Teori och metod "teori och metod"

Kursen går ut på att lära en att förhålla sig kritiskt, hur göra jag i olika situationer.

Den krusern är utspridd över hela terminen, vi koncentrerar oss på den vid tre tillfällen, vi börjar nu vid tre tillfen vid teori och metod. De tre tillfällena är till för att hjälpa er att förhålla er kritiskt på de andra kurserna direkt efter de tre gångerna när ni träffar era grupplärare. Efter detta så ska ni gå översiktskurs.

Hur ska man tänka kritiskt när man studerar översiktskurs eftersom universit vill att vi ska fötrhålla oss kritsik till sann kunskap så sann som verkligheten. Vårt mål är att presentare så sann verkligehet över det förflutana som vi kan därför behöver vi vissa redskap för att förhålla oss kritska till att forska fram ny kunskap.

Läroboken forma historia, den består av 5 kapitel av olika begrepp för kritiska förhållningssätt, de första kapitlena ska ni hinna på 3 gånger. Kunskapen som vi ska få i oss för översiktskursen och temakursen.

Vi brukar då som historiker göra indelningar över saker och ting, vi kan fundera vad en lärobok är för något i förhållande till avhandligar och forskningsrpapporter vad det är för något. Ett universitets mål är inte det samma som en skolas mål.

Skolans mål är att få i er etablerad kunskap, det ni från läroböcker och undervisning. Skolan försöker förmedla etablerad kunskap och de läroböckerna som är skrivna är skrivna av forskare men det som står i en lärobok och handbok i översiktskursen är etablerad och den som har författat handboken har inte forskat på alla de områden som den lärobkoken omfattar. (den kan börja från medeltiden till 1800 talet, det finns ingen som har forskat på alla århundrana, jag är medeltidsforskare. Jag kan bara säga att jag har forskat på 13 14 15 hundratalet. Jag kan inte säga att jag har forskningskunskap på några andra århundrana och bara vissa fält.)

Om jag då gör en lärobk så tar jag del av forskningsresultat och sätter ihop den till helet osm kanske är färgad av min historiesyn eller jkunskap eller forskningsmiljö som jag är resultat av. Jag är resultatet av den forskningsinriktningen av den som pågick på 70 och 80 talet va dden nu fokuserade kring

Målet är att skapa ny kunskap men hur gör man. Om man läser vidare till c nivå så hamnar ni vid vetenskapliga kunskapsproduktionen i vår instution. Vi har ett antal forskare som lägger ut upsater till c nivån ni blir knuten till forskargrupp då och kommer med i processen av att skapa ny kunskap.

Historia är olika saker, alla är inte intresserade av samma historia. Vissa tycker om militärhistoria, kvinnohistoria många intressen finns säkert som ni har. Historia är stort område, stockholms universitet historiska är den största i stockholm och vi har många forskare på många nivper. Det finns många typer av ämnen att välja på om man är med i kunskapsproduktionen.

Men innan man forskar ska man ha baskunskap, vi ska ta reda på vad som vi redan vet vad vi ska forska om. Om jag ska forska om klosterinträden så måste jag först veta vad vi redan vet om det vi gör. Eftersom jag ska producera ny kunskap ska jag inte rapa upp vad andra har sagt utan ska redogöra vad jag kan. Det heter att jag redogör från tidigare forskning och vad ska jag ta reda på här. Det är när man kommit så långt att jag ska forska själv. På A och B så är vi kunskapsförmedlare på vår instution så försöker vi förmedla er baskunskpare vi får kunskapen från fördjupningar som är temakurser.

Vad är det för baskunskap jag ska kunna är så brukar vi dela in historien i fyra delar:
1 Politisk histoia
2 Ekonomisk historia
3 Social historia
4 Kultur historia

Under 1900 talet så har historiker framförallt sysslat med politisk historia med politisk historia så tyckte histoirker att det är ovesäntligt vad massan håller på med utan vad de politiska makten hur kampen ser ut om den eller om hur den fördelas. Politisk historia känner vi till väldigt mycket om (känner till från skolböcker vi känner till om)

Ekonomisk historia är livsbetingelser, hur levde dem. När vi börjar översiktskursen så ska vi studera det. I nomadlivet om jakt och fiske. Dessa får konsekvenser att vi inte kan vara så många människor på den här planeten (därför indinstammar slår ihjäl varandra eftersom de inte odlar något, om de bara lever på jakt och fiske så behöver de ett väldigt stort område. Om någon stam växer så måste de inkräkta på ett annat område.) denna värld ser annorlunda ut för jordburket börjar växa, det är då världen börjar växa.
Ekonomisk historia handlar om detta

Social historia är hur grupper samarbetar och motarbetar med varandra

Kulturhistoria, i den första översiktskursen så handlar den om religionens betydelse i ett samhälle.

* Det som vi har mycket kunskap är inom det politiska historian den är skriven innan andra världskriget i ett nationalistiskt perspektvi. Efter så var det inte endast att de som de politiska matken det de bestämmde fick konsekvenser för det vanliga folket och det var väldigt stora för vanliga människor (de drabbades otroligt och bombades och försvann därför så började man intressera sig för dessa grupper i samhället)

*Man är också intresserad av ekonomin hur de klarar sig. Där börjar intresse för vanliga människor där börjar det komma forskning på social historia och ekonomisk historia.

Kultur då?
Den som är väldigt viktigt, de leds över de som har den religösa makten och politiska makten, de brukar hänga ihop och de står högst upp på den socila skalan. (1990 talet började vi intressera oss för kulturhistira, vad spelade det för roll vad folk kände tyckte eller tänkte, spelar det någon roll för hur samhället blev. Spelar religionen till samhällets fortlevnad?

Om vi ser källkritsikt så är det mycket lättare att se och forska över de som hade makten, det är bara att se på dokumenten och se om de är äkta.
*Samma sak på ekeonisk historia så kan vi se vad de har producerat och så
*social historia börjar bli krångligare vilken metod ska jag använda för att se på hur grupperna har stått i fröhållande till varandra
*värst är det att se på hur religioner har påverkat samhälle och individer

det andra problmet är att folk tycker olika viktigt, vissa tycker politik andra tycker ekonomi, andra tycker (historia studera förändring över tid, jämföra samhällen vid olika tidpunkter)

det här är till för att ni ska förstå hur det här går till undervisningsmetoden är att ni träffas i 20 personsgrupper och disskutera och få uppgifter. Den ser annorlunda ut och examineras på lektionstid det är obligatorisk närvo för att gå betyg.

Kapitlen vad de går ut på

Kapitel 1,
1 Sändaren = källproducenten = författaren

identifkation
Syftet? Vem skrev? När? Var?
Samtid, historiesyn
Urval, tillrättalägga

När jag ska en sak för källa så kallar jag texten för källproducenten ibland så är det författaren men annars kan jag kalla det för sändare. Då är det viktigt, det tror man inte när man läser lärobok i skolan men sedan måste man förstå att man måste identifiera den som lär bok iskolan. Om det står Enligt ”Macay så är det enligt den boken” annars om det är jämför två böcker, så är det deras åsikter. Men om man ska använda något av en källkritisk synvinkel så är det enkelt i modern historia men kan vara svårare för länge sedna.

Det första man ska ta reda på om det är en lärobok eller i tjänsten, för i tjänsten så kanske det är förväntningar på hur den ska se ut. Om den är privat så kan den vara annorlunda. Man måste identifiera detta (man och kvinna kan vara viktigt ibland inte men ofta)

När och var är väldigt viktigt för historiker, det spelar roll om jag skrev det på 1700 talet eller annan gång, det kan också vara viktigt när i ens liv den skriver. Man kan tycka att den förändas allt eftersom personen blir äldre. Det beror på vilken fråga man vill att texten ska berätta. Något som hänt i ens liv kan spela roll på hur man skriver texter senare. Det hänger ihop med frågan som texten ska svara på. Ibland så behöver man inte se på detta om det är något annat man vill ta reda på men man måste ställa den här frågan så måste man identifiera den ordentligt och när och var den är skriven.

Jag kan ha varit en svensk på 1500 talet men utomlands det kan se väldigt annorlunda ut då (estland t.ex istället för stockholm kan spela stor roll hur texten är skriven.) Oavsett vad det är för syfte med den så tar man itne med allt (urval) jag tar inte med allt. Om jag ska berätta allt så blir inte allt nertecknat, man hoppar över saker man tycker inte allt är viktigt ibland är det viktigt att kunna se vad, som om en annan person säger olika saker. Varför sa de olika saker de lyssnade på samma sak, spelar det roll? Det kan spela stor roll, men beror på frågan man har i huvudet även i läroböcker. (varför står det lite om kvinnans historia udner 1500, det kan bero på att det är lite material osv, massa olika skäl men man kan fundera på detta.)

Det är viktigt vem sändaren är.

Samtid, historiesyn
I kapitel 1 så kan vi se om drottning Kristina, hon är en politks person, skriver då om henne som en politisk person. Vilket urval har de då. Tar alla läroböcker om samma sak om henne? Det är läroböcker från hela 1900 talet men varför ser de då alla texter då så olika. När en text är skriven spelar roll för hur en text är formulerad, man kan se på kvinnosynen på de här första läroboksförfattarnas texter, de kan man ha synpunkter på. Samtiden spelar roll.

Historiesynen spelar roll för vad man är intresserad av att få svar på genom texten. Jag kan tycka det är jättetrålkigt/spännade, alla tycker olika. Vi tycker att historien drivs fram av olika skäl, spelar det då roll. Alla har olika historiesyn

Kapitel två, Mottagaren = forskaren = jag

Förförståelse, förväntningar, genre
Tolkningsspiral
Ord, begrepp, definitioner
Empatisk läsning

Tänk på dessa fyra olika historier när man läser, i böcker.

Förväntningar, om jag tänker att politisk historia är tråkigt så blir det tråkigt, tänker man positivt så blir det lättare att ta in det här. Man ska fundera över sig själv.

Empatisk läsning, innan man är kritisk så ska man vara positiv och undra vad han vill berätta genom texten. Innan man kan kritisera och använda texten så måste man förstå vad det handlar om. Det måste vara positivt inställt, först så ska man redogöra vad personen vill säga. Sedan kan jag börja fundera.

Ord, begrepp, definitioner
Ord förändras över tid, ordet kärlek betyder inte samma sak i 1200 talet. De är mer konkreta, det kan vara vänskap mellan män utan sexualla relationer. Dygd på 1500 1600 talet, så är någon som tänker mest på detta, det betyder olika. Man måste jobba mycket vad textens ord och begrepp betyder för att man själv tror att det betyder man har förförståelse vad det betyder. Men det förändras över tid, då finns det böcker som hjälper en. Svenska akademins ordbok, tar upp begreppen hur man kan använda dem under århundraren och hur de förändras över tid som kärlek och i vilka sammahang man använder dem. Vi har en förförståelse att man tror att de betyder samma sak, är det 1900 tals svenska eller är det den tiden.

När man har identiferat textförfattaren oc hur författaren är påverkad eller vad som gör att personen skriver vad den gör, grepp om författaren och om sig själv. Hur vi ska använda oss av texten för att få svar på vetenskapliga frågorna. Vi måste tänka på vem som har producerat texten. Vilka frågor är jag intresserad av i texten. Om vi ska nvända texten för att få svar på frågor. Så måste man fundera på sig hur man ska få det från texten. Historiker brukar dela in information och kunskap på olika sätt, det ena är:
1) Kvarlevoaspekter,
2) Berättandeaspekten

Man behöver ha olika kritiskt tänkande beroende på vad det är för kunskap man vill få ur källan, baseras jag på kvarlevoaspketen eller berättandeaspekten i källan. Vi håller hela tiden på med dessa källkritiska aspekter när vi bearbetar texter, man måste förhålla sig kritisk på olika vis beroende på kunskapen man vill få fram ur texten.
Alla texter innehåller båda två, även om det kanske är mer eller mindre. Därför måste man vara klar på vilken typ av fråga man ska ställa sig till en text för att vara kritisk.

3 Texten = källan = materialet

Identifikation, tillkomstsitution, empatisk läsning

Att vi använder källor som har andra syften (dagbok, då kan vi läsa den för att se hur en dagbok ser ut från den tiden om man är kvinna eller man. Är det samma intresse som man hade då som nu, jag kan fundera över dig. Men de ti kanske använder den dagboken i annat syfte annat än relationer än vad personen hade till kungahuset utan jag kan vara intresserad av andra saker som inte har med dagboksskrivande att göra så jag använder det i ett annat syfte än vad källan.) Vi använder källan i syften för att ta reda på andra saker, vi använder alla möjliga typer av texter som har andra syfter.
*Jag måste förstå texten för att kunna studera den på detta vis från textförfattarens synsätt

T.ex
Domstolsprotokoll fårn medeltiden, det här protokollet har då både kvarleveaspketer och berättande aspekter i sig. Om man tänker sig det här protokollet. Domstolsprotokollet är en kvarleva hur man skrev domstolsprotokoll på den tiden.
Kvarlevoaspekt

Närvaro, urval representativitet

Genre
Om jag har kunnat konstaterat att något är en genre så är det någon som har talat om att den här genren sett ut. Protokoll har alltid med den som anklagar och den anklagade. Alla protokoll har med de här två sakerna den anklagade och anklagaren.
Det är det gemensamma, men vissa saker i protokollet ser annorlunda ut (exempel alla vittnet kallas in samtidigt så alla hör va alla säger, då vet vi redan vad Nillson sade så man kan tillrättalägga)
Om jag ska studera kvarlevoaspekter så behöver jag studera detta, vad är det för almänna kunskaper på hur domstollen gick till, när kallades vittnena till. Hade man gruppvittnet eller enskilda vittnen. Vi kan veta hur genren ser ut idag och jag kan ha läst på mig massa då blir detlättare för mig att pricka av. Jag har en lista på genre och vad som finns med i medeltida domstolsprottokoll som att det inte smusslas med vittnen.

Urval, vad tar de inte med? Som att någon snöt sig eller ramlade ihop. Idag så står det att den tilltalade harklade sig, man slösade inte på pergament då. Om jag ska titta på kvarlevoaspekter så måste jag se på sådana saker.

Representativitet, om jag ska göra en studie överdomstolsprotokoll på medeltiden så kommer de här protokollen som jag har så komemr de från småland eller jämtland. Vad gör jag då? Hur representativt är Finnvdens småländska domstolsprotokoll eller det jämtländska domstolsprotokollet hur representativt är det om jag ser på det svenska under den tiden. Är det representativt? Hur representativt är mitt material, då kan vi se till Jämtland som kyrkligt hörde till Uppsala, men världsligt till Norske kungen. Men hur representativt är då det när vi ska säga något om Sverige. Den typen av kritik som är aktuella, den informationen som jag vill få fram ur en källa när jag vill säga hur det var.

Protokollen beskriver processen, hur de kommer in och vad domen blir. I medeltiden så är det nästan alltid böter, böter, böter. Sedan finns det en annan historia om att det finns ett mål som att någon har anklagat att ha mördat en annan. Så finns det en annan infromation som inte är kvarlevoaspekt, det är en berättelse en historie, sedan så kommer det händelsen som kommer fram det ena vittnet berättar det och det.

Det här berättandet är inte en kvarleva utan personernas berättelse, och hur trovärdiga är dem? Om jag inte är intresserad av kvarlevoaspekter utan mord och brott hur rättsäkert det var att de dömdes av vittnen som sade ditt och datt. Det finns en berättelse i det här, som om jag säger hur det gick till. Det som jag har förfogande är hur mördas folk på medeltiden då kan jag bara gå på vad de säger. Hur mycket kan jag lita på vittnena. ”Hur tillförligtliga är vittnena? Vilken är uppfattningen till vittenena?” situationen var att man ska bevisa att man inte är skyldig, det handlar om att man inte har gjort något. Uppgiften är att bevisa att man inte ha gjort det man är anklagad för

Tidsaspekt och tillförligtlighet
Hur nära till det som har skett skedde domstolsförhandlingen mycket knepig fråga, men man hamnade snabbare än idag. Oftare så är det nära. T.ex (om det var i fyllan hur tillförligtliga är vittnena)

Förstahands och andrahandsvittne är väldigt knepigt, säg att de var ute och söp med sin chef att de var i beroende ställning. Säger man då att min chef mördare den där? Man kanske inte berättar riktigt hur det gick till, när man gör den undersöknignen så är det väldigt knepigt. Eftersom jag har väldigt svårt att tro

När man kritiserar sin källa, ska den svara på kvarlevofrågor eller berättandeaspekter så är det andra kritiska frågor jag ska ställa. Hur jag värderar så handlar det om hur de frågorna ska ställa. Det handlar om kapitel 3 så ska vi öva på information om kvarlevo aspekt och berättande aspekt det är krångligt innan vi kommit igång med det.

Kapitel 4 då man vet vilka frågor man ska ha svar på
4 Metoden = verktygen

Klassifceringar, kategoriseringar (gränsen mellan barn och ungdom i historien t.ex)
Definitioner (sedan måste man definera kategorierna om det hamnar i den kategorin så hamarman det i den definitionen. (t.ex brott eller tvister det förändras över tid så får vi ta ställning om hur de gjorde på sin tid så måste vi berätta det för läsaren om jag vill presentera min studie. Även om jag hittar på egna kategorier så måste de defineria.)
Kvantiet? Kvalitet? (Vissa tror att det är mer troväridgt än kvalitativ att siffran säger mer än löpande text, men då brukar jag svara att oavsett om du gör kvantitativ eller kvantitav så måste du göra klassifsering. Man kan inte göra en udnersökning utan var man söker i källan. Det blir inte mer exakt för att stoppa en grej i en kolumn än annan om man inte har definerat den väldigt mycket, det finns dock alltid gränsfall och vart kan då gränsfallen hamna. (rekomenderar båda två, man får intryck av kvantiv och det kan förändras av kvalitativ.)
Frågeställningen avgör metoden

Att förhålla sig kritsik

Till vad?

Varför? Sann kunskap


Etablerad kunskap

Handbökcer
Läroböcker

Ny kunskap

Avhandlingar
Forskningsrapporter
Mongrafier
Vetenskapliga uppsatser


Avhandling

Bryta ner syftet

Metoden är hur jag ska blottlägga svaren från syftet.
*frågeställningarna bryts i sin tur ner till till källmaterial att svaret finns där.(Frågor -> noter)
Alla de svaren är avhandlingens resultat (samma sak med b och c uppsats är att man ska komma fram till svar till reslutat. När jag är oppnent eller när jag ska kritisera att han vill ställa de här frågorna stämmer det att svaren finns i källorna. Det är så jag gör när jag kontrollera, här så måste vi alla vara överens att svaren på de finns här och här och här. Eller nej det var en feltolkning här att här var du fel. Om den är väl genomfört vetenskapligt så är det okej för alla.

Teori
*resultaten ska förklaras du ska förklara varför det ser ut som det göra. (du kan använda sunt förnuft men vanligtvis så använder man någon form av förklaringsmodell, jag kanske använder en genusteorisk modell eller du lägger på klassteoretiskt modell att du kan förklara på det sättet. Men här får vi tycka och tolka olika för att jag är intresserad av en annan tolkning. Här så förändras historien och historieskrinving förut var man bara intresserad av politiska och inte så intresserad av vad det var för den lilla människan. Vi kan förklara samma resultat med olika teori. Vi måste vara överens i reslutatet dock, annars är det inte ett vetenskapligt god undersökning.)


Översiktskurs
Viktigt att tänka på urval varför står det mycket om det här och mindre där.