och utskrivningsbeslut ofta. Om man ska ha de så kan man inte fråga landstingen utan riskdagen. Det glider över 1609-1611 från en fråga att vara från landstinget som något som ska bestämmas om på riksdagen, en centralisering har skett över kontrollen på skatten. Med skatten kommer det med utskrivning.

Stormaktstid och barock, Sveriges militärstat vår andra period 1611-1719
1611 ständernas år, de var den enda aktören som kunde ordna upp styrelsen, kronprinsen var minderårig, han var när Karl dog 16 år. Innan så hade man stormannan krig för kronan. Nu har man fastare rike och staten fungerar bättre. Riksdagen tar då initiativet det är ständerna som på eget initiativ skriver. Sedan erövras de tre länderna. Sedan måste staten utvecklas för att kunna klara krigsmaskinen.

Man behöver få ekonomidepartement kammare, krigsdepartement krigs kollegium och flottdepartement att fungera bra annars kommer det inte lyckas för att vi inte har bra resurser. Han effektiviserar och klarifierar att den som har posten ska göra det här. Tidigt 1500 så är man adelsman så hugger man i där det passar, slut med röran ordentlighet men gränser och struktur på administrationen som vi kan känna igen från modernt Sverige. Ny riksdagsordning som inte är fylla och statsvakter vi får domstolsväsende och landshövdingar och tjänstemanna stab och tydliga gränser. Vi får ett omorganiserat riddarhus och vi får ett oerhört effektivt skattesyn. Vi kan ta ut konsumtions skatt produktionskatt kapital skatt och 80% marginalskatt är inget problemet.

Krigföring förblir central, för att den ska fungera så behöver man administrationen man behöver allt möjligt annat för domstolväsende. När man stupar så är Sverige annorlunda. Det är inte familjeföretag förvaltningen sköts av ämbetsmannaproffs. Moderniteten ska inte överdrivas, det är klart att tjänstemännen är mutbara. Att timmer som är på väg att till skeppsgårdarna kommer till adelshem är inte ovanligt det härordningen till.

När Gustav 2 Adolf stupar så är staten fast organisation så varken statsorganisation och förvaltning ändras. Allting består so innan kungen dör. Avståndet regent rike har ökat det är stort avstånd. Även om staten och riket inte faller med kungen men man måste fundera på hur man ska styra riket.

Axel Oxenstierna representerar regeringsform, det ska bestå av 5 departementscheferna de är de som ska bilda regering. Det som bekymrar de ofrälse är att de inte ska avge regent ed. det var man van med, utan löfte så vågar man inte släppa låss en regent utan man ska ha förhållande till kronan. Och man är tveksam men det går igenom.

Det är riksdagen som fattar beslut om den nya regeringsformen det är allmän lag att kontrollen över lagstiftningen ligger på den statliga nivån. Det står inte i regeringsformen att regeringen ska vara lagstiftare men riksdagen gör det till gällande lag gör att den accepteras

1633 är ett opersonligt rike som gör. 1648 så är militärstaten på militära höjdpunkter, statens finanser är en katastrof ekonomiska oberoendet är lite sådär. Staten avhänder egendom allt minskar statens rätt att agera självständigt man har en ekonomiskt grundand. Sedan tar Kristians kusin karl över, han kopierar Gustavs strategi med preventiva försvarskriget men han har inte kontroll över finanser. Det kostar mycket pengar, men det blir bra vinst av danska men statens ekonomi är bräcklig. Nya förmodar regeringen är inte som Axel Oxenstierna han hade en ide att Sverige skulle bli stormakt och att alla ska betala för det. Magnus Gabriel de la Garde tycker det är onödigt han vill inte att adeln ska betala något de föredrar slottsbygge framför krig. Statsfinanserna förfaller mer . svenska armén är inte så stark. 16000 svenska soldater jagades av alla möjlig och Danmark vällande in i Skåne.

Resultatet illustrerar att när vi har brist där kommer vi få problem där, förmyndare statsbildningen är svagare än 1648 det beror på ekonomin. Dags att göra åt, det blir enväldet. Det händer intressant när man ställer frågan på tentan nu brukar alla sluta svara. Det står 1750. Karl ämnar att stärka staten genom statsmakten, kungamakt och statsmakt blir 2 närliggande subjekt så det kan verka som ett agerande med ett intresse. Kungen decimerar rådet och sedan med regeringens tvehågsenhet över makten som flytas över till kungen personligen. Han skaffar sig kontroll över skatterna och normbildningssytemet det har legat under kungen tidigare men nu blir det självklart genom envåldshärskaren.

Karl 11 kallar riksdagen ibland i alla fall för inte för att besluta men att legitimera sin politik få med besluten. Enväldets systemet vilar på två ben reduktionen indrag av adelsgodsen det förser kronan med ekonomiska resurser, sedan är det hur kronan gör av sig med resurser är indelningsverket att spendera statens medel på direkt sätt. Ma får som statsanställd eller statlig verksamhet direkta anvisningar till bönder som skattar till dig personligen. Det funkar ganska bra vi får sunda statsfinanser och enväldet blir ganska stabilt man kan notera stadig uppgång vad det gäller kontroll koncentration och komplexitet. Systemet har en svaghet, hela staten och hela koncentrationen är beroende på humöret på en personen.

Karl 11 funkar men Karl 12 funkar inte för detta. Hans 20 år långa krig är försvarskrig, men han vägrar kompromissa med fiender han vägrar diskutera med folk som inte har samma åsikter som han själv. Han är immun mot den allmänna opinionen. Sverige 1718 är teologiskt militärstat, det betyder att när kriget går illa så är det till för något nytt.

Frihetstid upplysning och rokoko. Stympat Sverige som överlever, där krispolitiken har havererat konstrasten är total. Här kommer allt att förändras svaret har vi gett i onsdags, förlorade krig leder till omprövningar. Förut så hade vi stora krigsframgångar det är nästan så att kungariket inte överlever. det är högadeln som kommer samman, riksdagen har inte samlats på 20 år, bonde och prästerståndet har inte längre kommunikationen de är inte så aktiva. Men adeln kanske 350 600 familjer är inte fler än de kan hålla kommunikationen de har frihetstiden och det är för de frihetstiden. Kungen blir rådsmedlem med extra röst. Men hur ska man få folket att lyda, rådsadeln vill inte att man ska svara ed till kung. Istället så låter man svära ed till nationen, de svär trohetsed till nationen till riket.

Brytningstid makten ligger nämligen formellt i riksdagen det står tjusigt i formen att det ska vara från folket, men det har man i sekreta utskottet. Det är ibland bondeståndet har tillträde. Ibland styrs riket av 3% av befolkningen så mycket är frihetstiden värd i allmän frihetsaspekt. I slutet å stärker bönderna sin ställning genom att de köper bonejord. De rämnar ständesystemet samman.

Det var problem med mutor, men i kungafria Sverige med ständer och riksdagsmän och det är okej med mutor så får vi lustig utveckling. Man kan inte köpa hemlighet och i Sverige är riksdagsbesluten till salu. Det handlas av anda diplomater. T.ex. bondeståndets ledamöter bultar han gul och blå för at han röstat fel. Han har låtit sig köpas och röstat på ett sätt som inte gagnar andra i bondeståndet de spöar honom. Det här händer, det blir med tiden värre summorna ökar. Kraven från de som betalar summorna ökar också.

Vi ska tillbaka, bestickning det är som firmabil och mobiltelefon det är rätt okej. Det som ger svenska exemplet är storleken på mutorna och betydelserna som gör det problematiskt. Då tittar vi på vår modell ekonomiska beroendet går utför när det är föremål förhandlingar vi blir ekonomiska beroendet svensk utrikespolitik blir svenska och ryska och franska som möts i allmän ekonomisk uppgörelse.

Det kunde inte hända under Axel Oxenstierna som hade patriotism den tiden brast av patriotism. Det lägger grund på Gustav 3 statskupp hade systemet fungerat bra så hade han inte kunnat göra statskupp. Men det har inte stöd längre det är inte han som har stöd av ständerna.

När upproret kommer så försvarar inte många gamla systemet han revolatar och kastar ut gamla makthavare. De gamla regeringsformerna skrivs om han gör det utan soldater. Han kan göra det för det finns ingen som försvarar det gamla systemet med soldater.

Det blir som gammal tider trohetseder och regeringsformen han utser ämbetsmännen de ansvarar för kungen inte ständerna, kungen och riket närmar sig det blir till ett rättsobjekt. Lagstiftningen har vi kungen och ständerna. I vart fall så är det bägge delarna på central nivå. Gustav 3 ville upprepa Gustav Adolfs statsystem men det funkar inte längre, det är inte kungen och hans organisation. Vi har fått större administration, vi har riksdagen som är stark organisation och riddarhuset som fungerar som administrativ del. Från instutioner så klagar de på kungen och kungen går i krig mot Ryssland.

Segern gör kungen politisk manöverutrymme och ha förenings och säkerhetsakten det är en slags konstitution närmar sig envälde och stark kungamakt. Där står det att kungen är den enda som får föreslag lag och kungen och riksdagen ska stifta lag tillsammans. Då betyder det att riksdagen bara har lagveto om man inte kan förslå något själv så kan man inte stifta bara göra veto.

Han tillsätter rådsmedlemmarna själv, han tillsätter 0 rådsmedlemmar i det kungliga rådet och det är tillbaka. Klockan går inte tillbaka, tanken på stat utan kung har slagit rot, också i frankrike 1792 så har man ett statsmannamord inte av vettvillig men inom politiska oppositionen. Vi talade om det i onsdags det var att bli av med tyrannen. Som den ledande adelsmännen. Statsbyggnad synpunkt se något intressant 1809 så är kungens ställning inte starkare än att man kan rycka in och göra honom till fånge. Man kunde inte göra med Gustav Vasa eller Karl 11. Förhållandet som är personligt mellan undersåtar och kung förändras mot medborgare och stat. Sverige blir sakta modern nationalstat.

Vi ska göra 2 avslutande små saker. Epilog och titta på summeringen.

Vi kan se att handeln inte har haft stark betydelse, men holländsk och brittisk så är et handel för britterna att satsa stora flottan som skapar stort departement. Och post som marinminister som är näst viktigaste efter premiärminister.

Krig i olika former så var befrielsekriget i skuggan av Danmark för att skapa svenska identiteten. Erövringskriget har drivit statsbildningsprocessen mycket.

Ockupation som Baltikum och tyska provinserna har administration och organisation.

Klass strukturerna också som förmögna