Översiktskurs 2 historia lektion 5

Teorier om makt politisk maktutövning

Samhällskontrakt
Ide att människor inte kan klara sig själv, man behövde gå samman. Man behövde gå samman för att försvara sina intressen. Man utsåg härskare, och ansvara för försvar och för att lagen upprätthölls och för sånt som behöver fungera.

Kungen skulle beskydda men om han bröt sin del, så är vi lösta från vår del, vår lydnadsplikt. Det är det som ger kungamakt och undersåtar ömsesidiga pliktiga skyldigheter. Det är ett kontrakt som det utförs som. Kungen ska göra det här och undersåtarna ska göra så. Det var så man lade upp det.

Här finns tanken att när kungen förgriper sig på sina undersåtar så får man göra uppror. Det är tänkt, men det är inte sagt. Det är inte sagt därför att filosofer behöver mecenater och de var ofta kungar, man kan notera dem lite granna att det här hittar man inte i skrifter. Man ser att när upprorsmäng gör uppror så hänvisar det till detta. Men hänvisar till rätten att göra uppror när härskaren inte sköter sin del av avtalet.

Ett exempel på en tänkare på under vår tid, en holländare och politisk filosof, han är svensk ambassadör men han är i paris. Han är Ludvig 13 skyddsling, han sitter för Ludvigs pengar han skriver. Vilket kan påverka honom. Hans verk skriver om undersåtars och kungars rättigheter i krig, han säger inget om upprors.

Machiavelli lär ut om den hänsynslösa fursten som är obunden, det Machiavelli skriver en bok om den här härskaren. Han författar en furstespegel. Det är en vanlig bok, instruktionsbok att så här går det till att vara kung. En populär skrift. Det som skiljer Machiavelli är att han inte är normativ att man bör göra den här som en god kung. Men Machiavelli är hur man får makt som furste och hur man behåller makten som furste. Makten är målet, och alla medel i världen helgar detta mål. Det är grunden i hans tänkande det är inte så att han tycker det är bra utan han konstaterar att det är så. Han har inte hittat på det själv utan Borgi Cesar Borgi, han är brorson till Alexander 6 (påven).

Med farbrors hjälp så grundande han en furste i Italien, och han var roms tyrann och den som skapade ett blodbad där han förintade sin motståndare. Han dör vid 31 år. Det är ett ganska typiskt slut för en sådan man, han skapar inte en ideal bild utan speglar en samtidsbild. Det dyker upp hårdföra furstar för kyrkan har backat tillbaka. Utan deras opposition så kan de komma åt adeln. Man får en möjlighet att ta sig fram och de som konstruerades på detta sätt lyckas ta sig fram.

Kyrkan säljer sitt stöd billigare, kungen får lättare att ute biskopar ger dem större kontroll över propagandaflödet. Samhällskontraktet påverkar. Furstens makt blir starkare. Furstens mål,
1 skapa ett självständigt förhållande till kyrkan och kontroll över utnämnande biskopar
2 skapa ett effektiv militärt monopol på sitt territorium. Det finns en hierarki av furstar, det finns habsburgskejsare, det finns 300 furstar i tyskland det är furstar och hertigdömen. Fursten kontrollerar inte alla dem ländaren det finns adlig självständighet. Det är samma problem hos frankrike, väpnade adelsmän hertigar grevar.
3 han behöver kväsa den adliga oppositionen, han behöver få hejd på den feodala splittringen. Sönderfallet är ett medeltida problem, svaga kungar behöver köpa stöd, hur köper man stöd? Man köper adliga människor, och deras söner kommer till makten. Lojalitet överlever max en generation.
4 man behöver en lojal administration ämbetsmän som är lojala.
5 utbildning
6 stående armé som man ska kväsa, man kan inte vara beroende av legotrupper, vilket behöver stående skatter
3 säkra skatter som kommer in jämt inte nöd krigsskatter.

Karl 5 lyckas inte med det här han får inte ordning på de tyska furstarna. Det leder till att hans habsburgska rike faller sönder. Nordtyskland är självständigt.
Franska kungar är mer framgångsrika, men de har sönderfall fram på 1600 talet. François 1 han använder samma strategi som Gustav 1, han gör inte adelsmän till furstar, han tar inte adelsmän utan ofrälse. Han tar kanske underbefäl i girden, dem får samla in skatterna.
B Francos 1 har egen landslag, innan så har man massa olika landslagar. Han inför nationella skatten som ska betalas av alla böner och adelsmän den finansierar en stående armé. Han odlar också ett gott förhållande till Vatikanen. I hans land finns också under senare 1500 talet franska protestanter, de är motståndare till stark överhet. Kriget mellan hugenotter trappas senare upp. Den politiska oppositionen följer den religiösa oppositionen. Lösningen på konflikten är edikten i nates 1458, han har religionsfrihet där. Vad han ger är politiskt oberoende de hänger ihop mot att de lägger ner vapen och börjar betala skatter. Han lönnmördas 1610, och då börjar oroligheterna igen.

England Edward 4 och Henry av Tudor, centralt är att man uppmuntrar industri och kunglig flotta. Man kan beskatta vinsterna från detta och skaffa en armé som man behöver. När England blir protestantiskt så blir Irland katolskt.

Ferdinand av Aragonien och Isabella följer samma, man bekämpar adeln och fyller det kungliga rådet med medelklassare. Man bekämpar oppositioner och försöker homogeniserar landet, man försöker stampa ut avvikarna. Här är det morer och judar i Spanien. 1600 blir de stora krigens århundrade. Dem stora krigen är kända som religiösa krigen men är politiska krigen.

30 åriga kriget
Vad gör det med maktutövning, tider av kris och katastrof död hunger förintelse rubbar våran tro på det politiska systemet. Det är en av de bidragande orsakarna till att det öppnar vägen till renässansfursten eftersträvare är den absoluta monarken. Det 30 åriga kriget är en förutsättelse.

Martin Luther och Machiavelli hjälper till med renässansfurste. Men mot absoluta monarken, vi möter den första att kritisera en stark furste. Även om tankarna går på motsätt så går verkligheten mot motsatt. Tomas HObbs bygger på naturrätten och samhallskontrakten. Det blir mindre av rätigheter och mer av kontakter och plikter när han får tänka, hans liv är kring inbördeskriget och Cromwells förutse. Det är en tid av kaos och av våld. Hobbs drar en rad slutsatser, istället för att se människan som god och skyddsvärd så ser han en vild best som måste tyglas.

Det betyder för samhällskontraktet vi har makt över våra liv till kungliga fursten så att vi kan existera. Har vi inte gjort det så hade vi gått under som art. Härskaren och domaren och lagen skyddar oss från undergång därför får vi inte göra uppror. Upprorsrätten går bort officiellt, härskaren har en plikt att uppfylla sin plikt mot oss. Men gör an inte det så ska vi inte göra om det för det kan inte bli bättre. Det är svårare att hålla en härskare ansvarig. Det gör naturligtvis att spelrummet men får som härskare om man följer det här är ganska stort.

Tron och religionen och dess legitimering av fursten, när man får mer makt här så får man stöd. Det hävdade många, men den absoluta fursten vad han kan hävda inte bara att han är satt på jorden för att han vill det han genomför det för att guds förlängda arm. Det gör upprorsrätten ännu krångligare. Om vi kritiserar att senaste skattehöjningen är värdelös.

Hur ser då den absoluta monarkens politiska vilja ut? Vi ska stampa ut adelsmännens beväpning men inte att vara motsats. Det gäller att radera ut det sista motståndet från råds adeln. Och vi ska ha absolut koll på skatteintäkterna det här behöver vi och de ska de betala. Lagstiftningen kungen ensam stiftar lag. Kontroll över politiken,

Det är utvecklingen av makten i en man hand, det kan utvecklas i tider av lång hunger eller adelsvälde

Del två

Hertigen av Rohan ska raderas ut, det är bra exempel på hur det ska se ut. Det är den typen av opposition som Habsburgska kejsaren stupar på. Han stöttade Henrik av Navarra, sedan kom han att tänka på den tänkande i oppositionen. Mer eller mindre billigt tjänar han kronorna eftersom han är officer. Sedan är beslut om indragande av kyrkans egendomar i 2 franska distrikt. Precis som när Gustav Vasa göra det så når det ont blod och han gör motstånd och han är framgångsrik.

Upprepade strider och sedan stillestånd. 1627 är det full krig igen. Krig till 1629, när frankrike börjar blanda sig i 30 åriga kriget, man engagerar sig här. Eftersom man äntligen har nått en punkt där en inhemsk opposition har kvävts.

Han övertalas att leda trupper på 30 åriga kriget, att konfiskera kyrklig egendom brukar leda till uppror. Eller att höja skatten, då blir undersåtarna förbannade. Det görs dock av franska kungen då reser sig franska adeln som var protestantisk och franska centralmakten. Kronprisen heter Ludvig. Under Ludvig uppväxt 10-15 år så präglars frankrike av opposition och centralmakt och protestanter och katoliker.

Det gör ett visst intryck på Ludvig, det gör att han tror på ett viss enhetlig identitet i ett rike. Han läser historia och han ser att det är ett problem som frankrike har gjort länge. Det blir prototypen för absoluta marken i praktiken. Hans lösning på frankrikes problem kan vi sammanfatta i punktform
Bakom punkterna är en övertygelse att vi behöver en identitet den är katolska och alla religiös splittring är farlig eftersom den leder till politisk
1 han skapar avstånd till adeln och kväser adeln. Det är viktigt, det gäller för Ludvig att öka avståndet för honom och adeln en kung kan inte vara en krönt adelsman. Det måste vara lika stort avstånd mellan kungen och adelsmannen som boden och adelsmannen. Det gör han genom aura av mystik och kostsam klädsel. Han är inte kompis med någon utan mystisk det hjälper till att skapa avstånd. Han knyter den gamla politiska adeln till hovet, ger att ceremonier. Det har ett syfte att lyfta kungen över adelsmännen att överstryka deras underkastelse han har mottagningar när han kläds på. Man får tala med honom. Sedan så har vi de nya kungliga middagar och mottagningar då får de titta på kungen bryter inte bröd med dem. När han äter så står de andra. Det här blir framgångs rikt.

Varför vill adeln vara med på det här? Varför accepterar de det här?
1 kungen lovar ekonomisk kompensation för det här man får skattefrihet från det här det får inte svensk adel. Fransk adel har fullständig skattefrihet. Det är inte så länge sedan man krossade adeln militärt, de har varit med och förlorat maktkamp militärt de gör dem fogligare. Regeringen sköts av lågadliga, såna som har befordrat. Det har skaffat lojalitet. Den nya maktens män har bara Ludvig att tacka för sin upphöjelse.

1695 så berövar han politiska oppositionens deras identitet han förbjuder protestanterna. På sikt har Ludvig skapat ett homogent Frankrike som håller ihop. Att han lyckas med det här beror på att frankrike har dåliga erfarenheter av krig. Det gör att de utanför oppositionella kan acceptera högre skatter för det ger trygghet och fred. Han blir backad av den franska kyrkan.

Statskassans inkomster blir små eftersom han inte skattar adeln. Tjänstemän får också skattefrihet det blir också väldigt eftersträvat. Många duktiga som inte betalar skatt. Bara fattiga borgare och bönder betalar skatt. Det är smal bas om man ska ha stormaktspolitik, Danmark blir absolutistiskt.

Preussen lägger kriget under, det har kostat tyska länderna mest. När svenskarna återvänder på 1650 talet till polen för att avsluta kriget så blir brandenburgrna ordnade, sista gången man hade hjälp var 30 åriga kriget var at svenskarna var där och åt deras mat och slogs på deras rike.

Men han gör en deal och mot ett område så förklarar de krig mot svenskarna. Man angriper då i Sverige mot Danmark. Fredrik Vilhelm skapar absolutistiskt system för att folk är trötta. Man skapar en såtande arme på 38 000 man. De jordägande bönderna har han som officierar på armen. Både junkrar och undersåtar finner sig i detta man måste känna att man kan försvar sig själv därför ger man han större svängrum än vad man skulle ha gjort annars kanske.

Tittar man på konsekvenser så har de stora konsekvenser för aristokratin. För dem går det baklänges för ofta får de behålla sina privilegier. För kyrkan så byter man arbetsgivare istället för Vatikanen så arbetar man för kungen. Men kyrkan gör sitt yttersta för att inte vara ett politiskt verktyg.

För vanligt folk, det absolutistiska gör att livet blir mer förutsägbart. Det blir stabilt inte lika mycket internt bråk. Man vet att skörden går att bärga nästa år. Men det blir också ett minskat lokalstyre det blir en större centralisering av makten minskat inflytande. Och det blir höjda skatter lugnet det kostar pengar. Det finns också under senare 1600 talet konstutionalism som vi möter i England eller Holland. Lagstiftningspaket kontrollerar makten.

Englands konstitutionalism
Det engelska parlamentet kommer från jordägare och adeln, för att få loss pengar måste man vara en bra förhandlar men han är dålig (James). Parlamentet accepterade inte skattar så han kallade inte parlamentet så han försökte regera ändå. An behövde inkomster han kopierade Ludvig 14 lösning. Han sålde titlar, här finns det prislista, den som vill bli baron kostar 5000 pund och friherre kostar 10000 pund vill man bli greve så kostar det 20000 pund. Man får sköld och skattefrihet.

Eftersträvande försöker fortsätta i samma hjulspår men Charles kämpar mot skots resning. Man måste ha en armé mot upproret. Parlamentet kan ha en engångskatt för att få större armé. Däremot så får de en lag att han inte kan regera i 3 år utan att kalla på parlamentet. Det är inbördeskrig med irländare. Oliver Cromwell är talangfull för borgerskapets arme han lyckas vinna kriget. Och för att straff för Charles blir han avrättad. Han vänder sig både mot irländare och skottar och kuvar dem brutalt. Han avrättar också oppositionen. Sedan så drabbar de som tycker att han inte är bra ledare. Det styre vi kan kalla honom är en av de första militärdiktaturer, han har ingen makt från gud filosofiskt eller från folk. Han har inte ärvt makt heller hans legitimitet bygger på våld 1653-1658. Cromwell drabbas 58 och dör. Parlamentet vänder sig då till kungen och Charles 2 tronen 1660, erfarenheten har lärt att stark kungamakt är dålig ide men också ingen makt på kungen. Man måste dela makten man kan inte lägga det hos en aktör. Man behöver en kompromiss man behöver en konstitutionell monarki. .Det blir
Riksdagen stiftar lagarna
Riksdagarna har makt över skatterna
Den ska kallas var 3dje år
Armén får inte pekas mot folket

Kungen ska styra riket och kungen får besluta om använder av skatterna som parlamentet ger honom.

1700 talet
Makt teoretiska axeln men vi ska lyfta in demografiska utvecklingen och religiösa utvecklingen också på 1700talet. Det demografiska gapet är det nu det inträffar det är nu folkökningen sker, det är nu bondesamhället skiftas från dem som tjänar på jordbruksreformen. En de fattiga lantarbetarna de som inte kan får det att gå runt. Fattigare blir fler men armén kan öka. Man kan förut inte bygga en stor armé för folket behövs för att producera mat. Man måste ha små arméer men om man har effektivare jordbruk så har man grunden att bygga större armé men man kan också bygga industrisamhälle. Vi har också industriella utveckla förlagsutveckling och järnindustri, vapenindustri under 1700 talet är bättre än 15 1600 talet, kanoner och gevär produceras till lägre kostnad.

Krig mellan stormakter utkämpas inte bara i Europa utan mer och mer i 7 haven på världshaven. Det kostar pengar. Ett stående problem för absolutistiska furstarna är pengar, det betyder att de absoluta furstarna får problem med pengar förr eller senare. Något annat händer medborgaren och moderna staten kommer. Nu dyker den moderna staten upp och medborgare. Vi hittar det här ifrån i upplysningen det är en produkt av faktorer.

Vetenskapen etableras. Det är en positiv tidsanda som följer svåra lidande. Under de hårda tiderna så kunde vi se hur de kunde hämta legitimitet för sitt styre. Men nya goda tider är nya tider hur makt kan utövas. Den absoluta fursten behövs inte längre. Den andra delen är inte lika positiv, vi får fler och nya krig igen. Polen delas, vi får ökad pessimism, att allt skulle bli bättre är att allt kanske är som vanligt.

Jag tänkte presentera de nya idéerna och se hur de påverkar den faktiska politiken de europeiska kungahusen. John lock går från det turbulenta 1600 talet han är en av de sista som bygger på samhällskontraktet. Man säger att kungen har fått makten från undersåtarna. Vi är som undersåtar kungens uppdragsgivare. Vi har rätt att ställa kungen till svar. Det är rehabilitering av samhällskontrakten. Fursten har ansvar till undersåtar, frågan är hur det ska utnyttjas. Män måste betraktas som myndiga inte kvinnor. Det räcker med männen. Regenten måste ansvara inför männen han ska styra.

Naturtillstånden inte krig alla mot alla utan de vill kommer utan det vi strävar efter är frihet vi kommer från fri tillvara. Kungen och staten har inskränkt så är det ett problem och det är som det inte ska vara. Staten behövs inte för att skydda oss från oss själva. Det är inte samma samhällsfördrag som Hobbs, han ger upp allt för att fursten ska hålla koll på oss. Det enda vi har gett upp är att straffa den som förbryter sig mot oss. Men rätten över våra liv och egendomar behåller vi. Det måste kungen härskaren finna sig i.

Det är återgång innan renässansfursten det är det John Lock återför. Det andra är Fransk filosof så börjar han i udda änden. Är att beroende på vårt ursprung så måste maktutövningen anpassas. Vi kan inte ha samma styra för eldiga spanjorer Spanien eller för skandinaver eller engelsmän lösningar måste se olika ut. För parlamentet för dem så är parlamentet en nyckelroll de ska skilja den dömande makten åt. England år rätt väg tycker det.

För fransmännen så behöver man för ett lyckligt styre ett starkt parlamenten behöver andra maktcentra men lokala självstyre och ständer och aristokrati behöver återuppstå. Det var två tankar, signifkt var at de inte tycker lika. Det går inte att säga att det går en trend. Lock och Voltaire är helt olika. Men de har gemensamt intresset för politik och de salongerna. En som umgicks med regenter var Voltaire, vän av frihet beundrare av Englands religionsfrihet. Motståndare av ståndsprivilegium. Bister motståndare till slaveriet. Men det är en brytningstid Voltaire tror inte på politisk frihet eller demokrati. Han ser oss inte som vilddjur, han ser oss som dumskallar därför för att vi inte är av adlig börd eller kommer från några speciella förhållanden som gör oss lämpade att tänka speciella tankar. Vanliga människor är pöbeln, den ska man vara snäll mot men den kan inte få bestämmelserätt. Styrande och makt. Han ska ha rådgivare och han ska hjälpa att han styr i pöbeln. Han har lånat av Platon att expertstyre för den stora massan är det bästa styrelsen. Jämfört med det absolutistiska så var detta en framgång.

Allt var inte förnuft klokt och genomtänkt, det handlar om skandalromanen kommer då. Ockultism kommer här, det är en 1700talsuppfinning. Vilka politiska effekter? Nytt politiska klimat nyfikenhet och bildning sprider sig i växande borgerskap och medelklass vi har nya yrken i vetenskapens spår man har läkare man har advokater. Vi får naturvetare som fortsätter att forska där Galileo slutar, vi har lärare vi har gymnasier och universitet. Vi har optiker. Det är litterära salongen är förebilden att man ska läsa, vi får en skiftning av landsbygden mellan rik och fattiga. Fattig får inte del av det här överhuvudtaget. Den upplysta monarken, det är svårt att ha motescieu i politik men det gjorde man i Voltaire.

Balansräkningen av den upplysta monarken är inte så uppmuntrande. Det finns små förbättringar men något som går igen. Att man provar och när det inte funkar så går man tillbaka. Katarina den stora säger att hon vill vara upplyst despot hon vill göra sig bättre för de livegna hon har planer på att befria livegna bönder som har frihet är ointresserade på att göra livegna fria.