Teori och metod övning 1.2

Övning 1.2 Abbotövningen
Frågor till övning 1.2
1 Enligt rubriken ”kämtan om abbotar” ska texten (1.2a) framkalla munterhet. Finner du den rolig? Motivera ditt svar.
Svar: Nej inte särskilt, vi finner skämt oftast speciellt roliga när vi kan identifera oss själva inom skämtets ram och på grund av en rad olika skäl så kan det vara svårt för en 2000tals människa att identifera sig i författarens sitaution.
1) Förförståelse min kunskap om livet hos den katolska kyrkan i Sverige är begränsat och min förståelse för relationen mellan abbotar är liten, därför kan jag ha svårt att uppfatta dess ironi och skämt och det kan istället ske att jag tolkar det som en sanning.
1) Inte heller så har jag så djupgående kunskap om alla ord och begrepp som kommer fram här vilket kan istället för munterhet leda till missförstånd.
3) Identifikationen är dock det som jag kan ha svårast att känna igen mig i eftersom tiden och livet som jag lever är väldigt annorlunda till författaren och till de personer vilket den här texten riktar sig mot. Jag är inte ens säker vilka som skulle vilja läsa den här texten eftersom vad jag har fått för mig så var kyrkliga personer de som hade övervägande högst läskunnighet och de skulle kunna uppfatta den här texten som hädersk.

2 Enligt Ståhle 1.2b är den inte bara rolig utan också en satir. Över vad? På vilka sätt motiverar han att den är rolig? Håller du med honom? Har din tolkning förändrats?
1) Vad han menar så är det en satir över kloserlivets vällevnad, antagligen som en kontrast jämfört med övriga förhållanden. Vilket riktas kanske främst mot att hans religösa iver kanske mest av allt får utlopp i hungrande begär...
2) Det som jag skulle kunna tycka verka roligt är kanske möjligtvis skämtet över hans hyckleri, men vad jag menar så blir skämtet som han försöker framföra väldigt enformigt och utdraget.
3) Jag ser inte personligen att bibelreferenserna tillför något speciellt humoristiskt till själva texten förutom att starkare säga att abboten är en hycklare. Jag tycker inte heller att han förklarar skämtet så mycket noggrannare, så ”Nej inte säkskilt” stämmer fortfarande för mig.

3 Texten referar till en hel del bibelställen och till ritualer som följs i kyrkan kan du identifiera några?
1 ta av sig hatten mössan när man går in i kyrkan
2 Judiska matregler som förbjuder en att äta vissa orena djur t.ex grisar, ål, osv
3 Genesis 11 om babels torn och språkskingringen
4 Katolska munkar vilka rakar huvudet

4 Varför anser Greimberg 1.2c att texten tillkommit? Finns det något i Skämtantexten som stödjer hans uppfattning?
Svar: Han anser att texten tillkommit i ett klimat då den Katolska kyrkan befann sig mitt i höjdpuknten av sin korrumption. Där det ursprungliga syftet hade förlorats som är att ta hand om folket och istället blivit ersatt med ett begär för pengar och guld. Där handel med avlatsbrev för synder bredrevs och där munkarna hade minmal kunskap om skrifterna. Därför menar han att det är naturligt att folk ser på detta med kritiska ögon och skämtar om speciellt de högsta inom kloserväsenets leverne.

5 Lindkvist 1.2d sällar sig till karakteristiken av texten som en satir, men tillför i jämförelse med Ståhle en dimension till, vilken? Vem blir enligt Lindkvist indignerad över abbotens frossseri?
1) Den tillför en historisk inblick över skämten och i vilket klimat det också återfanns inom kyrkans värld i den tiden, vilket man kan förstå också är en grogrund för liknande skämt. Dock så var det en viss kontroll menar han över ”skämten” så att de inte gick till överstyr till häderi, vilket man också kan tänka sig påverkat skämtets utformning.
2) Vad han menar är att de som i alla fall borde bli idignerade över det här frosseriet är de fattiga i samhället. Man kan dock fråga sig åter igen om det var de fattigaste som skrev de här skämten, eller om de var rikare personer som skrev detta i en smått avundsjukt tillstånd att klostrets rikedomer kunde förvärvas genom mindre svett än deras.

6 För att få svar på frågor om sändare och mottagare av texten 1.2a måste den identifieras. Vem har skrivit texten? När? Vem var den tänkta läsaren eller åhöraren? Du kan med hjälp av dessa texter inte lösa problemet men du kan genom dem få uppslag. Spekulera därefter i flera möjliga författare. Räkna upp dem!
Svar, jag finner att det känns som jag har närmat mig den här frågeställningen tidigare eftersom den känns central då man försöker finna svaret på till vem skämten kan riktas för att vara roliga. Det som jag kan skriva här är dock utan egentlig kunskap så det blir endast till spekuleringar, men vad jag tror har skrivit texten är inte någon speciellt rik men inte fattig heller. Antagligen en läskunnig handelsman. Eftersom kyrkans personer antagligen inte skulle författa sådana här texter, även om de möjligtvis hade sådana ”burleska bilder”. Texten riktar sig antagligen till en liknande kategori av personer som har insyn i livet som pågår i klostret, jag skulle gissa att inte varenda människa på medeltiden visste om allt detta, eftersom även om abboten levde så här inåt så var det säkerligen en annan fasad han visade utåt.
Notis vad jag har svårt att förstå är dock 1.2c från Grimberg, han hävdar att en enorm okunnighet över skrifterna regerade under den här tiden, även bland prästerskapets egna. Men på ett sätt så skriver många författare att den drar paraleller från biblen, vilket antagligen inte då skulle väcka några känslor alls om den här okunnigheten regerade. Eftersom texten riktar sig till bönder och om mässan genomfördes på latin så kan den i alla fall knappast rikta sig till bönder eftersom innan reformationen så kunde de inte förstå predikningarna.
Trots motsägelsefullt så kanske trots allt så kommer skämten från en ”insider” alltså någon från klostret som är idignerad över abbotens hyckleri och kanske vill uppmuntra samtidigheten från att återvända från dessa synder.
Därför möjligen
Klostermänniska (antagligen lägre rank än abbot)
Läskunnig handelsman med insyn över samtiden
Adelsman som inte bryr sig speciellt mycket över vad kyrkan tycker och tänker utan skriver som förströelse
7) Vad är syftet med texten, jo att skämta. Vad är skämt? Fundera över hur man ska analysera och behandla skämt i historisk tid? På vilket sett kan vi utnyttja skämtmaterial för att få kunskap om äldre tider. Vad kan vi lita på? Vad kan vi ta fasta på?
1) Skämt är en sitaution eller en tankebana som man genom att kunna identifera sig med finna rolig, annan möjlighet är också att finna skämt rolig för att man håller med dess poänger.
2) Man behöver samma kunskap som de hade i historien för att kunna förstå, men man behöver också se till levnadsituationer och dagliga händelseförlopp för den tidens människor.
3) Genom att studera deras skämt så kan man också förstå deras mentalitet, och var de förargades på och tyckte illa om. Dock så är det väldigt vinklat och man bör ta med nypa salt.
4) Vi kan lita på att det finns en viss sanning eftersom annars skulle den inte uppfattas som rolig men antagligen så är den överdriven för att uppmuntra till skratt. Vi kan ta fasta på att klostermänniskorna inte alltid var så heliga och fattiga som de kanske ville ge sken för.