Översiktskurs historia medeltids Föreläsning 3

Påvdömet
PåvdeömetKronologi

Judendomens arv, monoteistiskt religion bara en Gud, samt etiskt moraliska begrepp fårn Judendomen, (Judiskt kristna arvet)
Orfiskt 500 Fkr, idén att kroppen är själens fängelse
Hellenistiskt inflytande Andens överhöghet över materian
Kulturellt arv, Grekiskt romerskt arv, (framförallt spårket, biblen skrevs på grekiska sedan latin) Eftersom kyrkan växte fram inom romerska väldet så påverkades det av dens administartion samt att dess värld
Antika literaturen så fördes det en debatt de första århundrandrana, (fundementalisterna såg inte till det men liberalerna såg att de kunde använda det som tillkommit, det blev det som segrade).

Påvedömet kronolign
Kloster, ordnar

Kyrlig organisation

Undervisning, utbildning

Doktriner från antiken
Enligt traditionen var Petrus biskop i Rom. Paulus var i Rom och var biskop, Paulus verksamhet är starkare källmässigt än för Petrus. De första biskoplängderna kom från Paulus och Petrus, men Paulus föll bort efter ett tag. Biskopar i rom var biskopar i Rom, deras legimetiet var i Rom, påven är idag är först och främst påve i Rom, påven är en idag biskop i Rom, för att han ska bli mer så tar det flera århundranden.

När bysantiniska riket bildas så flyttas makten, under 300-400 talet så bildas kyrkomöten hela tiden för det är oenigheter kring dogmer och de ger stora diskussioner det var kristi natur. Som att människa eller Gud eller bara människa och Gud.

1 först kyrkomötet 325, i Nicea, Kejsaren ser sig ha överhöghet över kyrkan kejsaren bryr sig därefter inte om Rom.

1 Apostolisk succession
T.ex att påven härstammar från apostlarna

2 Petri makt
Bara biskopen kunde göra eftersom han var Petrus nerföljande på direkt sätt.

3 Kyrkan, en monarki
Påven uppträder som samnlade kraft.

4 två mater i världen, den andliga överordnad den världsliga
Riktad mot Kejsaren en världslig och andlig, den värdsliga är den som regerar i världen. Påven hävdar att den andliga är överordnad den världsliga, för att den andliga har makten att öppna himmelrikets portar.
Biskop Abrosius i Milano hävdade det först när han hade motståndmot kejsare sedan så kom det upp i Rom. Det hängde ihop med Osstrogoternas välde och intåg i Italien, ”Påven är först”.

Kronologi påvedö,et

1. 312-750 Bysantinskt inflytande
Man ville verka inom imperium man strävade att upprätthålla förbindelser med kejsaren i Kontastantinopel. Det var inte lätt 400 talet så bryter det samman i italien, sedan så erövrar Justiniaus tillbaka Italien men på 600 orkar man inte med det, kejsarens inflytande minskar hela tiden.
Samtidigt så uppstår det doktrontvister igen av annan art, med ikoner. Kejsaren förbjuder det i östra delen man får inte dyrka och anvädna ikoner det hade man inga problem med i det västra. Där uppstod spricka mellan öst och väst, i öst så löstest det efter 100 års bråk då var det tillåtet igen.

Andra
Kristendomen hade utbredning i västeuropa utanför kejsarens inflytande.under 600 talet så hade mycket av det tidigare romerska imperiet blivit kristet. I det västra området så är det biskopen i Rom i först ahand och med honom så anknyter man med missionsarbetet när det pågår ambitionen som att utrbreda kristendomen var ett uppdrag som Jesus hade givet.

Där bildades diskussioner av innehållet av tro, det fanns tidigt etablering av kristendomen på de brittiska öarna. Irland och england och här så är klostren som bedriver aktiv verksamhet. Där finns regler och föreskrifter att leva och verka efter, man behövde där ett rättesnöre så man vända sig till Rom.
*påven skickade delegat till storbritanninen och de bestämde hur det skulle vara. Sdean så brderiver man brittiska öarna ner till medel Holland och tyskland. När man där upprättar olika biskopsäten för det finns massa saker som bara biskoparna får göra.
* För deras stöd så söker man sanktion i Rom och på det sättet för Påven övehöghet över nya biskopsättarna det sker genom 6,7,800 talet i Rom. Det är på det här sättet som biskopen i Rom når en ställning som är utöver biskopen i Rom. (en icke avsedd effekt av utvecklingen) När man söker stöd så ville man inte stärka sin egen ställning men effekten är att man ger stöd till biskopen i Rom.

Leder till:
Han riktar inte längre blickar österut utan västerut och norrut.

Problem
*Problem i Italien för Langobardierna är inte så ödmjuka så de bryr sig inte om honom, han söker stöd hos frankerkungarna och de ingriper i Italien och man upprättar en särskilt stat för påven påvestat han får ett eget territorium. (där han blir värdslig monark också, den finns kvar idag vatikanstanten det är inte mycket kvar men den finns där.)

Samarbetet mellan påve och världslig makt, som etablerar på 700 talet så leder det på att kyrkan blir beroende av världsliga furstar. Det är typiskt inslag i kyrkans historia, perioder av obereonde och perioder av starkt beroende.

Kommunikationer var inte välutvecklade och det var svårt för påven att kontrollera den områden, man hade bara formellt erkännt hans överhöghet men förutom det så hade han lite inflytande i kyrkostaten. Det betyder att kyrkoprovinserna att man blir starkt beroende av de världsliga furstarna

Kloster blev rika och fick jordegendomer, då placerade donatorer sina barn som abbottar i klostren. Vare sig de var religösa eller inte om de hade kompetens eller inte men det var en pensions överkommelse, det handlar inte om att vara abbott men det är även biskopsämbte och annat, ledde till avlöningsformer till världsliga herrar och släktningar. Det ledde till att kyrkans anseende sänktes, det här påverkades i 800-900 talet sedan uppstod reformrörelser.

Reformrörelser
900 talet, från 2 kloster, burgundi och västra tyskland. De fick stöd av världsliga furstar det var inte alla som tyckte det var positivt. Reformrörelsern som inte utgick från Rom utan lokalt det är lokala initativ inte från rom. Det riktar sig snart mot förhållande i Rom, reformrörelserna angriper förhållandet i Rom.

Det är att påvedömet har hamnat i dedikadents, påvar utsänds endast av adelsfamiljer. Ämbetet blir bara ämbetet för adelsätter som bodde i Rom eller trakten utanför. Man såg inte det med blida ögon på det i kyrkoprovinserna. För att återupprätta anseendet så ingriper tyskromerska kejsaren på 800 talet.

Han ser till att man får ett annat sätt att tillsätta påven, (rycker initativet ur adelsfamiljerna) placerar makten i kardinals kordelium där det är företrädare för olika provinser, det är det som gäller ännu. Det är kardinalerna som utser ny påve.

Inte bara adligt folk från rom valdes som påve utan från olika delar av det kristna eruopa. På det sättet återupprättade man påvens anseende. Påvens anseende var stigande av andra skäl för att man började verka kraftfullt utåt. Lokala kyrkorna hade fattat beslut hur det skulle vara, lokala bestämmelser det överenstämmde inte mellan länderna.
För att uniformera kyrkan så började man
* sammanställa beslut som fattades över tid centralt i väsentliga ärenden, man fick regelsamlingar. Det här sker först på 1000 talet för första gången.
* 11,1200 talet kommer det att drivas vidare.

2. 750-1050
Att påven vänder sin blick väster och norrut och sluter sin kontakt med det östra europa

3 1050-1200 centralisering, instutationalisering
Kraftsamlings tiden, ny utsättning för tillsättning av påve, och man sammanställer en regelsamling. Ett arbete som går vidare.
*1140 sammanställer mer systemetiskta en Italiensk Advokat(ett urdokumenten för den kanoniska rätten) byggs sedan på slutet av 11 och 12 talet man behövde unifiera verksamheten för att göra detta så var man tvugen att utfärda bestämmelser att det här är det här som gäller.

Innebar
Centralisering man tog bort lokala bestämmelser och man bestämde i Rom hur det skulle vara i Kyrkan. För att kolla så skickade påven ut legater att se om man följde vad som vad bestämt.

Instutionalisering
För att verksamheten reglerades på olika sätt, för att klara de olika uppgifterna man tagit på sig i Rom så krävdes det att påven skaffade sig en stab av medarbeteare som visste vad hans kulle göra. Det kallades för Curian (Curia Romamna) Det betyder gård, Romerska gården.

Legalistisk linje i påvens historia
Ambinationer att rättsligt reglara de intärna förhållanden och förhållanden till utanför kyrkan, för många påvar så var många jurister i utbildning de hade utbildat sig i bolonga först och främst.
Verksamheten kostade pengar det kostade pengar att skicka folk och att ha folk i Rom, ledde till att Curian inte bara fick juridisk avdelning utan de sysslade med juridiska frågor

En ekonomisk avdelning bildades
Hur fick man pengar, dryga avgifter togs i Rom, massa saker sanktionerades i Rom och för det togs man avgift. Man skrev förbittrat att Curian hade blivit marknadspengar att man var ute efter pengar.
*Skattlade västeuropa. ”inte så populärt”

Instutionella förändringarna
Mycket av tankegodset som reformrörelrsen på 900 talet hade startat. Reformrörelsen som gick från 2 klostrer och att ambitionen var att kyrkan skulle göra sig från världsligt inflytande. Reformrörelsen når Rom, inte bara för att man angriper Rom men också munkar som uppväxer i den gregorianska reformrörelsen blir biskopar.
När den finns i kyrkans centrum så kallas den efter en påve brushuvd gregorius, han drev det stort, han vände sig emot att man kunde köpa sig ämbetena.
En ambition att införa celibat för alla, det gällde för munkar och nunnar på kloster det var inte obligatoriskt. Det var ett ideal men,

Gregoriansk reformrörelse

En kamp mot;

1 Somoni (handel med kyrkliga ämbeten)

2 Konkubinalt och för celibat

3 Lekmannainvestur (lekmän, furstar insätter biskopar i deras andliga ämbeten)
Man vände sig mot att furstar gjorde detta, eftersom det är en andlig cermoni så behöver man en andlig person.

Påven drev framförallt nr 3 han vände sig mot tysk Romerska kejsaren. Han förklarade att alla biskopar som var insatta i sina ämbeten skulle bli avsatta, han förklarade att sina utgämningar ogiltigare. Om Kesjaren gjorde så skulle han bli bannlyst.

Effekt
Alla som insatts av kejsaren skulle därmed plocks bort ur sina ämbten. Effekt inte allmänt bifall utan de som skulle bli av med sina ämbeten slöt sig upp med kejsaren men adeln i tyskland höll med påven för de var i fejd med biskoparna. Effekten blev motsatta. Dock så drev han sin linje och efter han bannlyst kejsaren barbarossa.
Kesjaren kommer på till påven och han ångrar det han gjort och ber påven om förlåtelse. Överstepräst kan inte neka till detta, han måste ge honom absolution och lösa honom från bandet och han är fri och han är inte längre bannlyst men han tar hem spelet mot biskopen i Rom.
Bråket löser sig inte när Gregorius dör utan fotsätter mycket under många år, för att avleda uppmärksamheten av de stora striderna.

För att avleda detta så lanserar påven på 1000 året att leda uppmärksamheten på korståg till heliga landet. Man lyckades med detta på första korståget, då var inte bårket löst. Inte heller så hade påven kommit överens av de andra två mäktiga kungarna av frankrike och england, men efter detta så komma man i förlikning .

1122 Worms, en medeltida kompromiss att båda parter får ge med sig. Grejen är att bara kyrkan kan insätta biskopen i en andlig funktion det är något som bara kyrkan kan överlåta där får kyrkan behålla sin makt och det accepterar kejsaren och kungarna.
*biskoparna och kungarna utövade världslig makt. De hade förläningar, de fick makt över ett territorium och fick världsliga maktfunktione rdet fick den investituionen att den rättigheten att tillsätta biskopar i världslig makt den fanns kvar för kejsaren. Det fanns kvar för båda medeltida kompromiss kyrkan är inte fri från staten och staten är inte fri från kyrkan de lever i symbios överenskommelsen är vittelse för detta.

Praktisk tillämpning shfitade
Över hur förhållandet mellan stat och kyrka var.

Föreläsning 2

1376 påven tillbaka i rom, man utser sdean 2 påvar att


Refomrörelser riktade itne bara mot lyx utan anspråk på att kyrkan har rätt tro för individens förhållande. Att Gud kan förstå direkt angrepp på pre logativ

Man skickar delegater från alla provinser att man ser till att man får en påva, 2 påvar var inte bra. Man samlas då i pisa 1408 för att slita denna tvist och ta bort 2 påvedömet, problemet är att kyrkomötet utser en ny påve men de två andra avgår inte.

Men två dör ganska snabbt och det blir bara en påve och de kvarstår det, 1414 så samlas man i kostnans och paria 1423, och i bacel i 1431. Det kyrkomötet pågår i ett decennium. Sedan blir det inga mer konciler.

När folk samlas på det sättet så kommer man överens om ycket man får gemensamma intressen man får koncileideologi, man pratar vitt och brett och sammanträder och beslutar, det är då akademiker som styr och de har koncilieideolgi att de är koncilerna som är högsta organ inte påven. Då anar påven onåd att hans maktsätllning undergärvas.

Det är ständig konflikt med världens furstar, han besltar sig att komma överens med kungen av frankrike och englad och tyska kejsaren. Han ger dem vissa saker och de ger honom visst tillbaka. De världsliga furstarna erkänner formellt påvens makten men i praktiken så är det deras makt.

Nationella kyrkor växer fram här, de har kommit överens om här. Då har de ingen lust att skicka delegater till konciler de ställer inga pengar till förfogande och så brakar det samma åpven kommer därefter intressera sig för den italienska politiken där har han intresse och kulturella intresse stora byggnadsprojekt och diplomati (påven blir en politiker och tappar prestige som andligt ledare)

Samtidigt så kräver reformrörelser apostolisk fattigdom och att man kan tolka bibeln utan kyrkans riktning det leder till 1500 talet till reformationen. Kyrkans defenitiva splittrning.

Ordensväsendet
Från början fanns inte det, när kristendomen växte fram i det romerska riket fanns de som drog sig undan i bön och i andakt. Det började i Syrien och Egypten man gav sig ut i öken eremiter av olika slag. Där kommer urpsrunget av kloster och liknande, ordet munk är grekiskans monos med sammansattord. Men nunna betyder sköterska och det är latin.
Munkordnar

Eremos betyder ensam, de levde i enskildhet. Antonius i grottan men andra hade gemenskap de bodde inte för sig men de hade cenebiter från grekisa koinos. Det finns olika tankar var det har sitt uprsprung. Vissa hävdar att det är förföljelser från kristna. Andra hävdade att man hade det var förfall att kyrkan var oficell religion så fanns det vissa fördelar med att bli kristen, man fick föredlar.

Förföljelser verkar starkt övertydligt det var vissa perioder och vissa tider. Men andra ambitioner kristi förebild han var 40 dagar i öken, en biblisk förebild. De asketiska riktningarna kom till Europa gallien i slutet på 300 talet där inrättas kloster. 400 talet är genombrottet för ordningen.

Typiskt för sammanslutningarna var att de levde efter föreskrifterna som de satte upp. Det fanns ingen regula, det skedde en stor förändring genom Benedict han var munk i montecassino. Där fanns det kloster han gjorde en regula först trodde man att han gjorde en men den baseras på en mästares regula.
*slog igenom ett skäl var att den var tilltalande den var måttfull asketismen drevs inte till sin yttersta spets. Den tilltalde mer än de heroiska. För vanligt är benedict mer tilltalande den var måttfull den betonar tid och regelbundeht tysthet och diciplin allt skulle vara måttfull den betonade läsningen av de heliga texterna syftet var att ma skulle förbättra sitt leverna. Genom att man skulle älska Gud och inte älska sig själv, totalt motsatt.

Benedics regel slår igenom, i sammanband med brittiska öerna så skickar påven delegaten med benedikts regel den etableras i england och för att munkarna kommer till Eruopa till tyskland och holland. Därför hörde Karl den store om detta, så ville han innföra det också i hans regel.
*blev då på så sätt norm.

Klostern var självständiga samamnslutningar det fanns ingen benedektinorden, kloster var orden.

Kluni när den blir reformkloster det skapar dotterkloster att munkar erkänner kluni som det centrala men det är fortfarande självständiga.

Orden kommer från cistretiensen 1100 talet

Kluni var reformrsklostren och de fick stora jordegendomar och då tyckte många att det var en reformrörelse, deras kändaste ansikte är Bernad det Calrvo han får uppgift att starta uppgift att etablera orden där. De är första att etablera orden.
Varför?
Man hade gemensamma organ som skapade beslut efter alla kloster som levde efter reglerna. Däremot såg de inte att det hade någon ny regel utan man bara tar tillbaka de reglerna, de menade att man hade gjort det. De blir en orden för att alla kloster som levde efter den regeln var samamnbundna med varandra och högsta beslutande organ. En gång om året så fattade de beslut tillsammans.
*Framgång saga, bildare 1500 kloster till reformationen. Både nunne och munk kloster, Bernand av Klarvo dör på 1150 talet men redan på 1140 talet har man nått till norden. Det går väldigt fort. Klostren i Norden så var det inte obligatoriskt att infinna sig varje år där utan då fick man bara åka fram och tillbaka utan bara var 4de eller 5år

Militärordnar
Kortåg från slutet av 1000 talet till 1200 talet man förlorade de sista positionerna 1291.
Det bildar militärordnar för det var erövringståg, krigare som blev munkar. Tempelriddare den orden existreade fårn 1100-1300 där avskaffades den på grund av missnöje med maktmissbruk.

Annan del hospitalieorden som var sjukvård, de försvann inte helt med att det heliga landet hade återerövras utan de fortsatte i baltikum att man fick riddare av den tyska orden. Vinna baltikum.

Tiggarordnar
Fransiskaner och dominikaner. Att man skulle leva som Kristus man skulle predika och leva av allmosor man skulle inte äga egendom som de förmögna cisternsiernserna. Man skulle leva enklet för att fortsätta sin verksamhet. Det hänger samman med befolkningsutveckligen på 11 1200 talet.

Kyrkan var anpassad för det agrara livet men folk började flytta till städer och de blev hereitker och tänkte inte som kyrkan. Men dominikaner och fransiskaner skulle predika ut till folk.

Hemskt populära spred snabbt över europa, stadfastes av 1210 talet av påven och på 1220 talet så fanns de i norden. De skulle vara välutbildade det kunde alltid dyka upp någon som kunde argumentera men det gällde att de som var ute bland folk var välutbildade, idelet hölldes hgt men det ledde sedan vidare till skolor och undervisning.

Skolor
Kloster – katedralskolor

Högskolor, universitet 1100
Salern, bologna, Paris

Karl den store hade skolreform på 800 talet han skapade en hovskola och länder utifrån hans imperie han återinförde det antika utbildningsprogramet, där införde de grundämnena som finns nedan. Musik var teoretisk vetenskap under den tiden. Det var den grundliga skolorna som han hade i hovsklan.

Reformerade skrifeten att man fick bokstäver som gick till det antika skriften man läste också de antika författarna. Mycket av vår kunskap av den antika literaturen är avskrifter från 800 mycket är från denna tid eller avskrifeter 1300 som skrevs av det från 800.

Efter feodala ororstiden på 800-1100 talet så utvecklas det civila samhället och då uppstår krav på formell utbildning större krav, dels inom kyrkan. Men också för de värdsliga furstarna har behov av utbildat folk.

Kyrkan är regional kyrklig ram och de som går där studenterna har andra intressen de vill utveckla undervisning. Då uppstår konflikt mellan lärare och studenter och de som hyser dem. Man vill etablera sig fritt från den kyrkliga instutionen men eftersom man inte har fri etableringsrätt så måste man ha stöd från påven kejsaren och den franske kungen som löser problemt, undervisnings korporationer får möjlighet att etablera sig friståadne därför så etableras de på 1100 och 1200 talet
Bologona 1100
Paris 1200
Sedan kommer det flera stycken i spanien och i norra italien. De kallades inte för universitet utan för generella studiom man gav där likardad undervisning det var poängen. Grundsotmmen var filosofiska fakulteten. Sedan fanns det teologiskt fakultet och juridisk fakultet och medicinsk fakultet där man kunde fortsätta sina studier.

För detta så behövde man återupptäcka aristoteles det var grundhandboken det fanns en mängd skrifter att hanväsa till. Bara några av aristotelse skrifter hade översätts men man upptäckte dem genom de muslimska länderna. Man hade där översatt aristoteles till arabiska.
Då återupptäckte man det och översatta till latin där det fanns förbinnelser mellan muslimska och kristna världen. Man fick moraliska politiska skrifter man utlade vad han hade sagt.

Ämnen
Grammatik, retorik, dialektik, aritmetik, gemometri, astronomi, musik

Universitetsbegrepp
Lectio, disputanio, reportaniones, Baccalureus, magister, liccentia docendi

Lection föreläsning jag kommenterar Mcay men
Disputationi det var argumenationsövning det gällde att kunna försvara en tes, läraren kunde framställa en tes och så skulle dispudander göra något av den tesen det fanns olika typer av valda. Folkliga disputioner var populära. Det var en övning och gällde att ställa en fråga som var viktiga
Reportaniones, mycket som vi känner till idag är anteckningar som studenter har gjort
Baccalaureus, bachelor of arts, magister var högsta examen då. Där i mellan så kunde man udervisa genom Liccentia.

Intressanta med universiteten var att de var standardiserade, man tillägnade sig formella färdigheter hur man skulle argumentera hur man skulle utforma skrift och tal.
Man hade inte skiljda utbildningsprogram i olika delar i europa utan man hade samam så fick man en lärd international en kår av människor som hade samma kunskaper de förstod varandra. Här var också språket latin där du fick inte tala folkspråk.
Medeltida universitetsvärlden för att man var inriktad på formella delar inom argumentation språkfilosofin så nådde man väldigt långt. Först i vår tid så har man förstått finesserna i detta. I lång tid gällde dock något helt annat. Den medeltida skolatiska filsofin så blev den hatad av rennesansen. Att man disskuterade dumheter.