Översiktskurs historia medeltids Föreläsning 2

Sammehällsekonomins tre nivåer

Primärsektor:jordbruk

Sekundärsektor: handel

Tertiärsektor: Tjänser

Agrar Ekonomi

Städernas uppkomst

Handel demografi
Demografi har med befolkning att göra demos folk och grafei är att skriva.

Strategiska årtal 100, 1350

Social indelning
Kyrkaren delade upp detta i 3 social ordningar, ideologisk indelning tar inte hänsyn till storleken även om bönderna är 97% av befolkningen. Det uppstod genom privelegium i arbetsgruppen det som gör köpenskap och hantverk och de jurdburkare som fanns bönderna som fanns.

Kringare – bellatores
Adeln skulle försvara den sociala ordningen men trots så krigade de rätt rejält.

Bedjare –oratores
Kyrkans folk

Arbetare – laboratores
Alla andra, mar arbetade åt andra

Ekonomi
Stillastående ekonomi allt blir likt livet var ofärändligt det var sant och osant, som alla generaliseringar av den arten. Livet av den arten var förändreligt det är föränderligt vi föds växer och dör. De var man väldigt uppmärksamma på man föds man lever och dör, det andra var naturesn liv att manförädnras över året men man kan säga att villkoren blev det samma inom föränderligheten så fanns det en beständighet.
*Typiskt att det var utsatt i den meningen att livstråden var skör, kunde lätt klippas av sjukdomar missväxt krig, gjorde att man lätt dukade under av vad som vi tänker är banala åkomma. Medellivslängden var 30-40 men hindrade inte att folk var 80-90 den var låg för att barnadödlighten var låg. Men överlevde man den tiden kunde man eva länge.

Ekonomiska systemet
Förändras långsamt en lång period 1000 år det inträffade stora förändrignar över tid. Det vi ska uppehålla oss vid är inte tillfälliga förändringar utan strukturella förändringar utan sådant som påverkar syustemet i stort.

Jordbruket modernäringen
Producerar livsmedeln har aldrig omfattat mindre än 95% av befolkningen av de osm omfattar det har laltid omfattat de eller mera. Sedan finns det regionala variationer i detta tal. Så att ni får en uppfattning av de stora förhållanden.
*Brukas inom ramen för byar man var inte självständig utan jorden och bodstakpskötsel sköttes kollektiv här också stora skillnader i kontineiten så fanns det flera hundra invåaner men is veriga bara några få och ensamgårdar här och man skötte sig själv.
-strikt uppdelad mellan åkermark och vattentillflöden bytomten var särskilt avskilt där man har specialla byar, detta kunde man upprätthålla genom gärdessystem.
*Stabalitet och samarbete nyckelord, till en del var så att det hängde samamn med två saker manhade oftast oxen som dragare och ett oxspann omfattade mellan 4-8 djur och en bonde hade normalt inte råd att ha fler än 2 djur, för att dra plogen behövdeman samarbeta det andra var att man hade ägoblandingn i åkern alla var tvugna att ploga och så i en bestämd tid

Alla bönder var underkastade ränteplikt, man erlade något krng överheten och den överheten kunde vara den som ägde jorden. Man brukade annans jord somde ägde det kunde ocskå vara att man ägde jord men att man har skyldigheter för staten men där kallade man det för räntor. Det fanns olika typer av ränteformer arbetsräntor, dagsverksplikt att man var tvungen att arbeta på jordägarens går att ställa upp med oxar och verktyg att underhålla hans gård.
Skyldighet att skjutsa furstor osv, det andra var naturaränta att man lämnade produkter från den egna produktionen och det kunde vara smör och sånt. Sedan fanns det penningränt att peningekonomin växte då var det ofast så att jordägaren och fursten inte ville syssla med natura och man hade itne behov då kunde det vara enklare att man omvandlade skyldihgeter till pengar vilket gjorde att bonden fick åka till markanden och sälja
Andra avgifter som att tillträda gården fick man betala och närman dog

Stabilitet typisk, men förändringar
Stort, så utvecklades jordbruksproduktionen det kan ske på två sätt det är extensiv tillväxt produktionen på kapita behöver inte växa men man producerar mer för man är mer personer att man lägger mer mark under sig, det är extensiv
Sedan intensiva är produktionen per kaptia ökar, att den enskilde förmår att producera mer.

1 två – tresäde
Medeltidsområdet ett sädesystem med två funkade för medelhavet med lätta sandiga jordar där det fanns ett behov att låta halva åkern ligga i träda. Tre säde hängde ihop med jorden att de urlakas men i väst eruoap så har man lerjordar och man behöver inte lägga det i träda utan man kan odla en större del så istället för att odla hälften så odlar man från ½ till 2/3.
Man uppnår inte en större besådd yta utan man har okcså en jämnare arbetsfördelning med att man kunde så på hörsten och på våren, där man kunde skörda på sensommaren och tidig höst.
Det andra var att man inte riktigt håller sig till den samma yta utan man utvidgade åkerytan(problemen är att jordarna som man ökar är sämre i vissa anspråk)

2 tyngre plog
Järnplog som vänder på jorden

3 hästen blir dragare
Problem att man ska hästskor men också så behöver man sele så att hästen orkar dra själv det sker ungefär vid övergånget till 3 säde, började 700 men slutfördes runt 100. fler problem var att den är dyr i drift, den åter inte det som växer på marken(häst vill ha havre) därför måste man odla säd till foder, inte bara för att äta själva.
Dock så blev det lättare när man kunde så 2/3 istället för hälften då kunde man ha vete på den ena och havre på den andra. Dock så drog den mycket fortare oändlig skillnad mellan oxspann och häst dock lite dyrare i drift.

4 järn till redskap

5 gödsling kalkning

6 nya grödor
Variation i utsädet är till fördel, havre främjas när hästen blir dragare och att man började odla råg. Rågen var inte känd i antiken. Produktionen per kaptia ökar.

Extensiva
Att man ökar marken att man röjer skog och tar bort stenen. Sker i norra Frankrike förut skog område men där röjer man under (under 1100-1200 talet) så kommer dagens mängd skog. I Holland så tar man mark från havet genom utdiknik. I östeuropa så odlar man nya marker, förflyttning av Tyskar. Nu blir Poland och Tjeckien de blir tysktalande områden.

Mer produktion
Man kan då frigöra resurser för annat och alla behöver inte hålla på med den här produtktionen och man kan ha det här mer. Överströmmning därför till sekundär till tertiärsförsörjningen. Folk flyttar till orter som blir till städer, det blir fler inom jordbrukat än om andra näringar.

Intressant befolkningsutveckling
Ingen mantalskrivning, det rör sig om kalkuleringar. Det finns en bok Villhelm Erövraren ville ha en bok som lät förteckna nyttigheter näringar osv, med hjälp av den och jordeböckerna så kan man jämföra 1000 till 1300 talet så på det här sättet i andra delar av Europa så har man försökt komma åt den demografiska dynamiken. (hyfasde säkra tal får man)
Västeuropa 12-15 miljoner på 1000 talet då kommer förändringara, 1300 så är det 45-50 miljoner

Varför
Bättre föda ligger under, man kan inte bara livnära fler. Det är också fler som överlever, nativitetstalen kan ligga på samma nivå om mortalitetstalen sjunker. Födan blir variferad och man äter inte bara ett visst spannmål.

Sekundär och tertiärsektorn knutna till centralorter
Omland runt som söker sig dit för att få saker utfördra där, centralorterna växer och blir till städer. Det som skiljer en stad från en stor by var inte beolkningen det fanns jättebyar och små städer än de mindre byarna utan det som skiljde staden var att den hade ett privileguim att hålla en marknad. Den hade privilegium att hålla marknad man fick inte handla och köpa vanligtvis som man ville fri etableringsrätt existrerade inte.

Centralorterna som blev fler och större, det antika var en stadscivilation men det bröts ner i 4,5,600 talet men vissa levde kvar där det fanns en katedral men så många funktioner fanns inte lite tätorter. Men här så växer det fram fler centralorter de blir större och flier

Inte bara marknadspriveligum andra saker skiljer annan organisation (ursprung dock från marknaden) den bryter med ordningen som gällde på landsbygden, en ny social organisation i staden.
*Staden får självstyre den styr sig själv, och bestämmer om sina angelägenheter inre angelägenheter sköter man själv. Vilket sker genom rådet, och de samlas då senare i rådhuset (offentlig byggnad för stadens förvaltning)
En tydlig avskiljning var då på staden för att det skulle vara stad pallisad eller mur samt portar som stängde staden.

Rådet
Medlemmarna valdes och de valbara var de fullbördiga medborgarna (borgarna i staden) de som hade blivit medborgare, det krävdes en viss förmögenhet ett hus eller något då kunde man bli upptagen i borgerskapet.
Bestod av borgmästare och rådmän.

Borgarna
Köpmänn och hantverkare inte alltid så strikt åtskillda, de sålde också produkter. Men handelsmännen sysslade med långdistanshandel det var den lönsammaste delen.

Köpmännen
Var de förmögna 10% av stadens befolkning,

Hantverkare
Småborgare, som var hantverkare

Egendomslösa
Inga medborgerliga rättigheter att de kunde blir rådmän,

Säkrskilt utseende
Inte bara mur utan gator och gränder leder ofta fram till torget där man bedrev köpenskap torgdagarna. Där låg normalt rådhuset, därfanns också en av stadens kyrkor. Den viktigaste kyrkan normalt.

*Staden lockade
Medborgarskaps status, när städerna växte fram på 11 12 00 talet så fanns det många som i jordburkarna som var ofria att man inte kunde lämna sin gård, livegen eller på annat sätt vara bunden till jordbruket men att vara understött en godsherre så tyckte man inte alltid vara bra.
Om man kunde bevisa att man varit i staden 1 år så kunde inte godsherren hämta en, staden gjorde en fri. Inann det systemet satt sig så var det latt sig sedan så fanns restriktioner.

Borg och borgare
Antyder ursprunget, man brukar se på spontant tillkomna städer man har inte bosatt sig på en plats för att skapa en stad utan en effekt av något för att göra stad.
*Planerad stad,
Spontanta var väldigt vana i frankrike och västeuropa, bildades oftast att köpmän bosatte sig utanför en slottsherres borg eftersom det var otrygga tiden så sökte man sig till hans skydd det kunde man få av detta.

Men varför skulle han lägga ut mark till detta? För att han kunde lägg ut skatten på marken, men också så kunde de förse honom med varor på platsen. Ofta attraktiva varor som lyxvaror

Medvetna anlagda
Östeuropa, de ansåg att de var glest befolkat arméer och folktätningar, man bjöd in folk och för att locka så organiserade man mark och organiserade man mark och fick frihet och inte behövde betala för ett visst antal år för att starta sin verksamhet.

+Attraktivt när befolkningen växt, för svårt att kunna bygga en gård så det var fördel då att flytta in i en stad österut

stadstillväxten 11-1200 talet, men sedan så blir det stopp efter 1300 talet. Statskartan som etablerades i högmedeltiden satt kvar till 1700 talet efter industrialismen så förändrades kartan igen.

Staden

Borgare, råd

Gillen
Till gemensamt stöd och beskydd, de var orginserade så att det var också socialt umgänge det förändrades sedan att det fanns gillen som inte endast var köpmannegillen, det var i skrå och den tillhörigheten var obligatorisk det försvann först under 1800 talet.
Skrå flera funktionen
Liknande gillet lite att det skulle skydda medlemmarna, men också kontroll av produkterna och av medlemmar ingen fri etablerignsrätt inom staden. Det gällde också att utesluta konkurrens.

Inträde, mästarprov fick visa att man kunde göra skor eller nyckel kompetens kontroll. Normallt så hade en mästare med gesäller det var steget för den som endast var lärling. På vissa ställen så skedde produktion av större lönearbete i florens. Den som var gesäll var ofta son av mästaren. Om någon ny skulle in så måste något hända antingen så dog sonen och mästare. I bästa fall så hade man en lärling och han kunde överta detta om änkan gick med
Mästare
Gesäll
Lärling
Sociala motsättningar köpmännen var förmögna hantverkarna var mindre besuttna, rådet dominerades vanligtvis av de förmögna.

Annan motsättning
Borgarna och gästarna i staden också mellan kyrkan och borgerskapet, i katedralstäderna hade katedralen stora privlegier. De som tillhörde domkyrkan, dem dömdes inte av rådhuset. Istället så dömdes de av deras eget folk inte av rådhuset vilke skapades motsättningar.
Exemepl i Uppsala så var stadens skatt var förlänat till kyrkan, en gång om året fick rådmästaren lämna stadens skatt till ärkebiskopen.

Skrån, mästare, gesäll

Torg, marknad, rådhus

Städer storleksindelning
Ofta väldigt små, i norreuropa i senmedeltiden ungefär 3000 städer
Dvärgstäder mindre än 500
Vanligaste staden

Småstaden 500-2000 invånare
Uppsala västerås möjligen enköping

Mellanstäder 2000-10 000
Två städer kvalificerade sig, Visby och Stockholm från 1400 talet

Storstäder merän 10 000
Brugge Bryssel Lübeck

Megastader 80 000
London Paris Florence Milano Venedig, 5 st men 3 i nord Italien (ekonomiskt starkt med kraftfulla städer och välutvecklat socialt och kulturellt)

Produktiva framsteg
Sekundärsektorn
Hantverksproduktion klädeproduktion för massproduktion i Flanden och Nordintalen och konsthantverk vilket hängde samman med vävningsmetoder och färgning. Också gruvstäder men detta utveckalde också vid sidan. Mekaniska klockor, tidigare var man helt bunden vid sol ljustet nu kunde man reglera mycket.
Papperstillverkling, tillverka billigt papper underlättar bruksskrivt och anteckningar värdebestämda dokument var kohudar som pergament var dyrt
Båtbyggandet snabbare båtar som tar längre last
Mintining mynthus
Vattenkvarnar man malde inte bara säd, utan användes för att tillverka papper och att såga timmer

Given ort för tjänsteproduktion
Världslig och kyrlig förvaltning lades till staden. Allting låg i staden. Frodade den skriftliga kulturen och ett varerande kulturutbud mycket penga rpå liten yta kapital ackumenelering.

Musik och teaterlivet, i anslut till kyrkliga fester så kommer och bildas den tidiga teatern. Man vill bli udnerhållen inte bara av musik utan dikter och epos och kröniker, viktiga funktioner på många sätt.

Ekonomisk funktion på en annan mening det uppstår en dynamik mellan staden och landet, borgarna hade ofta täppor utanför statsmuren för staden behövde bli försörjd den tillfärde mycket fårn landsbygden och det var man tvugen att betala för man kunde byta mmot det man tilvlerkade men ofta så betalde man i pengar.

Bönderna hade penningrenta så det uppstod dynamik, den behövde inte bara varor och produkter men också folk, folk dog lättare och mortalitetstalen var oftast större därför så behövdes tillskott utifrån. (dålig santiet brukar man tala om och lättare så överförs smittan)

Handelsområden
Nordeuropa och Syderupa
Östersjön nordsjön och norra frankrike sedan medelhavet

I Nordeuropa så uppstod handelsnätverk med tyska köpmän Hansa, det är Lubeck och Rostock.. många städer i förbund.
Sedan så flyttar de till olika platser och vi får väldigt tyska städer till Brugge och Novgorod, länge ett informellt nätverk men sedan på 1300 talet så kom hansedagarna att man fattade besluter (resesser som det kallades) det omfattade 200 städer, långt ner till Könln omfattades. Ett stort och mäktigt nätverk av städer som organiserade sitt samarbete och intresse.

Vissa städer i NordEuropa så öppnade man kontor som man skötte förvaltning och angelägenheter i gruppen, vi fick kontor i Novgorod (ryssland), London, Brygge och Bergen
London Frankrike, så handlade man med klädesindustri
Bergen hänger samman med fisket utanför norges kust (under fastan åt man endast fisk och det kom från norges kust)

Handeln
Komperativa fördelar, jag producerar något som du vill ha och inte producerar eller så producerar jag mycket bättre. Dessa fanns mellan dessa områden.
Norra Europa, råvaror hudar pälsar spannmål timmer och fisk
Södra Europa lyxbetonade varor kläder siden och kryddor och vin framför allt.

Inget hanseförbund i det södra utan städer organiserade som Venedig dominerade det östra medelhavsområdet, De har överenskommelse med Bysans det fick tillåtelse att besöka alla hanmnar i bysans.
Genua och Pica var vikta i västra delen med Barcelona.

Handeln skedde via havet
Långa transporter var bara möjliga via havet
Vissa undantag, österupa skickade man varor til stora markander i Leipzig, från Danmark skickade man varor landvägen till nederländerna då var det varor som transproterade sig själva som nötkreatur annars var det sjötransporter som skedde långdistanshandeln.

Kontakt mellan områderna
Champagne markander under 11 12 hundra talet eftersom man inte kunde segla runt, men det löser man efter det så seglar man runt. Efter detta så upphör stora markanderna i champagnemarkanden.
Istället så möts man kring engelska kanalen dit man för vin från t.ex Bordeaaux, sedan är det exlusiva varor men okcså ull från englad och järn fisk timmer och spannmål och salt fårn Tyska. Massproduktion av kläde men okcså av salt är vitkigt.för att byta med varnadra så behövde de prata med varnadra men behövde också kunna värdera varor na med varandra ofta så gick det inte bara för vara utan man behövde kontaktnter.

Ledde till varuvärdering i pengar, (politker är aldrig att lita på) Kungar och furstar hade alltid privlegiet att göra mynt, därför sänkte de silvervärdet i myntet vilket ledde till inflation och att värdet minskade. Då hittade man på vädebständiga mynt som florens med textilindustrin Guldmynt som floriner.

I Venedig var man inte sämre, deras motsvarighet var dukater. Styrelsemannen i venedig var Il Douche (internationell valuta) i nord europa sälsyn valuta dock.

Här falls det Hansiatiska och Lubecka mynt, det viktiga är dock att man handlar med pengar och då var man tvungenen att inrätta mynthus. Och för att få råvaru till pengar beöhvde man förbättra gruvdrift man behövde också titta på olika saker olka bolag för att fördela riskerna.

Därför så har man olika bolagsformer, så att när man reser från Italien så kan man resa till brygge och gå in i det, det behövs dock pengar och man behöver ackumelerat åp olika ställen. Man fick Banker som kommer fram banka (bänk) gjorde upp affäerna så. Bankerna gjorde bänkerna man satte in för at kunna ta ut dem senare, man sätter in dem för att kunna ha säkert förvar men också ränta
Skapar Konto (räkning) 12 00 sätter sig på olika sätt och verkar tiden ut

Senmedeltiden 1350 – 1400
Befolkningsutecklingen under högmedeltiden så trycks det till sin spets man röjer mark och man tar allt sämre mark i anspråk för att kunna odla, därför blir det sämre avkastning. De på marginaljordar får stora problem. Andra problem med spannmålsodling det ska finna balas mellan boskapskötsel och åkerbruk eftersom man marganilerar nötkreatursbeståndet så får man mindre nötkreatur. Det som man lägger under åkern är också ängen så man får förre djur.

Obalansen tydlig under 1300 i talet saker inträffar som gör gungning. Antal år med fel skördar ett år brukar man kunna klara eller kunna låna för utsäda så hoppas man på överskott. Men när detta upprepas så skapas problem det var ett stort problem under början på 1300 talet. I städerna som hade växt väldigt snabbt och man har talat om ett sämre klimat och det var lite sämre, det blev kallare och regnare det slog mest mot det perifiera området.

Framförallt i Norge på gårdar i hög höjd, Island och gröland får problem, i Perifera områden så ger de tutslag. 100 års kriget slår mot hjärtat av västeuropa (frankrike) Digerdöden också, men inte bara detta så följs den av pesten i regelbundehet, det vara i 1400 talet till 1500 talet. Man har talat om att en fjärdel eller en 3 del dog. (digra döden = den stora döden) lokala pesterna är små döden.

Bevis är att gårdar anges som öde att de är ödelagda ödelagd sedan stora döden, det är jordeböckers redvisande et annat som man kan se påd etta är priser. Varor som det inte är elatisktst vi behöver äta, och vi kan inte pruta så mycket påd et, man åt här spanmål det var baslivsmedel eftersom många dör så sjuker priser ocskå arbetskrafts brits och priset på arbetskrafterna stiger.
Inkomster försvinner för jordägare och kronan och de försöker kompensera sig med att höja avgifter, vilket leder till uppror. 1300 talet är stora bondeupproerns tider.

Ockås Florens så finns det regelrätta uppror, summan att det är bönderna som tar hem spelet i maktkampen jordägarna och får anapssa sina nivåer på en ny nivå där de är acceptabla till en ny nivå. När en gård står öde och du ska locka personer så behöver du ge ett bra villkor.

Andra konsekvenser
När folk fösvinner och mycket läggs öde så söker man sig till de bättre gårdarna. Koncentration kring de bättre gårdarna eller så används den extensivt att man använder den till betesmark. Bättre balans mellan resurserna de som blir kvar får det bättre, de som blir kvar får det bättre. De bättre jordarna sänkta skatter leder till att bönderna ackumulerar kapital och att de blir flera, återhämtningne tar 100 men på mitten av 1400 finns det tecken av återhämtnningen detta leder till ekonomisk expensaion i 1500 och som varar till 1600.

i Fransk forskning talar man om väldiga in och utandningar, iandningen är 11-12 hundra tal sedan 13 talet utandningen igen sedan är 14 00 talet inandning igen. Det är den stora tiden för bönderna, i sverige ser man kyrkobyggandet och man slår band och man målare dem.

Sockenas egna kyrka bödnernas egna kyrka de har råd av det, och det fanns ständigt upträdande präster, den bästa bilden var hur osäkert det var fru fortunas hjul.