Översiktskurs 2 historia lektion 6

Från Absolutistiska furstar till revolutionens varv

Rousseau
Hans människosyn, hur såg han på människa stat samhälle. Hans människosyn är oerhört positivt, människan är god, vi är omvänt mot hobbs. Men Rousseau tycker människan är god. Han anser att det som fördärvar människan är stat samhälle och civilisation förstör oss, gör oss onda göra oss giriga.

Det här är det omvända från Hobbs. Han ser det som garanten Rousseau säger att vi är lyckligare och kommer överleva bättre. Han tar upp samhällskontraktet att det är de rikas konspiration mot de fattiga. De ska övertyga de fattiga att det är rätt att de ingenting har. Det ska legitimera de rikas rätt till sina orättfärdiga rikedomar.

Det är tillsammans med ägande civilisation och stat som gör människor till onda. Privat äga och civilisation finns, det skapar aggressioner, det skapar hat och det föder och göder krig. Den synen kommer vi att möta senare, det tar Karl Marx upp. Den idén att vi måste gå tillbaka till naturliga ursprunget inte gå till artificiell värld.

Att privata ägandet skapar ondska uppfinner inte Rousseau, utan han tar det från Tomas Moore, han har pekat att privat ägande skapar ondska och våld. Rousseau säger inte bara det i sig utan att det ingår i vår civilisation.

Vi bör ta tillbaka till det naturliga, det naturliga är inte demokrati. Det är främmande för honom också, däremot tycker han att det är viktigt att han som styr följer folkviljan. Det ska vara det allmännas bästa, de godas bäst. Rousseau tycker det är bekymmersamt med politisk opposition. Att folk tycker olika det tycker inte Rousseau är bra, pluralism är farliga saker. Där bör vi undvika. Han menar en folkvilja och ingen opposition.

Så länge folkvilja följs så kan det vara en hård härskare. Det han inte ser är när hans idéer omsätts till praktik och när vem som helst tolkar folkviljan som Stalin och Hitler. En sak som får stora konsekvenser är att han sätter kollektivet för individen. Rousseau med folkvilja tar fram att den stora massan av kollektivet som ska ha företräde framför individen. Det leder till idéer för socialismen och marxismen. Det ligger materiell kollektivism.

De gör ny väg om att tänka på makt. Det är inte bra att samla all makt i samhället, det finns också ifrågasättande på agendan. Staten och civilisation behöver inte vara lycka, t.ex. Miljörörelse. Dessutom så ska makthavare ha undersåtars förtroende och makthavarna ska vara för undersåtarna. Man tar med sig det från upplysningsfilosoferna. Det är där frankrike detta odlas. Men i amerikanska kolonierna prövar man det i skarpt läge.

Amerikanska revolutionen
England och frankrike har kämpat 7 år kriget, skattebetalarna ska betala och de vill ta ut av kolonierna. Kolonierna ska inte vara börda utan att ge moderlandet inkomster. Kolonisatörerna ser saken annorlunda man vill inte betala för man får inget av skattepengarna. De är inte intresserade av att finansiera kriget med Europa. Det är ganska likgiltigt över kriget. Det blir ständiga bråk, vad får man för skatter och tullar? Här finns en gro grund för Maktdelningsteorier. Voltaire kommer hit att det inte är amerikanarnas teorier.

Men Rousseau har lysande grogrund för dem, det finn missnöje och idépaket att yttryck detta. Man blir orättvisbehandlad och man har gro grund. ”Tea party boston”: den incidenten gör att amerikanerna passerar point of no return blir till befrielsekamp. Engelsmännen har monopol på te leveranser, det är en följd på den tiden av merkantilismen. Att monopolhandel är bra att det gynnar köpare och säljare, att konkurrens är farligt och skadligt.

Kriget bryter ut, lojalist utvandrare som är lydande av kungen. Och med indianstammar. Det sprider sig kriget, fransmännen är bittre från förlusten på 7 års krig, de skickar trupper och skepp de får försvara sitt välde på alla möjliga delar av oceanen. 1776 4 juli kommer självständighetsförklaringen.

Man märker tydligt i amerikanska konstitutionen är maktdelningen att de olika delarna balanserar och delar på makten. Det blir första konstutionella republik det är ingen kung. Den är över 220 år och gäller idag än som den skrevs då.

Det här lär Europa en läxa av, revolution kan man ändra styrelseskick med,
För det andra är att kungar är överflödiga, det är första exemplet som görs utan kungar och det går bra man behöver inte kungar.
Av den här författningen så lär man sig med maktdelning fungerar ganska bra, det är inte tokig, man får kritik att det är bra med en man som styr men här ser man att det är bra om man delar med det är olika aktörer.

Idéerna kommer tillbaka till Europa

Franska revolutionen
Grundförutsättningen för den franska revolutionen är absolutismen har övergett sig själv, det har inte fallit i ryssland och inte frankrike. Ludvig 16 är upplyst despot. Statsfinanserna är också usla i frankrike, 7 års krig har kostat mycket och hjälpen till Amerika har också kostat mycket. Gravt skuldsatt, inkomster saknas. Man har inga fler ämbeten att sälja, dem är slut. Man har fått flera sociala skiftningen vi har paris och landsbygden fylld med fattiga och arbetslösa. Man har social sprängdurk, framförallt med radikala filosofernas idéer. Vi har utlösande faktorer, att kungens finanser behöver att han kallar ständerna för han behöver skatter. Men ständerna vägrar skriva ut skatter. Faktor 2 brödbrist i paris man har 150 000 fattiga och hungriga i paris. Den tredje faktorn är Ludvig 16 beslut att lugna ner genom att skicka trupper genom att skicka ut Parlamentet men folket kommer till deras försvar.

Ingen ideologisk revolution, utan mat för dagen revolutionen de vill ha mat för dagen. Bönderna är orepresenterade i parlamentet, 2/5 är självägande resten är ärrande böner, resten de vill ha jord inte med kungen. De vill slippa arrenden de gör revolution på landet.

Ofrälse ståndspersonerna de nya yrkena det är lärarna och advokaterna de är folk so läser och tar till sig idéer. Här kommer liberalerna fram, de reser sig mot politiska systemet de vill ha demokrati med amerikanska mått. De vill inte ha social reformation. Duglighet inte börd ska avgöra om du blir rik. Samma chans för alla oavsett födsel.

Sedan har vi sub grupp, förmögna borgerskapet. Industrialism och handelsmagnater, de delar adliga magnater men de protesterar att adeln har bördsprivligeier. 5 grupp är präster, fattiga lant präster revolterar i viss mening mot adeln. Vänder sig mot adelns behandling av befolkningen.

Sedan har vi adeln som gör revolution mot kungen och vill ha mer makt. Ludvig 16 vill inte ha revolution. Han har inga kompisar och inga allierade. Paris fattiga reser sig mot bröd, i paris slagsmål och gatustrider. På landsbygden brinner adelsgodsen. I Parlamentet så krävs det att man inför demokrati.

Det tredje ståndet står för de, liberalerna borgarna ofrälseståndsmännen. Dem tar också ledningen i revolutionen vad det gäller initiativ och åsikter. Dem stödas av paris fattiga ute på dagens gator. Det är dynamiken och kraften som möter.

1778 så lyckas revolutionen kungens soldater förlorar adeln förlorar också mot bönder. Skulden avskrivs och bönderna får land bönderna vänder tillbaka 1779. Ståndsamhället löses upp 1 och andra ståndet ser att de inte har saker på sin sida. De två ståndarna vänder sig och går till ett parlament.

1790 liberalerna har makten, frihet broderskap, alla ska ha samma chans ”in the pursuit of happiness.” Konsekvenser är att priviligesamhället avskaffas 2 skråna avskaffas, 3 den lagstiftande makten knyts till Parlamentet. Man får en konstitutionell monarki inspirerad av usa.

1791 så ser det ut att det går över, men i Parlamentet så pågår fighten.
1297 Jakobinerna drivs av revolutionär idealism att de ska avskaffa kungarna, att man också i Europa ska befria från kungar. Frankrike har också resurserna och de har massa personer över. De kan vara del av nationella armén. Den är mångdubbelt större än stormakter. För stormakter har proffsarmér. Men frankrike har en värnpliktsarmé.

Man löser problemet med fattiga på gatorna. Nyval kommer man får rösträtt alla män inga kvinnor. Man går mot konstitutionen som skrivs 1790. brödfolkan är inte löst, man kräver förnyad revolution.
Det börjar betyda social jämlikhet och broderskap, materiell likhet. Det är upp och ner av paris. Liberalerna för Robispiere till makten. Han gör det som Cromwell


1794 så överlever han ett tag till men. Robispiere utnyttjar nationalismen känsla av kärlek till fosterlandet, genom att appellera detta får han fart på allting. Han får sitt styre för att man samlas inåt för att man samlas med kungarna. Makterna säger han att han agerar i folkviljans namn. Detta tolkar han att 40000 måste avrättas och folk låsas in.

Så småningom så går han för långt men han avrättar bästa vän, när han också anklagas och halshuggs som kungen. Innan han vet ordet av så strax efteråt så är han anklagad att vara folkfiende han är rättegång. Han döms som folkfiende och halshuggs som en folkfiende de borgerliga krafterna kommer tillbaka.

1987 män gör comeback. Bröd, väldigt mycket kvinnor reser sig i en sista revolt i bröd. Det är fnaska revolutionen. Man slår ner dem fruktansvärt hårt och bestämt. Man ser en del av revolutionen som demokratiskt experiment.

Det experimenteras med totalitära och demokratiska experiment. De franska att sprida revolutionen med våld till andra folk visar sig inte riktigt fungera. Folk vill inte bli befriade av våld med andra.

Napoleons makt ligger inte på guds vilja den ligga inte heller på börd, den bygger på serie folkomröstningar och hans duglighet som general. När han sätter sig själv som kejsare har han folkligt stöd. Kejsardömets frankrike kan behålla sin bild som frankrike fritt och förslavat Europa. Ståndsamhällets Europa är stendött och kommer inte tillbaka. Man förlorar krigsmålen att man ska befria från kungarna till imperialistiskt. Men man har stor användning av värnpliktsarméerna.

Frankrike är Europas folkrikaste stat, en oerhört folkrik stat. Reaktionerna från omvärlden blir skämmande. Kungens avrättning skrämmer. Europas ledare fruktar de franska idéerna och de franska arméerna. Man fruktar att idéerna ska sprida sig i deras ställen och att man ingriper allianser att gå mot Napoleon. Men de andra länderna lär sig snabbt. Österrike Ungern alla andra lär sig hur man slåss på deras sätt. Deras arméer lär sig att slåss på samma sätt.

Vi summerar direkta effekter
1 homogent frankrike, ett utan privilegier
2 kyrkan har man provat att ta bort, men det var för tidigt det förebådar en sekularisering
3 bönderna har lärt sig något, våld lönar sig revolution lönar sig.
4 genombrott av idéer som enhetsstaten
5 frankrike blir den stora förebilden vi hämtar ideologierna och socialism kommer från Rousseau och franska revolutionen vi lever i stort sett med det idag

Kvinnorna vi har en på plats, en skriver en deklaration om kvinnans rättigheter. Kvinnofrågan hamnar på dagordningen från att vara en ickefråga så är det ni i alla fall en fråga.

Paus

1815 freden i vien efter napoelonkriget,
Segraren dikterar villkoren, ett av målen är att försvaga förloraren och att straffa förloraren kan vara ett annat mål. Den som dikterar är metternick. Hans mål är att skapa en bestående fred, genom a generös fred. Inte att de inte är så svaga igen tanken. De närmsta 100 dagarna fick man behålla landvinningar som man haft förut. Allt detta görs för att inte skapa revacnshlust, man vill inte ha ett bittert frankrike.

Man gör ett system så att alla hjälper att kämpa mot revolutioner. Poängen är att frankrike ska vara med. Han återinsätter kungen på tronen Ludvig 18 kommer till troenne. Alliansen är ett bra system. Det är något att komma ihåg. Det är intressant att tänka hur man tänker då och versailles 1918 också freden 1945 i berlin det får vi göra i nästa ämnesområde.

Europeisk statsbildning. Vi kommer få statsbildningsföreläsning, varför jag talar om det för att böckerna är svaga. Genus är väl täckt, men statsbildning hur moderna stater är ganska undaskymt det är svårt att hitta information. Det ska vi inte behöva göra. Utgångspunkt från axlarna är förädring och konturnuligitet skapas så ska vi se hur stater förändras och byggs upp.
1 begreppen statsbyggnad, statsbildning
vad vill vi göra, ska vi bygga en stat är det statsbyggnad. Ofta är målet annat, ofta är det att åtstakomma en kraftig kunglig armé i den processen råkar vi uppfinna bra skattesystem och bra administration och annat. Det var inte huvudsakliga syftet som var att skaffa en armé.

Vi har förändringar över tid,
1 invånarna i länderna 15-1600 talet har undersåtarna. Han är knuten till staten via härskare, en undersåte svär sin kung och evig trohet. Undersåten och härskaren har ett personligt förhållande, 1789 så föds medborgaren. Medborgaren har ett annat förhållnade, han har ett direkt förhållande till sitt land. Han är en medborgare till sin stat han är kopplat till sin nation. Vi är knytna till Sverige. Av någon anledning har vi medborgarskap här. Det förändrar lite granna förutsättningarna till nationalism. Det är bara medborgarna som kan ha nationalism. Annars kanske man kan ha patriotism. De är mycket som driver arméerna över Europa. Det är många Karl 12. han var sin egen infanterigeneral han gick först.

Politisk teori utvecklas, 1500 talet samhällskontraktet. Den idén passar medeltida kungen och starka furstar, den passar bra en deal man har. Den passar inte den absoluta monarken han vill inte ha skydligheter utan bara rättigheter.

Det som bör styra är folkvilja säger Rousseau, folkviljan kan utryckas på många sätt inte bara via kung. Kungamakt kan man ha via staten. Man kan välja härskare och när man tröttnar kan man göra av sig med honom. När man är makthavare så måste man lyssna mer på makthavaren den gör makthaarna mer beroende. Det som utvecklas är militär teori. Man får nytta av nationalism. Dent är en faktor som förändrar krig.

Det som generalen vill ha är att folk ska slåss in i döden, det är generalens dröm. En sån soldat i 1500 systemet så är det svårt att åstadkomma. Skulle man bedriva krig, Danmark mot Sverige man åker till tyskland och hyr en tysk professionella armér. Det är bra att ha kunnigt folk men de vill inte slåss in i döden. De vill slåss och överleva. När där de är i hopplössituation, de skcikar ut och säger att vår kaputilation kostar x antal guldmynt. Den nationella armén slåss för sitt fosterland, då byter man inte sida varje vecka. Det får också betydelse. Det gör att länder statsbildningar som har stora medborgar grupper länder som var rika och hyrde armér de kommer inte längre gå bra för dem.

Idag i ett baklängesperspektiv att nationalstaten så var det den statsbildningstyp som van. Sverige är typisk exempel. Det är idealet det är en vanlig statsbildning 1809.

Statsstat, furstestat
Vi har också konglomerat staten, det är en gemensam furste men där folken är komponerade av olika grupper, språkgrupper religiösa grupper. De har gemensamt kungen eller härskaren . det är vanligt, Danmark är en och tyska öarna.

Annars är det Habsburg, det enda de har är kejsaren. Det skiljer sig annars överallt. Sedan har vi imperiet. Det klassiska imperiet tributstaten. Här är en statsbildning som kräver in skatter, som men när det finns en idé att knyta ihop och homonigersera riket.

Non terrotiella stater, som organisation som har utrkespolitk armé handelspolitk diplomat relationer till länder men de har ingen mark. Hansan agerar som om de hade mark. Det är en ekonomisk föreingen. Vi har facit av dem här så vann enhetstaten. Den var bäst på att överleva. Vi behöver förklara det lite grann. Jag ska vidare att det finns många nationalstater som borde existera men som inte gör det.

Statsstaterna kunde inte ha samma arméer och de bråkade mycket. Statsstadterna gick tidigt undan pga krig och på grund av att sökte fel allierade. Leo X kallar på sin hjälp på den habsbugse kejsaren han vill ha hjälp att omen de kommer och stannar och slåss i italien. Rom 1527 blir plundrat att trupperna. Statstaterna blir för små och här förlorar dem.

Idag har så har små stater, estland lettland och litauen, när man besöker krigsmuséet i riga som visar hur de blivit befriade. Så kom det en affisch 1945 så vra detn en bild från Gustav 2 adolf så var det en dröm skulle komma och rädda dem. Att någon skulle komma och rädda honom. Att någon skulle göra. Vad är det första som de gör när de får erkännade efter fall. De ringer Nato. De kan inte ha allians för att bekämpa rysserna det är rysk intressområde det är svårt att försvara detta område. Men nu är Nato där det är kenpigt att vara liten. Konglomeratstten bär inom sig för konflikt.

Som Danmark kungar, då blodiga kriget 1824 så kommer preussen i och mal dem till grus många ser att kulturell mångfald som problem. De hade sett det här man gör sitt bästa för att homogeniserar sitt rike. Härskaren är inte heller på sikt lika stark som språk historia osv.

Den non terrotiella statsbildningen som hansan det är svårt att mobilsera kring hansan. Den nationalismen vi far efter att ingen ger sig att man slåss till man stupar, kan inte byggas på ett ekonmiskt handelsförbund. EU är mycket som hansan var förut.

Imperiets styrka är att de ger beskydd för beskattning, så får man autonomi och frihet. Imperiet lägger inte i sig vad man gör. Imperiets svaghet är gruppen av undersåtars lojalitet på sikt när imperiet hamnar i problem så kan man inte tänka att alla i imperiet kommer störtande för att fösvar de har fått betalt. När de inte gör det så är det uppror då slår de sig lösa själva. De bär på frö av splittring.

Nationalstatens styrkor
1 homogen, den är en produkt av ludvig 14 tänkande vi möter det i många europeers tänkande gör man inte det så går det galet. Har man det så passar ett styrelseskick i landet.
2 Är stor nog att ha stora värnpliktsarméer. Man kan utnyttja nationalism det finns en vi känsla. Vi är knytna till nation och det är lätt att mobilisera kring likhet. Det är ur många synpunkter trgiskt men det är på det viset.
3 lätt att mobilisera kring likheter.
4 stark furste eller regieringsmakt.

De här fyra punkterna gör att den staten överlever de andra statsbildningarna.

Statsbildning
Samhällskontrakt gamla idé hur det ska ske men det är analysmodell, maktutövning är legitimitet, skapa legtimitet för din maktutövning så kan du alltid utöva makt. Alla stater som sitter på grunden att man håler folker i schack för att folket med våld.

Det kan sägas upp Christian 2, CHrisitan tyrann han ställer till med blodbad 1517, det är uppsägning av kontrakt i alla fall så ser stockholmarna det som. När Ludvig 16 inte längre kan leverera bröd till parisarna och vill ha högra skatter så säger de upp kontraktet. Ett annat är 1773 när de amerikanska kolonisatöerna bestämmer sig för att kasta te i skön så säger de upp sitt kontrakt med George 3 med motiveringen att han inte gör sitt jobb längre för oss.

En annan säger att det är centralt vad legtimiteten på, men allt förutästter undersåtarnas undersåtands aktiva deltagande. Är vi inte med kännre vi inte att vi inte kan påvera. Då har regierinnge ingen legimetet då kommer den svanrt at t fall.det hhmnar i hela ihistrorien vi måste kunna tro att vi ska s

Amerikanska kolonisatörer upplever att de inte kan påverka och vi är inte del av parlamentet.

Vi kan se på exempel av inflytande och känsla av maktutövning av infltuande och medbestämande. Engelska konstitionella monarikn har inte haft så mycket revolter och gatustrider på 250 år, varför? Jo för att det känns att det är med. Röstnrätten har alltid mötts.

Nationalekoenomin hur den växer fram
Förhållande härskare och undersåtar är en frågan av marknadskrafter. De erbjuder olika tjänster till oss och vi bestämmer att köpa eller inte köpa som vård skola omsorg och vård. De som kan leverera de får vår skatt och pengar. Förut var det trygg lag och ordning. Då tänkte sig Fredrik lane att var och en av de poteniella furstar som gör sig troligt att de kan leverera detta så kan de leva tryggt. De som kan ha de bästa armeran och bästa krig kfår folk med sig den är en vinnare. Som 1500 Sverige så är det ett land med militära ambitioner. Med italienska metoden är det att om du inte betalar skatt så bränner jag din by,