Översiktskurs 2 historia lektion 7

Kina
Vi har en inhemsk dynasti 1328-1694 en lång framgångsrik dynasti. Man behåller fiendena utanför, inre fred. Rik och fruktbar period.under den här tiden måste man försvara sig mot yttre ryttarfolken i norr och i den här perioden bygger man den kinesiska muren.

Man bygger det för att försöka hantera spänningarna mot stepparna. Från 1600 hundra så bygger man nergångstecken, man har blodiga strider på koreahalvön mot japan. Man har deflationskris, det orsakade deflationsproblem under en period. Det finns andra faktorer också. Riket försvagas, då kan ett yttre folk åter angripa då är det manchuerna.

Ett litet folk, dagens Manchuriet, de som ligger i nordöstra Kina norr om Nordkorea. Trots sin litenhet numerärt så lyckas man med sina styrkor, 1644-1649 lägga sig under hela Kina. Den dynastin brukar vi kalla för Qin. Men den här dynastin är väldigt stabil bygger upp en Kina som lägger upp, den är fram tills dynastiernas slut 1911, lång varaktighet. Period av stark ekonomisk befolkningsutveckling kulturell utveckling.

Jag vill understryka när vi pratar om Kina och japan så är det lätt att komma till en punkt så hur kom det sig att, man inte hängde med européerna. Med opiumkrigen, men man får inte glömma bort att det kinesiska fallet är relativt. Man har dynamisk befolkningsutveckling handeln florerar. Man blir på många sätt framgångsrika, men relativt sätt på 1800 talet kan man inte hålla stången. Man ska inte uppleva som statiska samhällen för det är det inte på intet vis.

Jag tänkte att jag skulle börja med kulturen som axel. Det blir också en markering, när vi tittar på Kina utifrån. Så är den här faktorn väldigt betydelsefull. Ni minns säkert Confucius (500 fkr) från den tiden etableras Confucianism. Man får renässans av detta under Sung dynastin efter Tang dynastin som är framgångsrik period i Kinas historia. Då aktiverar man tankegodset det förstärks.

Flera saker inbegrips i ny konfucianismen, flera har religiösa bottnar. Hur världen är sammansatt hur jorden och människorna sitter ihop med himmelen den sitter ihop. Men inte minst systematiskt samhällsetik, hur människor bör förhålla sig, det är kosmologiska sidan och samhällsetiken. Samhällsetiken kategoriserar positivist samhällskategorin att grupper och personer har bestämda förpliktelser mot varandra. Lojalitetsband.

I det här så ligger en värdering i att äldre personer värderas högt. Att livsvisdom att i förlängningen så sätter man lärdomen väldigt högt, hög värdering i kunskaper speciellt i konfucianismen. Att det finns texter om samhällets kosmologi, om man kunde detta konfucianska paket så ansågs man vara lärd. Det hade mycket hög status. Det här hierarkiska tänkande, påverkade hur man såg på stånden, i det här fanns det 3 huvudkomponenter. Alla personer var undersåtar till kejsaren. Man var kejsarens egendom även sin kropp.

Det finns exempel vid bestraffningar vid hovet. Det andra är barnets lydnad till fadern. Det tredje är att hustrun ska visa sin trohet till mannen i äktenskapet. Detta är i korthet om det konfucianska komplexet som kommer upp. Vid sidan av det här, det är en komponent. Det fanns andra inslag som också var betydelsefulla man fick tidigt in buddismen, man har en inhemsk religion med daoismen taoismen. Det finns en gammal folklig religiositet. Man har förfädersdyrkan, den äldsta sonen i en familj skulle alltid vårda minnet av de döda anfäderna.

Det skulle finnas en del av hemmet av offerkärl parallellt med det romerska sättet att förhålla sig till de döda. Kunde man inte sköta det så kunde de döda gå igen. De andra religionerna kristendomen kommer också in på Kina under 600 talet, spelar fortsätt en viss roll ända fram till 1800talet. Det blir en mix av Kina olika religioner.

Den religiösa bilden i Kina är komplex, konfucianism är ett stråk i det hela, det är samhällsrit. Men i olika delar tränger ner till vanligt folk.

Politiskt
Man betraktar kejsaren som en gud som finns i toppen man talar om honom som himmelens son att han har kontakt med naturen. Han har också ansvar för religiösa riter han skulle spå i framtiden. Det var typ de här makabra sätten at spå som spå ”soothsayer".” hur som helst så uppfattade man att det fanns en sån här kontakt. Man betraktade kejsaren som ett moraliskt föredöme. Det fanns en etisk koppling. Kejsaren hade ett övergripande ansvar att det bästa styret skulle råda att folk skulle ha det bra och garantera materiella villkor.

Det finns skillnader i basen mellan den europeiska utvecklingen. Kejsaren är en person utanför lagen, kejsaren har makt över undersåtarnas liv och död. Det finns exempel på att man avrättar motståndare och ämbetsmän hur som helst. Men det finns exempel på att i samband med tronskifte att man har avrättat 10 000 ämbetsmän.

Det är ett typexempel på att ställningen är annorlunda än monarkerna i Europa. Här finns inget samhällsfördrag det finns ett annat tänkande bakom. Trots att kejsaren betrakta som en gudom och står utanför så uppfattas själva lagen de texterna, lagstiftningstexterna vilket också inte ser ut som i Europa. De uppfattas inte kopplade till religiösa de är inte kopplade till guds lag det är kejsarens lag. När man inte kan åberopa att det är guds lag, utan det är kejsarens.

Samtidigt så fanns det ingen tanke att lagen var något stiftat mellan människor, det fanns i den europeiska rättstraditionen. Lagar är också något som, i norden hade man att man berättade lagen på tinget. Där var de fria männen med. Något motsvarande finns inte i Kina.

Samtidigt måste man ha klart för sig att många av de tvister som uppstod försökte man hålla utanför rättsväsende, det skötte man på lokal nivå. Man försökte inte involvera statsmakt. Man höll det utanför, jag återkommer till dess effekter. Det är inget rättstatligt fundament.

Politisk ordning
Central roll. Förbjudna staden avskilt och allt är fokuserat på kejsaren och tänkbara audienser via kejsaren. Man ska möta för att tillslut komma fram och lägga sig raklång innan man får resa sig upp.

Mycket av politiken utspelar sig vid hovet, det finns rådgivare ämbetsmän kring kejsaren. Under Ming dynastin så fick inslaget av eunucker väldigt stor betydelse. I slutet så fanns det 70 000 eunucker i förvaltningen. Det var kontroll att de inte hade egna dynastier. De betraktade med förakt över andra. Under Qin så försvinner detta.

Politiskt sett så är det hela ämbetsapparaten konfucianism att man examineras i den. I teorin skulle det vara öppet för social mobilitet, de som skaffade sig lärdomarna. Olika prov, i olika center. Men i praktiken var det öppet för en genty grupp en godsägarklass. Det var ett utbyggt examenssystem vem som helst skulle kunna ta. Det är noterbart att i Kina att flera kejsarna har haft ett väldigt folkligt ursprung.

I praktiken så öppnas det ändå för personliga nätverk och korruption kring postern, men det fanns fungerade examens system. Det kommer nytt erövrings folk Manchu, de höll sig från resten av Kina.

Det var förbjudet att gifta sig mellan manchu och han kineser. Man hade en manchu språklig förvaltning. Men under Qin så sker en geografisk expansion, som har viss bäring på hur kia uppfattar sina gränser. Man expanderar in i det inre av Asien man lägger sig under Tibet.

Områdena i inre Asien, där ryttarfolk har funnits och yttre Mongoliet i söder så lägger man under sig so tributstater Vietnam och Nepal Burma. Antingen så beror det på hur man uppfattar detta, men även Siam gamla Thailand skulle vara underkastats. Man ville se den yttre kontrollen via att staterna betalade skyddsavgift till kejsaren.

För övrigt ett tecken på Manchuerna och deras kontroll, var att han kineserna var tvingade att ha en hårpiska, själva hårpiskan skulle vara tecken på hårpiskan. De blir en befolkningsgrupp på 2% men de härskar över systemet.

Genusordningen
Familism för att understryka betydelsen med det större Kina, familjens plats ett väldigt patriekalt samhället. Underordningsförhållande kvinnan är totalt underordnat mannen. Först fadern, sedan änkan skulle lyda den äldsta stora sonen.

Sociala strukturer
Bönder – soldater – hantverkare viktigaste
Bönderna ses som vitigast och förnämast, samtidigt finns det förakt för manuella arbetet, kroppsarbetet. En grupp i Kina/japan, social mental plan såg ner på var köpman att omoraliskt att man inte kunde skinna andra människor. Att det skulle vara skäligt pris, det var utbredd teoretiskt såg ner på. Men de kunde ändå skaffa sig materiella fördelar.

Bönderna
Landbor, de brukar annans bor, de brukar ”gentryns” jord. De har kontroll att jorden kan gå i arv till sönerna. De har självägande bönder, i norra Kina. De hade nergångsperiod i mongoltiden det sker på återtåg i Ming och Manchu. De bönderna fick bättre villkor. Det finns större gods också och livegna. Men de försvinner under tidig Qin, allt detta står sig till 1949. man använder slavar som tjänare i hushållen, någonstans måste de tagit vägen.

Färgande kvinnor kommer till Kina, det ser som statusmässigt. Sönerna kunde ärva gården att de blir brukare, men det fanns inte primegtur. Utan det var delning, den delade sig i mindre och mindre lotter. Vi har ett skikt av jordägare. Såna som ska ha klarat examina, vissa blir ämbetsmän för staten andra finns på mellannivå och sköter uppgifter som behövs i alla samhällen, ta in statens uppbörd andra funktioner som vägbyggen. Det finns ett sånt skikt, olika professioner.

De äger sin jord i huvudsak som ströfrälse. Man jord som ligger spritt i byar, de äger inte hela byar. I det här samhället fanns hur rättsväsendet funkade, så fanns det kollektivism i samhället man har starka ätten och familjism. Exempelvis så har man fota straff som en individ gjorde så straffades man kollektivt.

Det kan man se i Kinas moderna utveckling från 49 framåt. Det ges en del siffror över befolkningsutvecklingen utan bara att ni har klart för er att Kina upplever stark befolkningsutveckling från 1600 talet, det finns olika siffror. Det är svårt att få koll, men de finns källor, vi kan pussla vidare vi kan veta mer om 10 år. Men från 1685 så är det en siffra på 100 miljoner man hade en dip på 1600 talet lilla istiden. Men 1790 så är det 300 miljoner. Man upplever utvecklingen som de flesta världsdelar som de flesta världsdelar. Det kan vara nergång i sjukdomar, virusens historia.

En intensivare odling man odlar ny jord. Man klättrar längre upp längs bergen. Man får in nya grödor potatisen majsen och jordnötter och en del andra saker. Detta av befolkningsutvecklingen. Något slutligen om handeln, då dyker Européer upp i bilden. Bland miljoner av kineser i systemet finns en enorm agrar bas. Inte minst Beijing ska försörjas med ris och andra varor från centrala Kina med kejsarkanalen som man bygger ut. Det finns andra handelsrörelser. Man har omfattande produktion.

Det finns handelsmän som driver, de är utsätta av statsmakten. Man beviljar handel utåt man har kolonier i Malacka halvön. Stora flottexpeditionen, då är det staten som utrustar, sedan så är det att man inte ska ha yttre handel. Det är osäkra förutsättningar för handeln. Man kan drabbas av bakslag. När man får kontakter med Européer. Portugiser är först och holländare och sedan engelsmän, silvret kommer in i ekonomin. Det eftertraktas, det ökar handelströmmar. Men man får aldrig riktig koll på hur man ska hantera myntväsendet. Ming dynastin nergång är att man inte har.

Kontakten med européerna regleras, även om det inte lyckas. Det finns privata initiativ det finns kinesiska pirater. Man släpper in Jesuiter och vetenskapsmän det kommer perioder av bakslag. Handeln med Europa kommer framförallt ske via Kanton. Européerna är intresserade av varorna, blåvita porslinet. Man är intresserad av silke och annat men Kina är inte intresserade av Europas varor.

Ointresset är utbrett över den europeiska vetenskapen. Här visar en kinesisk världskarta med Kina i mitten och floderna markerade och världen runt om riktning, vi skulle säga att den är naivt framställt med en japansk karta att de tog direkt upp europeisk synsätt. Det finns en slutenhet ett ointresse för utlandet. En orsak är att systemet är stabilt. Ett samhällssystem som länge har varit framgångsrikt man har hittat hur man ska styra samhället.

Kina under den tiden har förändrats enormt mycket, man får tillväxt av urban kultur klass som konsumerar teater. Det står inte still, men det är vissa grundelement kvar. Vilket gör det svårt att stå emot när européerna väl kommer n.

Japan
1400-1500 tal, inre svaghet. Shougunatet kallades för ashikaga. Kejsaren var en symbol för landet men det fanns Shogunat där låg den faktiska makten. Och de förlade sin huvudstad till Edo dagens Tokyo. Kejsaren var symbol men shogunerna styrde. 1500 talet präglandes av inbördeskrig, man hade kamp mellan härskarna. Daimyos, det är länsherrar. Antalet varierade, men under 1500 talet var de i krig och de behärskade landområden och de hade vasaller. Som var i regel samurajer. De hade jordar man hade kontroll över, man hade feodalism som man jämför med Europa.

Jorden ägs av dem här grupperna som i Kina så är det spritt på olika byar. Man har mer sällan rena gods. Samurajerna och damiyos. De hade ensam rätt att bära vapen, man försöker i olika samhällen begränsa grupperna som har vapen. Vad som händer är att dem här, den här gruppen av Samurajerna som växte upp under medeltiden. Var en grupp kategori, var mentalitet och hederskodex var krigarens väg.

Andra hade uppgifter att de hade lokala godsen, de kunde bara vara krigar. Daimyos inspirerade. Man plockade snabbt in musköter och kanoner, man tog också fram fotsoldater med lansarna. För att försvara sig mot eldvapen så bygger man befästningar. Daimyos bygger befästningar, ungefär vid samma tid 1500 talet dyker européerna upp, från 1547 så har man portugiser som dyker upp, man har frakthandel Kina japan fån andra hälften av 1500 talet. Japans silver kommer ut här. Sedan kommer andra länder Spanien England och japan har eftertraktade varor från japan.

Sedan kommer det till en enande process. Det sker ett nationellt enande, som tar kontroll över centrala biten av japan etablerar en stormakt. En annan härskare slutet av 1500 talet bygger vidare, försöker sig på att invadera korea. Men misslyckas dock dras korea in i händelsen. Från 1598 till 1867, så har vi tokugava shogunatet, man kan hitta förbluffande litteratur genom att googla på fenomen. Man tar bakufu regering, så har man en herrans massa artiklar som man kan plocka ner på nätet. Det finns enorma möjligheter att komplettera mccay.

Det finns et system med att kejsaren sitter kvar i Kyoto, och styret finns i Tokyo. Hur skulle man hantera Daimyos, ett sätt var som Ludvig 14 var att de skulle kallas in dit under en tid av året. Det var en sätt att hålla kontroll över dem. Shogunerna kunde hålla allianser med daimyos.

Fullständigt lyckas man inte kontrollera japan, handel var omoraliskt för att man kunde göra vinster. Det fanns spänning mellan statsmakter och handel och industri, som skapar osäkert moment för villkoren. I praktiken vad som händer är när ekonomin växer är att köpmännen kan bli förmögna men statusmässigt uppfattas de inte så.

Bönderna är landbor som i Kina, det finns inslag av livegenskap de var livegna de hade svårt att flytta från jorden. Man ökar produktionen, man tillverkar också industriprodukter man odlar silke och bomullsframställning. Det är en stark tillväxt av olika näringar. Som metallurgi, japan till skillnad från andra kulturer har vi tidig urbanisering. På 1700 bor 15% i städer. I städerna baserat på de omfattande ekonomiska resurserna och de inre handeln så växer det fram en form av kapitalism. Köpmännen lånar ut pengar det finns stora kreditsystem det växer fram bank och kreditväsen. Det finns penningekonomi även om riset fungerar som skatt och ränta, men det måste omvandlas till pengar till att man ska kunna använda det i en marknad.

Allt det här sker, i en situation där man i stort sett har avskärmat sig från Europa. Under 1500 talet så finns en katolsk missions verksamhet många övergår till kristendomen på de södra öarna. Och kommer i början av 1600 talet i sociala konflikter och går över i bondeuppror. När man kväser detta så ger man sig på kristendomen. Från 1600 talet så har man våldsam repression från shogunen och därefter så stängs landet på 1640. det enda öppna är via handeln i Nagasaki man kunde skicka ett skepp om året från Holland. Man ville inte hålla på med det, det var negativt för landet oviljan att ha öppningar.

Men det kontrollen som shogunerna ande var inte total, det fanns daimyos som hade viss handel. En viss sånt flöde finns, och det blir inte jätteomfattade det finns visst kontakt. Och japaner som handlar med Kina och runt sydkinesiska. På pappret var det strikt det var förbjudet att komma till japan och att lämna landet. Men det är inte förakt för europeiskt vetenskap och lärdom, men det var holländska studier. Man sprider kartografi man har sedan länge boktryckarkonsten det dyker upp européer som har special privilegium, det ser annorlunda ut i japan än i Kina. Man är hela tiden med i en intellektuell utveckling och man intresserar sig för det. Varför öppnar sig man för de, och varför ser det ut på det sättet.

Det ändrar sig inte förrän amerikanarna som bryter upp, då har vi ganska snabbt japansk positiv utveckling. Under några decennier så industrialiseras man och militariseras. Man har en utveckling i japan som äger rum utan den omfattande yttre kontakten. I 1700 på japan så har man ett urbaniserat, textilindustri silke, man har bank och kreditväsende. Man har urban kultur, man har särskilda teaterformer restauranger. Man har rötter som man ser i dagens japanska samhälle. Det sker en ekonomisk modernisering.

Det finns spänningstecken av inre problem under inre moderniseringsprocessen bondegrupper var bundna till jorden. De tjänade inte pengar, utan köpmännen. Vi har ett antal bondeuppror som återkommer under 1800 talet, man slår i taket med produktionen jämfört med befolkningen.