fredag 28 augusti 2009

Buppsatskurs predikan 1 rudbeckius

Rudbeckius
Boot predikan
Vthaff Daniel 9
1615, 1629, 1635
jållin vthi Narffuen i Eestland/then 14 julij anno 1615
Aff K.M.til Swerige/etc Then Stoormechtighe/hägborne Furstes och herres k. Gustaff Adolphs/S.G ock W. Konungz hoffpredikant.
M Johanne Rudbeckio
På nytt öffuersedd/och lempat effter tijdhen och församblingen/åter hållin i Wästeråås

Botpredikan
Av danlien profetens det 9onde kaptlet
Det är uthwalde i herranom som till någon ålder och förstånd kommer år/som icke vet uti vad salighet/nådh och jämmer/vårt f¨re fädernesland nu på en tid varit baffuer och en ny år. I det ”wn” först/have med mycket krig och bldsutgjutelse så långan tid varit plågade/icke allenavt av en fienden: Utan ock understundom av flera tillika/at naooast någhon av oss som nw leffue/weet aff npgohon stadig och warachtigh fridh till ae långa. There av myckin reddhaghe och förtrkräckelse många Enckior och faderlåsa barn/månge barnlöse och bedröffuade föräldrar hoos oss åre mordne. Sedan haffue wij Fames och ickelenge sedaan warit heesökte medh thet andra Gudsz (fames a 1597. 1601).
Wredbes straff/som år hunger och dyrctijdh/whilken then faktiska almoghen icke minder utharmat/tvwingat och borttorofat haffuer/ther någhre tusende genom swult och hunger åro sijn koos taghne. Hår uppå haffuer fälgdt thet tridie Gudz (peftis a 1603) wredghes rijs/then gruffueligha och befftigha pestilentien/hwilken inthet heller skonade: uthan whadh igen lefft war meer och meer förminskade och uthådde. Hunger och dyrrtijdh år ån nw åter i någhra landzänder/ så at man theras jemmer och klagha noghsamt hörer och förnimmer. Krigh och årligh haffuer ingen återwenda/ ey heller äre för äghonen någhre wisse medhel/ genom whilka wtj til någhon lidheligh och stadigh fridh komma funne. Genom hwilket altsamman i wårt färe fadhersland Swerighe/ myckit meer och meer afftagjer pcj förringas/gemene man bliffuer uthblottat/åkrar och byjar bliffua ädhe/ och ingen är som boor ther uti. The som åter äro/ bliffua meer och meer med skatter och pålaghor betungade/til thes at störste delen snart inthet meer förmå thet vtystå och draghat/ther uthaff år suckan/jemmer/grååt och weeklaghan ehwarest man hörer/all luft och glädhie wender åter/landet s er bistert vth/och haffuer itt sådant anseende/som thet snart wille bliffua vthe medh oss och aldeles äde. Then nådighe Gudh förbiudhe/at itt hård åår eller tw hår vthäffuer komo/skulle här bliffua een sådana jemer och elendigheet/at thet like icke warit haffuer. Nu sådant vthwalde i herranom må wäl haffua sina naturligha/såsom ochk politiska orsaker/them man låter i sitt rwum och wärde wara. Men wele wij see någhot diupare in uthi saken/ ochbeskodha huffuud orsakerna här til: Så äro thet wåra stora och margfalligha fynder/medh hwilka wij Gudh then alrahögsta färtärnat/och sådana straff och plåghor vthöffuer oss förorsakat haffue/sm widhare sedhan skal bweiljas.

Wele wij nw thelle straff och plågor ena r so quitte warda/och komma til någhon roo och lijsa igen: så är ingen annor rådh på frede/än at wi see till huro orsakerna här til funde borttaghne warda. Thet år/at wij affstå medh wåra fynder/gäre een fanskyldigh boot och bätring/bidie Gudh om färlåtelse/ at han wille färbarma sigh äffuer oss/och borttagha thetta wäl f’rtienta straffet fär sin godhet och barmhertigheet skull.

Sådant haffuer wår Nådighe och häghe offuerheet/then stoormechtighe hägborne furste och herre/k. Gustaff Adolph/Swerighes/Gäthes oc Vendes vthforade konung och Arfffänrte/etc. wår allranådighste konung/vthaff Gudz ordz härande och betrachtande äffuermåghit och betencht: det hherfäre effter Gud< rådh och befalning/whilket han i sådana fall giffuit haffuer/såsom i Joel Prophheten i that 2. Cap. Så sägher nw Herren/wender idher til migh aff alt hierta/medh faftande/ gråtande och medh färiande/etc. Och thersiikest effter Gudhsfruchtigha konungarrs och herrars exempel/whilke thet sinwa giordt haffua. Såsom then gudsfruchtighe Jsapha* ther effter kommo Moabs barn/Amons barn/etc. Konungens i Ninive/såsom roij läse hoos jonam i thet 3 cap. Och så thet from får konungen i nineve/etc. effter Gudz eghet rådh och thesse exempel (sägher man) haffuer h.k.mt. låtit sita konungligha mandaat och strenga bef lning vthgå/vthäffuer all sine land och riken/ at man råghra allmenneligha fasto och bönedaghar hålla skal/på whilka hwar och en skal komma tilstädhes som någhot färmå/höge och låghe/Vnge och gamble/man och quinna/til att söka herran theras Gudh. There skola gudz ordz perdikanter och lärare/ medh ögsta flijt och alffwar färmana bådhe en och annan til at göra een sanskylligh boot och bätringh/til at affstå med alla grofua synder oc uppenbara laster/ som bär til myckit wankat haffua/ och här effter beflita sigh om itt bätre och ostraffelighare leffuerne. Sedhan skole mij ock alle samptelighen på samma daghar/medh faasto och böner ädmiuka oss in fär thet gudhommeligha Majestetet/bekenne wåra bedreffna Synder/och aff bidia the wälförtienta Syndastraff och plåghor/som oss på halsen liggia/ och än meer äffuer huffundet hengia: whar wij icke i tijdh gäre bätring/ och sådant färekomme

Så all then stund en vthaff f’rbenämde daghar war uppå nåst färledne frendagh/och effter han så icke för åtsillighe färbinder funde hållin warda/år upstutin till thenna nårwarande dagh: Så wele wij nw i then H. Treefaldighetsnampn/sådant Christeligt werck medh högsta alwar och gudheligheet oss f’retagha och begynna. Såsom färest och fremst vthaff Gudz ord hära/hwadh orsaken är/at Land och Riken med sådana plåghor heemsokte och plåghade warda. Sedhan ock genom whadh medhel wij sådana plåghor affwenda och förtagha funnom. Och effter thet år icke nogh at weta att godt rådh/vthan ock thet practicera och i mercket fella: Så wewele wij ock tå ther rådhet effterfällia och see till hwadh wij ther medh funnom staffa och vträtta.
Nw på thee wij sådant tilbärligen gära funde/så at thet måtte wara Gudhi behagheligt/och wij ther igenom någhot godt hos Gudh wår fåre himmelske Fader sktaffa måtte/wele wij bidia H.G.Mt. om then werdigha H. Andes nådigha hjielp och bijstånd/ etc.

Textus. Dan 9.
Uthi färsta årena Darios Ahsveros Sons/ vthaff the *edhers Slechte/ etc. färmerketigah Daniel i böckerna vppå thet åretalet thet Herren om talat hadhe till Bropheten Jeremia/etc.Jn til then 24 Bers.

Wgele wij thenna Daniels böön rete färstå/ Så skole wij tilf’rena weta historien/huruledes thet haffuer sigh tildraglt medh Jsraels Barn/ och hwar igenom then Gudsfruchtige Daniel år kommen til at göra tenna bekennelsen och bönen till Gudh.
Så haffuer sigh historien medh Jsraels barn fortelighan alt så: *å Gudh hadhe heemfört then färra werlden medh mattuflodhen/ och Meniftiorna begynte åter färäkas på jordenne: Säffuade thet inthet lenge för än the föllo åter til sitt färra affgudherij/märker och wilfarelse/så at fåå woro som the retta Gudhen kende oc dyrkade. Så vppå thet at itt mist flck måtte wara/ther man then retta Gudztiensten igen finna kunde/aff whilket the ock skulle förwenta wekiam then vthloffauade merdenes Frelsare: Så haffuer Gudh fredeles fallat Abraham vthur Chaldeen/sagtt til honom/ at han wille welfigna och färäka hans Sädh såsom Stiernorna på himmelen och stofftet på jordene/ han wille ock giffua honom thet herligha Canaans land/ som war så gott som mitt i wrldene beläghit til een weigh bestiffning/ Och han skulle wara then samme vthi hwilkens Gådh alle glchter på jordene Skulle mälfiganade warda.
Thetta iyfftet upretterade Gudh sedan offta till Jsaac och Jacob. Jacob drogh nedher uti Egypten medh sine Barn och Barnabarn til 70. Personer. Ther färäkade Gud honom så/at när han hadhe warit ther icke fulla 300 åhr: Woro hans sädh och efterkommande bleffne äffuer 600000. Man. Uthur Egypten färde Gudz them medh weldigh hand/ igenom wosen och Aharon forrstodda gneom rädha haffuet in vthi Dfena: Ther han sedan på Sinai Berg haff them sin herliga Lagh och stadgar. Jcke allenaft the tiyo Budhorden medh theras förklaring: Bthan och herligh kyrkio lagh och werzligh lag theröeffer the leffua skulle. Uthur kene färde han them effter site läfte in vti Canaans Land / och vthdreff alla the Cananeers Konungar f’r them/ och gaff them thetta skäna och herligha Landet till besining/ hwilkens like icke meer war ibland all land under Solene til att finna/ såsom thet i Skrifftene warder berämdt. Sij thetta war icke någhon ringa mälgering som Gudh bewiljste thetta Folket: Jete allenaft i thz han faff them itt sådant herlight Land itll boning: Uthan mynpit meer at han sin H. Lagh och Wilia the hugneligha lyfften om mekta them så flarlig han uppenbarade och meddeelte. Thet K. David inedh retto berömmer i then 147 Psalmen ther han så säger: Herren haffuer ide få giord alt folk och haffuer icke allom så fina retter uppenbarats.

Men the Jsraeliter komma sådana hans stora mälgeringar icke lengde i hugh: Utan när the allenft en liten tijdh hade bodt i Canaanans Land/ och woro nw off landzens godha måtte och feete mordne/äffuergofuo the Herran theras Gudh/som them vthur Egypti land färdt hade och begynte til att dyrka andra Gudhar Baalim oc Aftharoth/ hwilka theras fäder inte fendt hade och bedreffo ther hoos många andra stora synder: Såsom år ocker och skinnerü/äffuermold och orett/the rike och mechtighe emoot the fattigha och gemene man/ horenij och lösachtigheet/häghferd och offuerflödigheet/trätor och slagsmål gingo i swang hos them så at the ingen blygd eller försyn hade therfäre. Men Gud then alrahögste som icke wille theras olycka och färderff/ sende them som offtalt sina prohpheter/och lått falla them på retta måghen igen. Om the så omwende sigh någhon gång til Gudz och gjorde bätring/ så warade thz dock inthet lenge: Uthan weke åter medh een hast aff igen och jw offtare jw mera til thes the aldeles färderffuadet/ och bleffue alldeles hårdnackade och obootferdighet. Såsom vthaff vthaff theras historier/Domare och Konunga Bökerna/ och theslkest aff the H. Prophheters förmaningar til them noghsame kunnigt år. Uthi Domare boken thet 2. cap. Står så om them: Så Josua hade släpt folket ifrån sigh/ och Jsrael war draghen whar til sin affuedeel/etc. Siente folket Herranom så lenge Josua leffde/ och the Eldste som lenge leffde efter Josua och seede hadhe alla Herrans stora gerningar som han Jsrael giordt hadhe. Men tå Josua Nun Gon Herrarnas Tienare war Dädh/etc. kom itt annat Slecthe vp som inthet kende Herran/etc. Så giorde Jsrael thet ondt whar fär Herranaom tiente Baalim/etc.
Lås mest hela Capitelet. Item lås.2. Reg 17. Jer 5. Hof 4. amos 2. Ther finns thet samma.
Effter the nw medh sådana groffu, synder och laster och omginges och inge färmaningar kunde bweka them til bätring7lät Gudh på lynchtonne färfunna them genom sina Tienare Prophheterna/ at han wille vpweckia Konungen i Babel emoot them/ whilken theras Land och Städher förstöra och med eldh uppbrenna skulle och the skulle bliffua bortärde fångne till Babel tehere the vthi stärsta elendigheet i 70 år bliffua skulle. Såsom wij see vthaff Jeremiae thet 25 och 29 capitlet thet man ock ther låsa kan.
Men the Jsraeliter trodde sådant inthet/vthan giorde gäck och läye ther åt/bespottade och färfälgde Herrans prophheter/ som them fär skadhan warnade /til thes the finge i handom rään som man säya plåghar / och moste medh theras eghen fladha färfara thet the inthet trodde hadhe. Ty så lydher historien huruledes the bleffue bortfångne till Babel i theras egen Chrönica then 2 boken thet ytersta cap.
Andra krönikeboken 36:11-21
Här vthaff see wij nw hwadh som then retta och huffuudorsaken är til Pestilentia/jimger/dyyrtijdh/krigh och Blodzvtgiutelse/ och enbtligh/ landz och Stådhers flrstöring och ytersta förderff: Nemligha tet äro folkens stora synder/och synnerligha theras obootferdigheet/ at the icke wela affstå och bätra sigh/ när the warda färmante och straffade aff Gudz ord.
Widhare/när the niu en long tidh hadhe wairt fångne vthi Babel/så när i 70 år/upweckte Gudh the Persers och Meders Konung darium, såsom han ock tillfärena genom Jeremiam i thet 25.c. förkunnat hadhe emoot Konungen i Babel/whilken honom äfferwan/intoogh thet baabyloniska Riket och kom thet under thet Perser.
Uti thenna K. Darij färsta Regmenk år/sägher Prophheten Daniel/whilken war ock en aff the fågna judar uthi Babel/oanseedt han mar ther kommen till Färstligh åhra och Digniteet. Så begynte han ranstafa effter tidherna/ och befann uti bäkerna/at the 70 år/ whilka theras fengelse efter Jeremie ord wara skulle/woro nw när sullendade. Ther vthaff han bleff vpmedckt och bemeekt/ til att låta gå sigh til sinvthaff han bleff vpmeckt och bemeekt/til att låta gå sigh till finnes then ynkeligha lägenheet och tilstånd/som sigh medh then heligha Stadhen Jerusalem och Juda landet hadhe/hwilfe nu snart i 70. år. Hade mäst förstördt och ädhe leghat/och thet Judeskafolket nw i så longan tijdh i Babylon fånge warit. Setter sigh färthenskul i sinet at bekenna För Gudh sina och sitt folkz synder och äffuerträdhelser/ och bidia Gudz at han dock omfidher wille see til sitt folkz elendigheet/färlåta them sådant/ och heipla them åter heem i sitt land igen.
Och på thet han thetta thes bequemlighare och innerlighare gära skuilke/beredher han sigh här til medh fasto och nychterheet. Ty såsom öffuerflödigheet i maat och dryck gör een menniska oskickeligh til allahanda gotti/synnerligh til att åkalla och bidia Gudh: Så gär åter faasta och nychterheet henne ther till bequemligh. Kläder sigh ther hoos Säck och Asko/såsom brwk wa: thet är vthi ringa och färachteligh klädher/at han sijn owerdigheet/ och alwara ädhmiukheet emoot Herran sin Gudh ther medh bewijsa wille.
När han tå på thetta settet sigh bereedt hadhe/begynnar han således vppå: Siffuer Gudh färst fina tilbörligha ähretitlar och fågher: Ah Herre tu store och färstrecklighe Gudh. Orden äre flar. Han faller honom then store Gudhen/ för hans oendeligha och omäteligha wäsende skull/ medh whilket han vpfyller himmel och Jord/etc. Samt hans stora och mechtigha gerningar och bedriffter/ genom hwilka han sijn macht och stoorheet/noghsapt bewtijft hafuer.
Han kallar honom Förstreckeligh. För ty när hans wredhe warder vptendt emot the ogudhactigha/ så brinner hon såsom en färtärande eeld alt in til thet nedhersta helwetit.
Han fågher ock: at Herren håller färebund och nådher them som honom elska/etc. Thet är: han håller sijn nådigha lyfften och tillsäyelser/them them fö äro honom härighe och lydighe/ och åter them som honom äro ohärighe och hans bodj fårachta/ them håller han ock thet han them hotat och vnsagdt haffuer/ och alt så är han bådhe en mild och en sStrenger Gudh.
När han haffuer gifuit Gudh sina åhretitlar/gär han sijn Skrifftermål och befenner: Först/ at The Haffua Syndat och Giordt Orett/ thet är/ the baffua icke så leffuat som hans H. lag och budhord fråffia.Ther til äro the affellighe mordne. Thet år: the haffua äffuergiffuit then retta Gudhen och antaghit andra Gudhar och annor Gudztient/ from Gudh them inte befalt/ vtahn ftrengeligha förbudhit hadhe. Sedan befenner han/at the intet haffua iydt Gudz tienare Propheterna/ som them predikade i hans nampn. Thet år/ när the tå aff Gud genom Prhpeternas predikan mordo färmante til boot och bättring/ til at affstå medh theras affgudherij och stora Synder/ haffua the sådant intet achtat vthan slaghit altsammans i wådhret/ och hållit för skrämerij. Ther före bekenner han ock/ at Gudh är rettferdigh/ som haffuer alt sådant icke låtits ostraffat. Men the måtte Stemma sigh/ för theras marghfalligha misgerningar skull/ och at the hwarken med hotande eller lockande haffua melat återwende fär än the hade skadhan i hender. Widhore bekenner han at ingen war som här vthinnan kunde sigh ursecchta eller undantagha/ vthan så wål höge som låghe/herrar som tienare/ lärare som åhärare thetta wål färtient hade / ty the hade alle äffuerträdt Gudz lagh och warit hans räst olydighe.
Bü/ måre konungar etc. Sågher han. Therfåre sågher han: Så haffuer ock Gudh hållet sÿn ord/ at han haffuer låtit komma all then olyda offuer oss/ som han genom sin tienare Mosen färkunnat hadhe. Och thet flemmaft år: Så bådhu mÿ icke heller Herran wår Gudh/ att mÿ måtte omwendt oss ifrån wåra synder: ty hadhe wij än thet giordt/ så hadhe han vthan twiffuel giffuit oss nåd ther til.
Är han nw såledhes hade giordt sijn bekennelse om sina och sitt Folks Synder/ faller han till bänen och bedher heirteligha om färlåtelse: Och itl att bemeta Gudh then Alra högsa til barmhertigheet/ påminner han honom färst the stoora wälgerningar osm han tillfärena sitt folk Jsrael hewtjft hadhe. Och sågher: Och nw Herre wår Gudh tu som tit folk vthur Egypti Land medh starka hand färde etc. Lita som han wille få argumentera medh Gudh: Herre Gudh tu haffuer så myckit gott oss tillförena bewitjft/ thet är nu alt förlorat hwar tu ock thena resan icke wilt färbarma tigh äffuer oss/ och fulborda thet tu medh oss få wål begynnt haffuer.
Sedhan så håller han Gudh färe at ehurw the haffua Syndat honom emoot: få war thez dock hans Stadh/ hans H. Bergh/hans eghet folk och arffuedeel/ofwer hwulika wille han tå färbarma sigh/vthan äffuer sina eghna tienare?
Til thet triedie/ så framställer han then vtbloffuade Messias som skulle wara en herre i Davidz stadh. Om whilken K. David sågher i then 110. Psalm Herren sadhe til mitt herra/etc. Och Micheash i thet 5. c. Och tu bethlemhem Juda/etc. Ty aff tigh skal migh komma then som offuer mitt folk Jsrael en Herre wara skal. För thenna herrens skul begärar han wara bänehärd. Såsom han will säya: om wij än för wåra Synder skull ärom owerdighe/ at tw inthet wilt hära oss/Så fom tå ihugh then tilkommande Herren som hafuer sagdt god för oss/ at han wil färsona och betala all wår skull.
Til thet fierde brukar han än nw itt argument/ af Gudh wille höra them/ för att nampns äbro skull/Ty the woro hans folk och mede effter hans nampn.
Therefore om han icke will hielpa them: vthan låta them få aldeles ohuplna så woro thet hans H. nampn til een stoor försmädelse ibland hedningarna/ lika som han inthet kunde eller färmoåtte helpa stt eghet Folk.
Til thet femte och ytersta/ få pracaecaverar han ock thet at the flet intet framstelte theras Bään på theras eghen Färtienst eller förskyllan/vthan allean på Gud: Godeet oc barmhertigheet. Ther han så säger: Ty wÿ ligge in fär tigh medh wåra bäner/ icke vppå wåra Rettferdigheet.
Alt få haffuer then Gudfruchtighe Daniel brukat thet retta retsterskycket til at bidhia. Han haffuer brukat alla motiver och argument/ mdeh whilka han Gudz heirta til Barhmhertigheet beweka/ och såsom til fånga tagha kunde.
Och thetta haffuer han icke giordt superficialiter, eller pro forma, som man plåghar säya: vthan medh alsomstärsta alwar och heirtans innigheet/ nedherfaller fär thet Gudomligha Majestetet/ håller an och eenträngit ropar/
Ach Herre här/ ach herre war miskundsam
Thetta haffuer icke allenast then Gudhfruchtighe Daniel giordt: vthan ock månge andre i thet Babyloniska fengelset. Såsomman seekan aff Zacharia Profheten i thee 7. cap.
Och efter the een sådana rettfinnigh bekennelse och bön giordt haffua/ så haffua the ock någhot vträttat ther medh/ nemlighan at the äro Bänhärde mordne. Ty Gud haffuer strar sendt sin Engel Gabriel/ och låtit säya Daniel/ at han wwille frelsa them vthu then nådh och elendigheet som the får til vthi warit hadhe/ och låta them åter komma hem i sitt land igen. Såsom historien midhare fälier. Som iagh ån nw taladhe och badh/etc flögh then mannen Gabriel fram/etc.
Här vtharff see with nw genom hwath medhel Judafolket äro hulpne ifrån Sådana straff och landz plåghor/ som år krigh/ landzförstärning/ fengelse och annor nädh/ och haffua åter kommit sigh färe igen: nemlighan igneom een sanskylligh Boot och bätring/ och een ädhmiuck Böön till Gudh om förlåtelse och tillgifft.

Applicatio
Sji thetta alt är inthet striffuit fär the Jsraeliters skull som thetta hendt och medherfarit är: Ty whad som framfarit är/thet kan inthet omskifftas eller färandras vthan biffuer som thee är: Men thet är skriffuit them som efterkomma skulle till rettelse och lärdom. Förty thet ena Slechtet tynnas aff/ och thet andra wäxer till: dock går thet måst på samma sättet til som tilfärende/ allenast så myckit werre/ som thet lidher nermare ät endan.
Sp syndade Gudz folk emoot herran theras Gudh och hans H. Lagh. Gammaledhes gära the än nw. Så straffade och hemsåkte Gudh theras Synder medh allehanda straff och plåghor: han låter them icke heller än nw bliffua ostraffade. Så giorde en part Boot och bätring i tidjh/ en part frambär lade i theras Synder och bootferdigheet/ til thez straffet gick them öffeur huffudet: thet famma steer än nw. Och ther wij wele see granneligha på saken/ så går thet icke mycket annars till hoos oss på thenn tidjh/ än thet gick på then tidhen medh thet Judeskafolket.
Förty först haffuer Gudh bewist oss stora målgerningar/inthet mindre än Jsraels barn: han haffuer oss som woro hedningar/ och såto vthi itt gråselighit märker och wilfarelse/ hulpit ifrån thet hedniska märkret/ och låtet oss komma til sin Salighgörande kundskap/ och kennedom. Och oansteedt wij icke strar Gudz ord så reent och klart bekomme: vseedt wij icke strar Gudz ord så reent och klart bekomme: vchan meih the påfwelte wilfarelser wykit bemengdt: så äre doch likwäl många enfaldighe Menniskor/ som rett woro döåpte och hälle sigh widh Christi förtienst/ ther vthi hulpne och salige wordne.
Sedan haffuer han ytermera hulpit oss ifrå the påweska wilfarelser/ til then rena och oförmengta Evangelij lära. Ja han haffuer och någrha reesor/Så wij redho haffuer warit på mäghen til thct påwesta märkret igen heptat oss åter till bak/ och än mw in til thenan dagh widh then retta mäghen nådheligha behållit whilke fannerligha ärestora wålgerningar/ som wij aff hans Godheet ondfånngit haffue.
Men huru haffue wij felt oss här emoot= Äffuen som the jsraliter i ökene. När the en long tijdh hade ätit man/begynte the ledhas widh thet himmelska brödhet/knorradhe emoot Mosen och Aaron och wille haffua annan spijs: Altså och månger boos oss är redho ledhsewidh them rena läran: så att dronen klt them efter thet som nytt år. Thet hålles nw ingen fär at wetta någhot medh midnre han är en Jesuwijt eller Calwinist/ eller och haffuer studerat hoos them men sådana ther the än bekemmo någhon annan lära/ så skulle hon icke heller tem lenge behaga: vidhan the skulle åter gerna see at the hadhe then förra igen. Och i Som the Israeliter fålle snarlighan aff/ bedenuo affguderij( och leffde i allhahanda Synder emoot Gudz lagh: alt få göre och wij thet famma. Thet wij wål stole finna uår wij wele ransaka wårt leffuerna efter Gudz H.Lag och budhord.
Til en proff/hurw hålle wij oss emoot Gudh? En stoor deel bredhe widh Gudh kyrka dieffulen och hans spokelse/ med signaelse/ widhskepelser( Swartekonst och troldom. Turwmhödt och klart är förbudhit i Gudz ord befrägha sig hoos Spåmän/ Teknetydhare och Stiernekikare: likvälf funne wij sådant wäl lidha/ at thet uppebarligha hoos oss läres och tryckes/ och ock a the haffua underherhold och bestelning som sådant gära. Then ena låter eringera sit Thema nativitatis och wil weta aff planeternas Afpecter hwadh honom henda och wedherfaras skal: then andre när han will resa til land eller watn/ eller någhot annat merkerlighetbegynna så fråghar han stiernekikare till rådhz/ på hwadh dag han thet göra skal: år thet icke så? lik wäl är thetta itt vppenbara/bkendt och grofft Affgudherij ilband oss som wele wara Christne.
Hurw hålle mij oss emoot Herrans h. Nampn? Ganska omyrdeligha/ så att wij ganska liten åhra och wyrdning thn bweilse. Ty whad är gemenare ibland oss/ än Gudz . napns skenneligha mizbrwk medh edher och bannor? Man håler thet för rnga synd/ och gör ther löjye och gläns åt. Ja thet håls för en driffuande kar som mäst kan swaäria och bannas/ han säyes komma fort medh thet han skal bestella/ han moste wara fär andra brwkat: Ther man doch skulle tagha sådana widh halsen och straffa så att andre sågho therwidh. Ja månger gär sigh stoort anseende ther medh/ at han kan äffeuerfalla andra medh edher och bannor. Ar thet icke så? Men Herren Gudh sägher likwäl i det andra bredhet at han skal icke låta honom blifua ostraffat som hans nampn misbrukar.
Widhave huru föråhlle wij oss emoot Gudz ord och thes lärare/ emoot Kyrkior och Scholar? Så wij såto vnder thet påwestka märkret/ tå war man frigeffuigh/ så gaff man rundeligha til alla thez nödhtorffter/ meer än behöffdes: men nu sedahan wij haffue bekommit Gudz reena och klara Ord thet man icke neka kan/ haffue wij icke allenast taghit måste delen igen: vthan ther äffuer så högd beswäre the Personer som vthi Gudz ord arbeta skola/at månge för fattighdom skull nappst haffua flädhen på kroppen oborgade/ och månger måste låte stå sitt Embete tillbaka och medh sina henders arbete fökia sijn näring/ om han will haffua någhot att äta/ och gära sina vthlagor medh.
Gudz ord hära nw en stoor Deel allenast när the haffua tidjh ther til fär andra wightiha saker: thet är /när the icke haffua så mycikt druckit om Afftonen/ att the hinna stå upp om Morgonen och klädha sigh til thes Predikan skal hållas: hwar och icke/ fåår man nogh ursechtat/ om man än inthet kommer i Predikan/ är thet icke så?
Hurw färhålle wij oss emot wår fatthiga nästa: Såeldhes/ at the Rijke och mechtighe plåga och udnerkuffua the ringa och Fattigha medh allehanda tunga och pålaghor. Så at thet går så til som Miecheas Propheten sägher thet gick i hans tidh: at the skinna then fatthiga hdhena aff/ och köttet ifrån theras Been/ och äta hans Folks kltt. Och hwad the emchtige och rÿke icke göra: Så göra wäl tehras tienare som rÿdta sigh och upfylla theras tasta medh the fatthiges rörryd.

Ther aff är suckan och flaghan i landet och/whar manklaghar och jemrar sigh öffer then stora tungan. Är thet icke så?
Ja må någhon syna: thet kan inthet annorlunda gå til/ medhan thet beswärligha Krighet warar/ ther wil mycket til och medhan wij alle haffue syndat och färtienat thetta straffet så wäl fattighe som rijke: therrföre så måtte wij ock alle hielpas åt at draghat/ så lenge Gudh giffuer någhor medhel till fridh igen. Thet är wist/ at ther går mycket uppå frgh/ ja meer til thet går icke mindre vppå the mechtighas och rijkas högferd/ stååt/ öffuerflödigheet och Slösande. Ty thet går nw så til som Amos prphheten klaghar at thet gick til i hans tidh: at
Amos 6
Thet är: the wilia inthet fettia någhot til medh/ och omgella thetta Straffet/ lika som thet inthet hade förtientet. Then fattighe moste alt fettia til och uppehålla när någhot flas. Ingen talar ther om/ at han wil giffua någhot tillbaka oss fina stora färläningar och underhåld/ ingen wil minska någhot af sitt stååt / och prål/ så lenge Krighet står/ at then fattighe må någhot bliffua lisat och behållin: uthan hwar och en wil så vthförat som thet stodbo wål til i Landet/ och bwar man hadhe fult opp. Ar thet icke så? Thetta är likwäl een stoor synd/ at man ingen mistunsamheet eller medhlidande haffuer medh sin fattigha nästa.

Huru håller sig then gemen hopen? Han bliffuerinthet bätre aff sådant: vthan effter fattigdomen twingar them/ bliffua the thez ogudhactgichare och mootwillighare/ så at the Försnilla bådhe Gudh och sin Offuerhet theras deel ifrå. Gudh och han sordz tienare försnilla the medh falskt och orett tijende/ Offuerheten vnstinga then sin tilbörligha Skatt och Tull/ hwilket är itt Tyffueri för Gudh och menniskor och whad the skola tå vthgöra/ thet göra the medh knorr och morr/ hwilket är een stoor otroligheet emot Gudz som sådant för syndernes skulle uppålagde affuer.
Hurw håller sigh widhare then ene emoot then andra ganska obilligt och rettrådhelighen. Then som nw haffuer itt hwndrade Daler eller ew at låna sin nästa som behöver han tagher full pant aff honom/ och ther till 20. eller 30. daler renta til interesse om Året. Jgh wil icke tala om them som tagha en fyrf/ halfföre eller rundstycke om medan aff daleren/ thet stigher ick emyckit/ Inther meer än 40. 80. eller 120. Daler aff hudrat om året. ÄR icke thet itt otillbörlighigt ockher och skinnade. Sådant är frijtt och warder in thet straffat/ ther sådana medh retto skulle mista bådhe ockeren och huffudsumman.
Mandropå och blodvtgiutelse är gemeent och bliffuer måst alt färsonat med penningböter. Stundom ärthet medh mådha skeedt/ stundom nädhwern/ stundom haffuer then dräpne giffuit orsak ther til/ stundom är thet skeedt i dryckenskap och hastigheet/ stundom är han en brukligh man som haffuer dräpit then andra man fan inthet mistan. Horeij och löachtighet går i Swang hemlig han och uppenbarliga ringa straff flier ther på. The riika och mechtigha tör ingen tala åt/ anfeedt thet wor fult rychte/ the ringare flipra medh penningar. Man förebår nw thet ena/ nw thet andra thet är allenaft eenfacht hcor/thet

Osv fortsättningar av förmaningar mot brottslighet osv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar