Översiktskurs 2 historia lektion 11

Social utveckling
Den här gången ska vi titta extra noga på konflikter och allianser. Vi ska se på konfliktlinjer och orsaker.

Huvudsakliga aktörer
1520-1720
1) Kungamakten en viktig aktör sedan medeltiden.
2) Världsliga frälset (adeln, men det är inte adeln ännu termen finns inte ännu)
3) Kyrkan
4) Allmogen (skattebönderna kontrollerar avkastningen av hälften av jorden, en ekonomisk betydelsefull grupp. Också en militär faktor.)

Aktörerna har sammanfallande intressen och konfliktintressen. Vi har stark kyrka och stark kungamakt, men på 1500 talet så är inte kungen så stark. Unionskungen blir avsatt. Adeln är också mäktig.

För att förstå aktörerna så måste vi förstå vad som styrde samhället 1520. som en ram så har vi 3 ståndslära.

Ett yttre ramverk som samhället kan agera och fungera inom. 3 stådsläran är stött av kyrkan, samhällssystem som råder i Västeuropa. Sammanfattning:
Funktionalistisk tanke, världen blir bäst om man gör det man är född till. Född till furste, eller född till bonde. om var och en sköter sitt så kommer världen att fungera bäst. I Europa så är det 4 de ståndet mycket mer. I Sverige så är de 3 huvudsakliga stånd väldigt bra. I Europa så stämmer det sämre, de har handelsmän och guldsmeder. Det är de som inte arbetar de ber inte och krigar inte, men de har inflytande. För Sverige stämmer det ganska bra.

Den här modellen, 3 ståndsläran fördelar man resurser efter. Det finns ett resonemang, eftersom adelsmännen strider och försvarar bönderna. Och det är farligare att strida än bönderna så han borde ha lite bättre. Det förklarar varför han ska ha det lite bättre.

3 NORMKÄLLOR
1) Lagen
Till visst tillräcklig men ibland otillräckligt, man behövde komplement.
2) Bibeln
3) Sedvanan
Uppfattning om det förflutnas betydelse, att världen inte rör sig framåt. Sedvanan var en idé att förflutna var viktigare än nuet. Det betydde att man kunde använda sedvana som juridiskt argument. Att något var så tidigare så är det gott skäl att det skulle vara.

Allianser och konflikter
1400 talet, kung i Köpenhamn, hans intressen är förföregenliga med Sverige. Han vill inte styra med svenska stormän utan med danska och tyska fogdar. Då blir stormännen arga. Grund för revolution.
Den svenska allmogen att danska kungen höjde skatten. En naturlig allians med frälset och allmogen mot kungamakten. Så såg det ofta ut. Om kungen sitter i Köpenhamn kan man inte erbjuda beskydd för som man betalar för. Man betalar det för att få lag ordning och beskydd. Om han är i Köpenhamn så är han en dålig beskyddare. Man ville att han skulle sätta saker till rätta.
Under 1400 talet så söker bönder stöd i lokala frälseman, han kan ha rollen som härförare i resning. Rådsadeln kommer att betrakta sig själva som företrädare mot kungen för det svenska folket. Det är som landslagen säger att rådet skulle råda vad än kungen säger, man tycker att det här är makten man har eftersom man har med allmogen.

Gustav Eriksson Allianspolitik
Han har krig mot Kristian Tyrann med bönderna men slåss sen med bönderna
Under Gustav Eriksson så är de 2 intressen adeln och kungamakten som har intresse att ha eget land inte del av unionen. Adeln finns inte så mycket kvar, Stockholms blodbad. Han knyter samman sin egen familj med högadeln som finns kvar i Sverige.

En väsentlig effekt är att vägen till adelsståndet går via kungen. Att vara frälseman tidigare, var att ha stridshäst med ryttare. Då hade man rustat och då hade man skattefrihet. Den dörren går igen, det är bara genom kungliga riddarslagen. Det tycker den befintliga adeln är bra, deras grupp blir elit, det är stängd klubb som ingen kan regna in till. Adeln får privilegier och de är inte särskilt generösa, de får skattefrihet gentemot att de rustar.

Vi är framme med första striden mellan aktören, gentemot kungen och adeln så är det kyrkan och allmogen. De har bästa chans att krossa kungen 1529, samlig på resningar som sker samtidigt som inte är koordinerade. Kyrkans män samlar också till upprorsmöte, den herredagen går till med upprorsmöten. Man samlas och anklagelse skrift, man säger upp kungen trohet och lydnad, med detta så har man fejd med kungen
1 han anklagas att inte beskydda kyrkan. Det är väldigt svårt att kalla reformationen ett beskydd av kyrkan, och plundringen av kyrksilver.
2 höjt skatterna utan att förhandla med undersåtarna och tinget. Småland känner inte till det men rest sig ändå. De dödar fogdarna och slår igen gränserna.

När kungen sitter på sitt slott, så ser han att halva södra Sverige går emot. Det kommer bekymmersamma rapporter från Öland, halva riket går ur händerna. Han är duktiga på resningar eftersom han gjort det själva. Han tar tillbaka skattehöjningarna, och det är bra att han blev av med fogdarna. Han splittrar dem. Han får amnesti för att slå ihjäl fogde. Det får allmogen att knalla hem. Det gör att kungen kan ta itu med kyrkan i lugn och ro.

Den oppositionen knäcks och kväs, kungen kontrollerar kyrkan på ett sätt som de inte hade. 1529 så försvinner den självständiga svenska kyrkan eller idén om den. Det betyder i praktiken att Gustav och hans söner och sön söner, att de blir kyrkans ledare. Det är kyrkans chefer, det lyckas inte under Gustavs tid. Han lyckas inte med att föra ut kungens budskap. Men Johan 3 så är kyrkan protestantisk fram på 1570. Luthers protestantism blir statsideolig, samtidigt som kyrkans självständighet minskar så ökar deras roll att backa den offentliga makten.

1540, ensamma bönder utan allierade. Den självständiga kyrkan kan inte bidra med något. När Nils Dacke reser sig så är det ensamma. Sedan lyckas kung Gustav slå ner upproret. Tidigare så var det jämnstarka aktörer men sedan har vi starkare kungamakt, och jämnstarkt frälse. Och svagare kyrka och allmoge.

Efter Gustav Vasa, så går de mot igen från adeln. De upplever att de inte har makt som lagen ger dem rätt till under Gustav Vasa. En chans får man när vasasöner råkar i strid med varandra. 1569, så hertig Johan så har han sin revolution mot bror Erik. Adeln kan stödja Johan men det är dyrt man vill ha bra privilegium. Man får 3 saker
1 frihetsmil, runt en adlig gård. Alla som bor inom en mil från huvudgården räknas numera som arrendebönder som ska skatta till adelsmannen som inte behöver skatta till kronan.
2 Alla landbor som arrenderar mark hos en adelsman behöver bra betala en halv extra skatt om det skulle bli krig
3 egen domstol, hovrätten.

Det grundläggs en ny konflikt världsliga frälset och allmogen, så går det inte att ha gemensamma intresset för ekonomin går imellan. Varje gång extra skatter, så kommer de allmogen att betala allt själva. De blir bittra mot adelsprivilegium. De kräver reduktion och förändringar i alla lägen som de kan.

Det är i krig de drabbas hårt, och det blir en otrolig mängd krig. Krig med Ryssland, poland och tyskland och Danmark. Gustav 2 Adolf, oändlig många krig. Varje gång krig extra skatter och krig, så tjänar adeln extra mycket. När skatterna går upp för skattebönderna, och adelns bönder inte behöver betala de så betyder det inte att arrendebönderna får det bättre. men om staten kan höja skatten så kan adeln höja skatten på arrendebonden. Man betalar samma skattesats, men arrendebonde betalar denna skatt till adelsmannen. Mycket krig, extremt rika adelsmän.

Samtidigt så var sämjan slut med kungen och adelsmakt. Han har problem med rådsadeln. Hertig Karl ärver striden konflikten själv med det världsliga frälset, men allmogen och adeln inte är sams längre. Han utnyttjar skickligt bönderna som allierade mot adeln. Han lyckas halshugga adeln i Linköping.

1600
Vi har en allians mellan kungamakt och allmoge, en svag kyrka som inte har hittat sin plats ännu. Vi har ett världsligt frälse som har gått ner för räkning. De behöver komma igen i en annan konstellation. De världsliga frälsets kraft räckte inte mot kungamakt och allmoge. Vi har stormaktstid militärstat.

1711
Han använde allianser, han skaffar 2 allianser samtidigt. Han har rådsadlens stöd, de män som hans far halshögg i Linköpings blodbad blir hans närmsta medarbetare. Han har donationer till fåtal familjer. De blir mycket mäktiga. I utbyte skulle de i sin tur, att resten av adeln följde efter att man backade krigspolitik men också försämrade privilegium till den lågadeln.

Med bönderna så knyter han samman allianser, att med adeln. Om man vill få bönder att ha krigsskatt så finns det inget bättre än att ha adeln acceptera den skatten. Det som bönderna är intresserade av är den relativa makten jämfört med bönderna. Bönderna får något tycker dem, en försvagad adel. Det är man beredd att betala för.

Men sen kommer strid om skatterna och förläningarna och privilegiumen. När svenska staten har ont om pengar, delar man ut den egna jorden sedan rätten att ta upp skatt. Det medför något trist att det kvarvarande skattebönderna får större börda att bära. Skatteunderlaget minskar, och när man delar ut skatterätten för att betala gamla skulder. Det betyder att nya snabbt uppstår.

Ståndstriden inleds under 1 förmyndarregeringen och fortsätter i drottning Kristina. Hon söker inte stöd hos bönderna, men hos ung ambitiös adel. Det är problem och det är som problem som Kristina att leda Sverige, hon kan inte leda hären i fält. Man kan inte tala om skatter och krig på övertygande sätt. Det hon gör för att få kontroll över Sverige är att gynna nya adelsmän mot Axel Oxenstierna, förmyndare regeringar vill inte släppa greppet.

Karl X efterträder hans regering är 6 korta år, det är brytning där, på adelns framväxande styrka. Man får indragning av alla donationer från Gustav 2 Adolf. Det var betalning för lån som han har givit. Vad kronan gör när den genomför en reduktion är att man tar tillbaka sånt som kreditorer har tagit tillbaka från skulder. Men det är står också att kungen inte får minska statens egendomar det finns lagstöd till detta. Man vet det som adeln. Man vill ha det inskrivet att det är den egna jorden. Det blir en ¼ räfst går tillbaka till staten. När Karl X dör och rådsadeln kommer till makten kommer nya donationer.

Deras politiska och ekonomiska makt ökar och ståndsstriden går upp igen. Den är mån privilegium och slott en uppbenbaras i krig i Skåne.

Efter detta så har de gamla förmyndarna gett en elit av adeln mycket pengar, men långadeln har en liten gård. De är beroende av lön från tjänst som inom armén och förvaltningen men lönen kommer inte. Vi har bönderna de är urförbannade de har ropat reduktion i 20 år. Kyrkan har backat bönderna påfallat ofta, präster ståndet delar böndernas liv. De sympatiserar inte med adeln. När vi kommer fram till enväldet 1682, fram till 1719 så får vi den breda alliansen. Det är alla grupper, kyrka borgerskap och adeln och hela bondeståndet som stödjer karl 11 som föreslår reduktion till ständerna. Han har större befogenheter inför råd och ständer och han blir alldeles enväldig.

Kyrkan är nu definitivt kungamaktens förlängda arm till bönderna, det har det inte varit förut men nu blir det. Karl 12 ärver enväldet, deras roll är att lyda alla andra. Den stora stödet från Karl 11, har mandat och stöd. Den smala alliansen överlever inte, och allianser faller.

Vi har nått början till slutet för 3 stånds läran. Ramverket som vi har haft tidigare och betydelsen av bibeln går lite mot sin upplösning. Det har inte samma betydelse och värde längre.

Huvudsakliga aktörer
1720 – 1809
1) kungamakt
2) adeln
3) borgerskap
4) förmögna bönder
5) Egendomslösa arbetare

Vi ska se på idéerna och vad som händer först, sedan se hur idéerna och händelserna hur de påverkar sociala utvecklingen. Idéerna och konsekvenserna. Militärstaten läggs ner, stormaktsväldet går förlorat. Indelningsverket består, men precis som under förmyndarregeringen.

Staten satsar inte på försvar och militär kompetens längre. Idén om stormaktssverige finns inte kvar, utan lever kvar. Men förutsättningarna för att Sverige ska vara militär stormakt försvinner. Handel och vetenskap blomstrar dock under frihetstiden, men armén nermonteras.

Arvid Horn heter regenten, han driver fredligt frihetssverige. Det är bra för bönder, men inte adelsmännen. Det blir stopp i befordringsgången och möjligheterna för att vinna segrar och att återupprepa Sveriges krig och ära försvinner. Men efter 20 år så kommer Hattarna tillbaka, men för att kompetensen inte finns så kommer militära nederlag.

Nya idéer får stora betydelser för Sverige, grund idén att härskare ska vara ansvariga för folket blir bärande. Ständerna får representera det svenska folket, regeringen får svara inför detta. Sverige inför ett parlamentarism. Men man måste skilja på att regeringen har en viss del av parlamentet, och att regeringen speglar befolkat i stort. Sverige är något med det första men inte det andra.

Sekulära idéer. Vi får tryckfrihetsförordningar. De använts mest för att smutskasta regeringen oavsett hur den är. Man lär sig av regeringstjänstemän. Man kan inte bestämma hur de ska använda den och man kan använda den som man vill använda den.

Teologisk världsordning går över till världslig världsordning, bibeln som normkälla försvinner, lagen och juridiken. 1734 får vi ny landslag, den är uppbyggd efter nya balkar.

Gud urmakare gud, från allsmäktiga och bestämmande beslutande till en mer avlägsen skapare, som en skapare som gör en klocka, han drog upp klockan och ser hur det tickar och går.

Tidsandan är offensiv med vetenskaper, att gynna vetenskap och konst och kultur. Den svenska kakelugnen , den uppfinningen kommer att värma huset i bondstugor och regeringen, den är känd för en svensk grej.

Man börjar tro i Sverige på att förflyttning framåt är positivt.. man får en känsla att framsteg att reformer så bär vi också med idag.

Sedvänja är inte heller så viktigt, sedan 1734 lag. Bibeln och kyrkan blir till en privatsak, blir till det är idag, är vad jag tror. Och idén religionsfrihet.

Vi har allians mellan adeln och borgerskap och en svagare kungamakt, bönderna frågar vi inte efter. Arvids horn regeringen har inte krig på 20 år vilket betyder att krigskatterna försvinner att det är bättre på bonden.

Vi får revanschkrigen mot ryssland och Tyskland men vi får efter stor bonderesning dalkarlars marsch mot Stockholm. Men kungen tar inte emot dem.

…

det finns en ny stolthet att vara borgare med Europa. Man är för liberalism och nya tankar. Det gör en begynnelse till en liberal rörelse som finns i Sverige. Man är framme i den gustavianska tiden. Vi vet varför han kunde göra sin statskupp. Det är problemen med frihetstiden den svåra korruptionen.

Han hade inte arga dalkarlar men han skulle överge regeringen. Annars var argument som Gustav använda som