Teori och metod övning 1

Övning 1
1 Vilka gemensamma huvudteman har de olika författarna till utdragen om drottning kristina?
Är det relevant att fråga sig?
*Det tycker man för att jämför, för att ha som historieskrivningsövning.
Gemensamt;
Dålig ekonomi
Ståndstrid ”klasskamp” (I de tidiga så är man rädd för att kvinnorna har fått rösträtt, att borgarna och bönderna står tillsammans mot adeln.)
Kristinas person ”Bildning, politiska inflytande”

2 Vilka teman försvinner hos de yngre författarna? Tillkommer några nya teman i de yngre texterna.
Försvinner
*Omfattande diskussioner och värdering av Kristina
*De politiska aktörerna där Axel Oxelstierna (förmyndar regeringen)
Tillkommer
*Diskussioner kring sociala aspekter, (ståndslösa, kvinnor)

3 Vilken framställningsform (berättande, beskrivande, utredande(orsaks samband inte personliga värderingar) o.s.v) dominerar hos de olika textförfattarna?
Berättande- Framställningsform som fokuserar mer på storyn än på att skapa väl underbyggda argument.
#1-3, 6-7

Beskrivande- Skapa en berättelse med mer nyktert angreppsätt, genom att ha ett neutralt ställningstagande. T.ex färre beskrivningar än vad Odhner har.
#3-4

Utredande- Man tar fram olika ståndpunkter och olikheter för att komma framt till en rättvisande bild.

4 Vilka påsteåenden om Kristina har uteslutits i de senare läroböckerna i förhållande till de från 1900-telets första hälft?

5 Hur tolkar och förklarar de oika författarna Tronsavsägelsen? Är beskrivningarna av drottningens avskiter relevanta?
#Många olika verkar mycket till spekulationer
#Saknar argumentering passsa sammahang.
#Problem – saknar källor för att beskrivna/utröna Kristinas ståndpunkter
(ofta Psykoligiserat kring henne)

6 Hur skildras statens finanser och hur tolkas drottningens eventuella delaktighet? Är författarnas åsikter om drottningen relevanta?

7 Varför tror du att Kristina fått sådan liten plats i EPOS?
#Tänkta målgruppen 1996 är betydligt bredare än 1918, minskad förkunskaper bland gymnasieelever. Allmänt mindre intresse bland historiker, att fokusera på aktörer och individer.
#Större intresse av samhället i stort, staten större begrepp

8 Kan du upptäcka om någon av författarna är färgad av sin samtida kvinnosyn när han bedömer eller beskriver drottning Kristina?
#Odhner / Falk med flera verkar präglade av en annan kvinnosyn än dagens människa, (Alla påverkas av sin samtid.)

9 Vidga perspektivet; jämför beskrivningen av Kristina med beskrivningen av Kristina med beskrivningen av hennes kusin Karl X Gustav, som tillträdde när hon avsade sig tronen. Finner du att författarna (Odhner, Kumlien och Sandberg) tar fasta på samma saker när de skildrar en manlig regent som när de skildrade Kristina som regent? Skillnader, likheter? Är urvalskriterierna desamma för en kvinnlig som en manlig regent? Bör det vara det?
Karl X – Aktör, leder & Kringar

Kristina – Passiv följer