Buppsatskurs predikan 3 Samsonius

Samsonius – öffuerste pastorem
Öffwerheetens
Ähre-smycke
1621 – Rijgha Stadh

Från och med det första stycket
1. Om rldzligh O’ffuerheetz begyennelse och vrsprungh
Lardom och för långh tijdh sedahan/haffua icke allena the Manichaeer och Martinoiter, thet H. Öffeheesståndet förkleenat och försmädat / uvthan ock the Wederdöpare än i dagh / lasta / bespotta och förkasta thet / vthropades thet wrdzliga Öffuerheesståndet för itt syndight och fördömeligt stand. Ja / the påweske blåsa medh them i hoorn / som man såya plgar: Och kallat starum perienlofum, itt farlighit standh. Altså haffua the många loffiga potentater och Regementen / så widjt öffuertaalt och beweekt / at the haffua öffuergiffuit sina weldzlige standh / och vppå sigh tagit sielffdicktade heeligheet / och ther medh giffuit sigh vthi klster / at enra ther sitt Leffuerne.
Exempel skola sådant bwiljsa och stadhfästa. Then lofflige och wijdbermöde Keysar Carolus V. Haffuer i godh tijdh afflagt och vpsagdt all regeringh / och vtwalt föra itt eenskeligt lefuerne. Then polenska konungens Miertzko Sohn / Cafimirus widh nampn / gaff sigh in vthi thet Clostret Cluniack, och bleef een Munck / och när the Poler wille haffua honom vthur samma Closter / at han effter sin Faders oädeliga affgångh Regimentet bekläda måtte moste the giffua Påwan i Rom fär difpenfantion och färloff een penningh fär hwart huffuudh i hela påland. Rensar Lotharius äffuergaff ock så Regeringen / och bleef een Closterbroder. Greffue Conrad aff Brach / bleef först een Abbot vthi Cirterienser Closter / och omsider een Romerske Biskop. Hertigh Adolf Aff holsten / bleef een Franciscaner Munk. Sådana fleere exempler kunde lätteligen framdaghas / men thet görs intet behoff.
Nu moste wij emoot sådana Rättare och Sweremare bewilja / att Regiment-standet är aff silffuan Gudhi insatt / och är icke någon Menniskois fund / efter som thes fiender lasta och smäda. Therföre skal man grant achta / färst öfferheetennes Ursprungh och begynnelse. Genom igh / sägher then himmelska Wijsheeten / Gudz Sohn / regera konungarna / och Rådzherrarna sitta Rätt. Genom migh regera furstarna / och alla regenter på jorden. Uthi thenna ordhen är öfferheetss ursprungh och begynnelse grundat. Kommer thet ifrån Gudh eller genom Gudh / ifrån hwilkom all godh och all fullkommeligh Gåffua kommer: Så måste iw Regimenz wälde / vthi Sigh Sielff / icke wara syndight / färfastelight / färdämmelight eller faahrligit / uthan Gudz godha ordningh och styfftan / eller betälningh. Therfäre kallar ock Propheten them Gudhar / som Regementet fära / icke hwad theras natur och warelse / vthan hwad Embetet anlangar. Såsom ock then heedningen Plutarchus sägher: Princeps eft vi. Vum quoddan Dei fimulachrum. Een Regent är Leffuande Gudz Beläte. Prohpeten Daniel sägher: Gudh läter Konungar aff / och Konungar til. Wijsheeten ropar och sägher: Ut konungar / och Domare / och Öffuerheet / ära aff Herranom / och wåldet aff then Högsta och the ära hans Rikes Embetesmän. Redh thessom allom stemer och S.Paulus öffuereens/ Sändandes: At ingen öffuerheet är / vthan aff Gudhi / hwar öffuerheet är / tå är han aff Gudhi förordnat. Aff hwilken klarom Språkom / noghsampt skijner ch bweiljas / at Öffuerheess och Regenss-Standh/ är ingalunda förkastelight / vthan aff sielffuan Gudhi / såsom en godh och helsosam Ordningh / stijfftat och insatt är.
Ther aff är noghsampt til at see / huru Munkarna fordom kunde färblinda Folcket: J thet / at the färringade Öffuerheess-Standet / och vphoffue Munkaleffuernet. Lutherus sägher/ at han vthi Magdeburgh fann en frsta ifrån Anhalt / hwilken sigh plågade hade medh Munkfaste / at han sågh lijkare een Dädan än een leffuande. Men een gammal Betlremunk Wa feet / och glijadhe vndher Äghonen / lijka som then ther dagliga Muskåtel och besta Ölet drucket hadhe. Medh thenna gamla Munck / haffuer för de furste gått om kring vthi Staden / och tigd / och alt thet tiggie Brädh som the både i Staden finge / haffuer samme Furste mst bära på sin Rygg / på thet at then bettlareordning theste meera worde berömdh. Oblindheet öffuer alla blindheet. Thet skulle mål alla munckar mykit giffua / at theras standh wore så grundat i Gudz Ord / som Öffuerheess-Stande är. Och thet är iff til thet andra / skal grant och tas Magiftratus confecratio. Skola regenterna så wijdt Pomma / at the regera och rätt besittia: Så moste Gudh apenhålla them / och göra them gott biståndh. Then högste säger Daniel / haffuer macth öffuer mennijkiors Konnungar icke oh giffuer them en han wil. Och Syrachh Sägher: Regementet på Ordenne ståår i Gudz Land / och hoos Gudh ståår thet / at enom Regent lyckas. Salomon han vinar ockå: ar en blrdande ör och itt Seande Äga/ beggia gör Herren. Sådant vthiwijsar Dawidz egitExempel. Hwilken Gudh haffuer vthwaldt til en konungh ifrån Fåhrahiorden: Konungh Saul bespottade honom / säijandes: Är then then plookaste: hoo är then vnge lecker? Hwart haffuer Gudh bortwendt sin öghon / at han thenna til konnungh vthwalde? Men Gudh war med Dawid / gaff honom Lycko / och stodh honom bij/ altså at Saul moste gå vnder / och Dawid uphögdt warda.
Alexander Magnus war en ung Herre/ widh 20. åhr/ och en fattigh Konung / och skulle förnedra then aldrasärsta och mäktchigelsta konungen heela werdena / Daruium och afftagha hans Junckaramyssa. När konung Darius färnam / at Konung Alexander / kom och wille föra righ mdeh honom stände han honom ef Rijb och een Båll / giffuandes ther medh färstå / at han war en ung Sålla hwilken behövde fimpas medh Kijss eller speela medh håll / och icke war dogligh föra någo Krigh ty han var både för vng och för Swagh ther till. Men Godh gaff then vunga Herran ett stort modh / och ett rätt Leijons Hierta / så att han intet fruchtadhe sigh för Konung dario, eller hans wäldigha Krijgzmacht / vthan sadhe: Wälan/ man skickar migh itt Kijss och en säll / iagh haffuer allaredho wunnet Speelet. En Kuglan eller Bålan betydher / att Regimentet skal trilla til migh / lijk a som en Båll. Meen Rijset betidhar Swedhet / nu haffuer Darius alt ifrån sigh leffuererat och giffuit. Sägren är min / iagh wil slå honom och öfferwinnan. Gudh gaff honom lyncko / så att han Öffuerwant Darium, och bekom vnder sigh heela hans Rijke. Altså haffuer Gudh stååt Alexandro Magno bij/ och vppehållet honom. Här är Dawidz Ordspråk sant: Herre / tu tagher mother ifrån fustan/ och är förskreckeligh emoot Konungarna på Jordenne: Ithem, genom tigh kan iagh nederlägga Kriegzfock / och medh min Gudh springa äffuer Munkarna Gudh rustar migh i frafft / han läraer mina. Land serijda / och lärer min arm spenna bospan.
Til thet triede: Dei Protectio. Om konungarna skola regera och rätten besittia / och wäldighe wara / så moste Gudh icke allena vppehålla then vthan ock vthi sitt fäfölie hägn och förswar annanmamma moste ock dagligen sijn närwarelise hoos regimentet Seijsna låta. Dieffuulen är Regimentet häfst och grym / Menniskorina wilka och fast heller warafrijt / än regimentet vnderfastat.
At regemnsståndet icke länge fallit eller off Dieffuulen och Romerska Menniskoior fördärffuat / thet skal man allena Gudz beskräm och Skygd tilfkriffua. Core / Dathan och Abriam. Woro upproriske / ty the vphoffue sigh emoot Moysen; Men Jorden öppnade sigh / och vpswalgh them leffuandes / sampt många tusende medh them hwilka ock wore more rebelliske och motståndighe. Absolon kom vproor astadh emoot sin Fader / moste bliffua hängiandes vthi itt lrää / och medh tree Spessar genom stungen altså och när Underståerna haffua upsatt och vhäffuit sigh emoot theras rätta Öffuerheet / äre fast meer än hundre tusend falsne och slagne vthi Swådenland / pfalss / altså och anderstädes. Sleid 1 f 69. Cafsius Stack sigh sielff ihiäl medh then samma dart / han hade stucit sin herra Caefarem ihiäl, Manlius Hwilke eliest war en drålig Hiälte / bleff fär vproor skoll / stätt vth för then hell-flippan / Tareja. Uthi thessa exempel må hwar och en sigh speeghla / och wactha han icke brenner sina fingrar på sin rätta öffuerheet / vthan heller äre hwadh Solomon Skriffuer: Min son/ fruchta Gudh och konungen / och blanda tigh icke ibland the vproriska. Ty theras fall warder plåtszligen ständandes / och boo weet när bäggias olycka kommer:
Til thet fiärde. Dei Eferfio, När regenterna vthi regerande sittia räten och sitt derraw älde missbruka så stärter Gudh them ögonfleenligen af stolens kan och låtteligen kasta them nedher i helffuetit. Potentes potenter toermenta aptientur. Maria siunger / fäijandes: Depofuit potentes de fede & c. Daniel, Gudh fätter Konungar aff och konungar til. Propheten Ezichiel säger till sådana onda Regenter: Så sägher Herren/ Herren/tagh bort hatten / och kasta kroonan: Jagh wil göra kronan itl intet/ til intet til intet/ til thes then kommer som henne haffua skal / honom wil iagh giffua henne.
Ty lika som thet sant är: Per me reges regnant, altså är ock thet wist / at när Gudh kastar på them färacht / kan han snart läsa theras wäldes bandh.
Emoth thenna grund komma the Wderdäåare och andra ogudhactighe / vproriske kroppar / skrijandes: vthi regemntet okmmer allhanda oreedha och orätt fär / eller förefaller. Ty thet går intet alt rätt til / såsom sigh medh rätta borde / therfäre är regimentet intet / och bör ingen Öffuerheet wara. The taga ock exempel til at sådant fin wilia bekräffta. Cambyles, fäsija the / then Persifke Konungen hffuer många blottat och nkot affklädt / och hudhflengdt them medh rijs han haffuer dräpit sin eghen brodher / så stälte Cambyfes itt kortwilj fram nämpligen / lätt twå hundar som Brödher woro / medh andra hundar at rijffuas: när nu then ena aff the Hundar som Brödher woro / öffuerwunden war / aff een annan hund / s kom hans brodher honom til hielp. När drottningen thet sågh / brast hon til att bitterliga gråta/ tå lät konungen tilfråga hene hwij hon så bitterliga grät: Swarade hon och sadhe: Jagh seer att hundarna äro hwar annan trognare än Menniskiorna äro sin emellan / ty tu haffuer därpit min och tin fässsliga Brodher. Så befalte Konungen at man skulle hene firar bädda. Han haffuer och på ee tijdh låtit falla til sigh aff sijn Rijke tolff Furstar / hwilka tänckte at the woro bundne til något. Konungzlight pancket eller Kallass: Men han haffuer låtit begraffua them alla leffuandes / dock låtit theras huffuudh wara offan jordh / så at the haffua most qwäffuias til dädz. Sådana ogärningar äro jw icke aff Gudhi: såya the wderdäpare.
Keysar Nero haffur mykit ont färetagit / han haffuer dädat the vthkåradha Christi Apostlar Petrum och Paulum, han hadhe ock een färnämdh medicum, hwilkom han i befalningh gaff sin egen Modher een purgas beredha / ther aff hon bleff dädh. Han haffuer ock låtit färgöra och omkomma sin kära Praeceptorem then gambla Senecam: Dock så / at han skulle sielffuer vthwälia hwadh Dödh han inte lijdha. Så hafufer Senece låtit fylla sigh itt kaar fuult medh Watn och så äpna alla sine ådhror / haffuer så färblödt sigh vthi samma watn / och altså dödt sin koos. Ther til medh haffuer han låtit Dödha Bergmestare och Rädzherrar i Rom. Haffuer ther hoos på många rum i Staden låtit legga eeld / så at hoo som tillupit haffuer at honom vthflcäkia / är aff honom ivorde färbränder / eller kastader på eelden / han haffuer ock vpstegit vthi ett hägt torn / och sunget Stadenz undergångz sångh. Han haffuer upstyckit sin eghen modher / hwilkit skräckelight är til att hära på thet han thes bättre måtte see / hwar han vthi sins Moders Lijff legat hadhe.
Antonius Bafsianus Caracalla, haffuer ock warit en gruffeligh Tyran och Unflat / och doch likwäl itt Werldennes Huffuudh / och then 19. Romerske Keysar / hwilken haffuer sådana omenniskeligha handlingar begååt / at ingen them tilfylleft kan beskriffua. Sådana skänneligha gärningar / säya the Wederdäpara / kunna ju icke wara aff Gudhi.
Men emoot thenne insaga skal man eeta / at hon är bygd uppå läsan sandh: Ty vthi sådana saker / ska man gära en åthskilndat emillian Embetet och sådana Faarligha Personer / som thet vnderstundom effter Gudz tillåtelse / beklädha. Ty sielffua Embeten haffuer Gudh förordnat / är ock aff Gudhi en nädigh och nyttigh Ordningh. Men missbruket kommer ifrån Dieffuulen / hwilken vpäggiar sådana Personer til att skändheligan missbruka sådana heeligt Embete. Altså är ock Aaronis Prästadöme aff Gudhi / men hans kalfuatiänst är aff Dieffuulen. Iudas hade sitt Apostla Embete aff Gudhi / men sitt färräderij aff Dieffuulen. Eeeld är itt godt element, men när Färgifftige skalkar handla ther medh / så warder stoort missbruk / och sådant är per accidens, eller vthan färe siellfua warelsen.

Thet andra stycket
Om werldzligh öffuerheetz embete och vidbättandhe.
Sådant Embete och vthrättande warder här medh try ord vthryckt. I Regera 2 stadga / eller befittia rätten. 3 Rådha Tesse ordh see på troenne orter och rum: Först / på Gudz kyrckio / sedhan på Rådstuffuan.
Hwadh Gudz församblingh eller Kyrkia anlangar / tå måste hwar och en Regent / medh sitt Regerande / rådzstadgande och Rådandhe / på fråggia handa sått sigh wäl färtiena. Färst / pietatem conledo ty Öffuerheetens måste för eghen person fruchta Gudh / göra bättringh / och troo på Herran Jesum Chrstium. Konungh Davdis sägher: läter vnderwijsa edher i Konungar / och låter tuchta idher i Domare på Ojrdenne. Tiener Herranom medh fruchtan / och frägden idher med beffuande. Hyller sonen / at han icke förtörnas / och j färegåås på waghenom. Item J Konungar på jordene sampt alt folk / sustar och domare på jorden / skolen ioffua Herrans nampn. Ty hans nampn är allena hägt / hans loff gåår så wijdt som Himmelen och Jorden är. Och ytterligare färstarna ibland folken äro färsamibladhe til itt folck Abrahams Gudhi: ty Gudh är fast vphögd när herrar lia på Jordenne.
Sådhan påminnelse haffuer fordom then loflige Keysar Constantinus efterkommit / ty han plågadhe säija: ther wara sitt högsta werff och företagandhe at han måtte rätt känna sin Derra Chrstium Jesum. Och honom prija och berämma i alla fina lijffzdagar. Then färde tske Keysar Carolus M haffuer sielffuer hulpit itl at siunga til Choors i Kyrckian / och läsa texter. Haffuer ock hållit sina Frstar ther til / ia förordnat hwad hwar och en til eghen nytta och förbättring låtsa skulle. Manuel Paaleaonlugs constantinoplita niste Regent / baadh offta: herre Zebaoth / thu haffuer skapat migh effter titt H. Bläte / therfäre staff migh bij och hielp migh medh tin lådhe / at then onde Anden icke haffuer migh til isn spelfoghel. Hertigh Johan Chur-Furste till saren haffuer och med eghen hand plåghat vpschriffia sin hoffsoredikanss predikningar.
Sådant hafufer ju heet/ som wår tert här segher. Jagh eller then migh elskar och the might btrodha sökia migh.Thesse alla haffua begärt Rådha och dådh/ färståndh och macht / allena aff then som här sägher/mitt är bådhe Rådh och dådh / iagh haffuer färståndh och macht. Sådana exempel skola alla regenter i wår tijdh effterfälia. Men medh alla Gudfärgätna och oroligha Öfferheess Personer/ gåår thet äffuen som Propheten Samuel sadhe till then Ohörsamme saul: effter tu haffuer färkastadt Herrans Ordh/ så haffuer Herren ock färkastat tigh. Och ytterligarhe sägher Gudh: Honorantes me, honorabo. Then migh ärar / honom wil iagh ock ära/ men them migh färechastar han skal komma på skam. Pythagoras plågade säija: Perinde periculofumestut infanienti gladium: Sicc improbo viro magftratum committere. Til thet andra / pietatem longelanteque proagando. Man moste färehielpa at widh macht hålla kyrckior och Scholar/ beädrandes them och vthbredandes / man moste ock medh doghligha Personer alla predikostoler färsyna / och tilbärligh vnderhåld them färskaffa. Therfäre färmanar David, görer Portarnaa wijdha / och Dörarna i Wrldenne ögha: Ut åronnes Konungh må dragha ther in / then Herren Zebaot. Sammaledhes loffuar ock Prohpeten Gudz färsambling / fäijandes: reges erunt nutricij tui
Sådana hafufer David warit / hwilken Gudz färbundz-arch medh stoor Fräghd och triumph haffuer vthi Gudz huuss låtit igen infära. Han hade ock gerna låtit vpbyggia Gudhi itt huuss / hroar icke Gudh sielff hade thet färebudhit. Icke thes mindre färsamblade han en stoor Skatt / hwilken han efterleeffde sin Son salomo, til Templens vpbyggelse. Hwadh ock konungh Salmon vppå thet träffligha Tempelens vnder samma bygningh kostat och anwendt haffuer (whilket innan haffuer waridt betflat medh kosteligt sederträä / och medh besta Guldh öfferdragit / vthan til medh lutter hwijt marmorsteen sampt ock medh then Jubeska Gudztienst anrättande / ther finns wijdhlöfftigt på åtehskillige orter i Skrifften at läsa Obadia / then Gudfruthige / konung Achabs / hofmästare / befruchtade at på troogna Prophetter måtte brist bliffua / efter Iefabel så sträckeligen tyrannizeradhe emoot them. Therfäre färgämdhe och färforgdhe han thär femtyio / och ther femtyio vthi Closterhool. Ambrosius skriffuer om K Theodofio at han på sin fotesängh haffuer meer warit bekymbrat om Gudz försambling wälståndh / än om sin eghen wälfärdh. D Polycarpus Lyferus säsom ock D Mylus förmäla om then lofligha Chur-fursten i Saren / H Agulsto at han färmätte en tunna Guld i skatt / aff hwilken årligha zins och ränta bleffue vhnderhåldne Prästaenkior och faderlöa Barn. Ehet heeter som Xenophon måler. Til thet triede bliffua ock alla regenter wälfärtiänte på Gudz försambling. Dieffuulen är Gudz församblingz fiende / han såår sitt ogrääsz ibland weeten. Tå bär öfferheeten icke lijda Samarijtsk bländingh och icke giffua kätaren Andarum. Then fromme Regenten Hiskias giorde icke aliena hwad Herraom behagade / vthan han affstaffade ock alla högar. Iofia komvngh til Regimentet / men hans färsta gärning war at ställa an Gudztiänsten. Hwarföre han ock bekom thet beräm / at ingen Konung hadhe för honom warit / som så aff alla heirta til Gudh sigh omwendt hade. Konung Afa skonade icke sina egna affgudista Modher / vthan satte henne aff vthrootar färthenskuld hennes Meiplezet / sönderslogh och förberende honom / och fastade honom thi Becken Ridron. Thet haffuer mycken nytta och fromma skaffat / hoos andra willfarande.
Sådan Regent wR conitatinus Magnus, hwilken stort omaak hadhe vthi thet Niceniska Concilio at vthroota then Arrianiska färgifften / i thet han öffuer 318. Biskopar haffuer sammankallat låtit / och medh them rådhslaghit / huru sådan förgifft måtte bliffua förekommen och affskaffat? Sozomenus färemälar / at han på sin Sotoafngh haffuer kallat sina Söner för sigh / och färmanat them på thet flinjteligaste til Gudzfructhan/ så frampt the vthi sin Regeringh Wille haffue Gudz wälsignelse och bijstånd. Een sdan Regent haffuer Pilomaeus Philadelphus warit / hwilken mångtusend Croner haffuer ther till anwent / at then H. Biblien motte bliffua aff hebraisten på Grekische vtholkat. Thesse och andra sådana exempel / skola Christna potentater och Regenter medh rätta efterfölia / och låta sigh Gudz Ordh på thet högsta befallat wara.
Thet andra rum/ till hwilken Regerandet / rätestaffandet och Wäldandet efter thene Terts innehåld / hörer : År Politia och werldzligt gagn och nytta. Thenna nytto moste ock Regenterna i lijka måtte / på treggiahanda sått och wijs / anskodha. I Subjectioe, at the vhnderkasta sigh laghen / vthi alla rättfärdigha och billiga saaker. Ty ingen wijss Regent regerar Öffuer laghen. Then Aegyptiske stoorcanzeler Iofeph, förstoodh sådant wäl /therföre sahe han til sijna brödher / när the fructhade sigh för hans wälde: Fructher edher intet / iagh är ock vhnder Gudh. The Edumetiske Konungen Job berömer sig at Rättgerdigheet haffuer warit hans alädar / thent han haffuer pålädt sigh lijke som een Riotel och hans Rätt war hans furstilighe Datt. Gudh befaller hoos Prohpeten: låter aff ifrån ostääl och wäld i furstar och görer thet rätt och godt är och betungar icke så mitt folk meer sägher Herren.
Thet skriffues om en Rijsar Severo, at så offta han skulle sättia Domare och befalningzfolk haffuer han theras nampn vptecknat / som til samma Embete kalade och porade woro med widhhengiande concion oc färemaning: At om någon ibland gemeena almoghen wiste at någon aff the vpläsne Personer war medh någon offentligh last belader tå skulle man få sådant vppenbarligha giffua tilknna på thet en sådan icke wordo brukat vthi reginssadker medh hwilka färetagandhe then lofige Reysaren intet annat söökte än at alt motte åhrligen och richteligen vthi regimenss handlingarna stadgat bilffua. Ty thet står mechta illa en Regent at han skal straffa sina vndersåtara och är sielff skyldigh.
Keysar Trajanus antwardar sinom Mmarskald sitt Swed medh thenna orden: Bruka thetta swedet migh till beskräm sålänge iagh håller migh efter lagh och ordningh men om iagh tagher något obilligt före så skaltu bruka samma swerdh emoot migh til at färswara lagh och rätt. Crazinus skriffuer en en dansk konungh canurto at han haffuer ibland många andra berömmeliga stadgar ock gruffeligen hårdt wijte satt widh mandråparna: thet hände at samma Canutus thenna sin lagh brööt i thet han vthi jacht aff hastight wreedhe ihälstack itt krigzrådh therföre gaff han sigh vthi sina såldaters standsrätt at lijdha och vmgella godwilleligen hwad the wille leggia honom för straff vppå. När the wägrade sgh ladhe han siellf itt stort penningböte på sigh hilket han beelade i tree prater then eene anwände han till Herrans tienst, then andra ändhe han till sina Soldater then triedie delen beladhe han ibland thens dödhas arffuingar. Thetta skola ock öfferheess personer än i dagh actha hiwlka sådant icke gerna göra plåga vthan hållet så. Sic volo, fic jubeo. Sådana äro likare tyranner än Christna protentater.
Til thet andra actha och sådana regenter werldzligh nytta vthi sitt reerande. Administratione, at the låta hwar och een sina undersåtare wedersaras hwad rätt är handhaffuandes och beskyddandes thet godha och thet onda vthrotandes och straffandes. Sådant haffuer Gudh sielf genom Moysen befallat: dömer rätt emillan hwar man i stolen icke ansee någon person i rätten vthan skolen så wäl böra then ringha som then stoora och icke rädas för någon person ty domare embetet hörer Gudh til. Ytterligare sägher Gudh: tu skalt icke böya rätten tu skalt ock ingen person ansee eller skändcker taga ty skäncker göra the wijsa blinda och förwenda thens rättfärdighas saak hawadh rätt är skal tu jagha effter. Konung Josaphat påminner ock sijna Domare seer til sägher han hwad i gören ty i hållen icke menniskoirs doom vthan Herrans och han är medh edher vthi domen. Wij läse vthi wijssheetennes book: J regenter på jordennne elsker rätten S:paulus:öffuerheeten draghe icke på swärdet förgäffues.
Alla thess språcl lära regenternar at the skola wäl see sigh färe och wachta sigh för the twå Systrarna hwilka offta medh sin liffliga anfichte see in vthi domen nämpligen personers anseende och skenkiors tagande. Therföre skola the offta tänkckia på cambyfis doomstool: hiwlken hadhe låtittagha then orätta domarens sifannis huudh at bekläda honom medh och sedhan satte hans Son vthi samma domare embete och på samma stool at han i alla sina domar skulle tänkia til icke taga smiralia och rätten förkränckia så framt han icke skulle bekomma samma dranckegeld. Plutarchus skriffuer at the thebaner plågadhe haffua domare beleten vthuggna i steenar på the rum ther domarnar skola hållas så at the hwaken haffua hasst öghon eller händer. Ther medh gifuandes tilkänna at the personer som rådmän skola wara skola icke see på någons menniskors gunst eller ogunst och aff ingen gåffour tagha vthan låta så then eena som then andra wederfarhas hwad rätt är.
Til thet triede actha the regenter medh sitt regerande doomsittande och wälde then gemena nyttan approbitone när the få regera at hwar och een eller ock ju mstaparten theras förebaffuande gilla och theras prooheet och färleek beprijsa moste: så at ock alla huuss-fädher och huuss-mödrar mågha förfara och förnimma hwad för loffligha och berömmeliga öfferheez personer the haffua hwilka grant vpfenadhe haffua ther om at theras näring til lands eller watn må haffua sin fortgång. The ther medh agusto sandh färdelingen kunna berämma sigh:
Tillföreendhe stoodh thenna stadh eller landh ganska illa til men i min tijdh haffuer thet sigh mycket färbättradt. Salomon talar herlighan: En konungh som trooligha dömer the fattigha hans stool skal bliffua weinnerligha. Thetta haffua effterföliande regenter granneligen acthat: såsom lob, the Edumeers konung hwilken war thens blindas ögha thens haltas foot och the fattighas fadher. Trajanus reysar haffuer sagdt: en regent skal sådan wara emoot sina vndersåtara som han wille skulle wara emoot honom om han wore en undersåtare. Man läs om then wikenbergiske hertughen h. eberhard at han haffuer en tijdh warit vthi andra furstars convent och fraquemdh och när hwar berdomde sitt: then eene sin macht: then andre sina penningar och rijkedomar: men när han skulle beröma sitt land hafufer han sagt: här aff berömmer iagh migh at iagh så haffuer regerat mitt landh at mina vndersåtara haffua migh så fär att iagh frijt färr soffua vthi hwars och eens mins undersåtares knä. Thet haffuer sannerligen warit itt heleright beröm effters sådant skola konungar och regenter alltijd trachta.
Om the thet göra så äre the rätta scuta terrae jordennes skilöld. Hwilken tittel är öffermåtton herligh then them ock fina embether til finnes färer. Ty lika som en krigzman näst Gudz hielp färlåter sig på sitt skiöld och beskyddar sigh ther medh emoot sina fiender: altså hafufer Herren Gudh giffuit undebånare wrldzligh öfferheet lika som itt Skiöld: hwilken tilsee skal at hennes undersåtara bliffua för all farha beskyddade och bewarade. Och skal sigh i then måttan werdzligh öfferheet icke låta genom någon farha mädha eller bswär affträckia ehwadh nampn the haelst haffua kunna: ty een godhe heerdhe låter och sitt lijff för fårhen. Prohpeten daniel förlijknar öfferheeten widh itt herlgiht och lliuflight trää hwliket fina greenar wijdt vthbreedher under hwilka foglar och diure haffua sin näste sin födha och skiul. Ther medh låtandes förstå at werdzligh öfferheet är sina undersåtares skyss erre och them emoot alt fiendtlight anlop befria och widjt sin handel och näring vppehålla skal. Så skal thet tå heeta såsom en furste plågadhe säija.

Det treiedie stycket
Om undersåtarnas plicht och skyldigha tiänst
Hwar nu öfferheeten een sådan månsamblingh och beswärligh mödha moste för sina vndersåtara dragha och medh så stoor mädha slijt och omaak färetalda försiehtigheet färe så moste ock een sanstydigh gratia eller tacksamheet sigh hoos vndersåterna emoot öffuerheeten hwilkes Godz the dagligha niuta till godho förorsaka hwilket står i efterföliande stycker:
Först in orando: trogna och hörsamme vundersåtara skola vthi sina dagligha böner flijteligen bidia för sin öfferheet på thet hon må sina anslagh wijslighen och gangligen andslå och them sedhan fredsameligen och iyckeligen vthfära så at the kunna wara Gudhi wälbehagelige och vndersåterna nyttighe. Så at Gudh then öferste regenten wille forda theras händers werck. Ut och Dexren hörer them i theras nödh och Jacobs Gudz nampn beskyddar them han sänne them hielp aff Delgedomen och stårcke them aff Zion Ut gudh wille tänckia på theras Spijsoffer och tehras bränneoffer feet warda ut Gudh wille göra alla theras fieder til en eldz-vgn och förkasta them alla. Thet war Judome fordom befalt aff prpheten at the skulle bidia för tehras hedniske öfferheet nemligen för Nabuchdonofor. Sådant befehlar oc påminner Paulus så förmanar iagh nu at man för all ting gör bön åkallan förbön och tacksäyelse för alla menniskor för Konungar och alla öfferheet på thet wij itt stilla och rolighit leffuerne föra månge i alla Gudhachtigheet och ärligheet. Sådanat hafufer. Dawidz hoffolk wäl färstått och therföre bidit för konung salomon: tin Godh gör salomon itt bättre nampn än titt nampn är och göre hans stool stärre än tin stool är. Konungh darij tiänare Hwilken dock en heningh war giorde honom een godh vnskan derre konungh gudh låte tigh länge leffua. Thet samma bidie wij ock vthi wår litania at Gudh wille giffua wärom konung fegher öffer alla sina fiender.
Thet andra Gratial står in obediendo. Men sådan hörsamheet träffuer Agnitionem status at man håller theras stand vthitillbörligh ärha och respect ther til förmanar oss s peter strcutha gudh och halt tin regent i ähra. Therföre haffuer och gudh vthi sitt helga ord thet medh synnerliga litter begåffuat såsom exod 22 pf 82 warde the fallade budhar reg 14 gudz englar sap 6 gudz rikes embetemsän num 27 folkens heerdar 4 reg 13 salvatores frelsare dan 4. trädzens skuggar ps 47. jordenes stioölder. Aff thesso all följer at wij äre skydligen regentomän tillbördligh reventiz och arhebewijss
Then salige och htvpliste mannen odoctor ltuher brukar een skön linjknelse och öffuerheeten såijandes: lika såsom thet sigh haffuer medh räkningepenningar som liggia i een hoop på bordhet at the äre hwad andorm lika så at then ene är intet bättre än then andre men så snart räknemästeen kommer och gör tree radher så gäller then som på första radhen ligger itt then som på den andra jo. then som på then triede 100 och så fort an icke therfrore at then eene rkningenpänningen är bättre än then andra vuthan therföre r råknemästare honom högt lagdt haffuer .
Affuen een sådan lägenheet är medh werldzlich öffuerheet ty hwad hennes ankomst och wäsende anlangar är hon een swagh och dödeligh Menniskia men effter Gudh haffuer satt henne så högt är tilbörlight at nij henne therföre tiäne.
Hijt höre och thet tänekwärdigha taal om Konung Amafo, om whilken Herodorus förmälar at han nämpligen aff een ringa härkomst war kommen till konungzlight wälde. När nu hans undersåtare the egyptioner honom för sin ringa härkomst skull vtloge och föracthade vptänckte han itt sådant stratagema som effterfölier: han hadhe itt gyllene Bäcken ther aff han tilförende (med gunst til at säija) twettade sina fötter thet samma lät han försmälta och ther aff it gyllene beläte giuta befallandes man skulle them Guddomelgigh ähra bewilja.
Hwad hende hans undersåtare äro ther til willige och härsamme och tilbude samma gyllene beläte vthan all gensäijelse. Tå begynte konungens tala them til säijandes: Seer mina käre undersåtare thetta belåtit hwiklket iagh tilförende brukade til min förtatwättande åk allan j effoer thet til en Gudh giordt är hwarföre willie j få föractha migh för min ringa ankomst skull allthenstund Gudh sielff igh vphögt och til edher Konungh giordt haffuer. Genom thetta höffueliga werck och taal bleffuo hans Undersåtare beweekta at ther effter bewiljsa honom all tillbörlig reverens och ähre såsom sinom rätta hHerra och Konungh. Hafua nu heedninghar sådant giort så wilj thet myit bättre ansti oss Christnom at wij haffue wår öfferheet vthi respect och ähra.

Kräffher och sådan hörsamheet dilesionem icke allena Ähra vthan kärleek. Then hethier Ithai säger til Dawid: Så sant som Herren leffuer och min Herre konungen leffuer på hwilket rum min herre Konungen bluffuer thet lände til lijff eller Dödh ther skal tin tiänare ock bliffua. Then gamble Barfillai förfogrgde sin herra medh maat och drick i sinne nådh: Mardochai then Juden war sinom Konung så troghen at han vptäcker och kungör honom then blodhtörstigha Confpiration hans Cammarerare hadhe för hände. Altså vptäckte han Fulvia thet vproor Cathalina hade emoot the Romerske bergemästare. Aff sådan kärligheet flyter Ignofcentia, at man sine Öffuerheet feel håller til godho. Ty thet haffuer sigh ock medh högha Öffuerheetenne så som Skrifften sägher: the stoora febla ock Lutherus säger: När ett eenfaldight Leyon och een dieffuul wachta vppå thet gemena Folcket: så är om Öfferheez personer 10 eller fleere hoffdiefflar til soma olycka til wega. Såsom är til at see hoos propheten Daniel Dionyfius Inior, när han bleeff tilfrågat hwarföre hans Regimente så beswärligt war thet doch vthi hans Faders tijdh myckt iycksambligare war? Swarade han: Pater mihi regnum fuum, non fortunam reliquir. Therföre böör Undersåtarna wachta sigh at the icke komma någon olempa hoos sinÖffuerheet til wegha mykit mindre banna henne. En moyses sägher: ty skalt icke banna Gudarna.

Kräffuer ock sådana hörsamheet Subjectionem, man skal alla Öffuerheetennes nyttigha stadgar Landzfedher och Rättegångz handlingar undergiffuin wara och theras Befalningar Iydigh få wijdt the icke sträfua emoot Gudh S Paulus sägher: Warer surrstar och Öffuerheetenne vhnderdånighe. Sanctus Petrus gör thet widhlöffteligare och flarligare i thet han säger: warer vnderdåninge all menniskligh ordningh för Herrans skull thet ware sigh Konungenom såsom then öffersta eller befalningzmån såsom them ther aff honom sände äro the Onda til straff och the godha till prijsz.
The som lydighe äro the haffua icke allenast medh Menniskor skaffa vthan medh Gudh sielff warda ock offta therföre gruffuelighen siraffadhe. Gudh sägher til Samuel: the haffua icke förkastat tigh vthan migh at iagh icke skal wara theras konungh. Gudh taler ock til propheten Jeremiam: thet folk och konungarijke som Konungen i Babel Nebucadnesar icke tiäna wil och hoo som haffuer icke welit giffua sigh konungens ook i Babel thet folket wil iagh beemökia medh Hunger Swärdh och Pestilentzia sägher Herren til thes iagh them genom mina Hand förgöör.
Thet 3 och sistda vndersåternas skyldiga Granal och tienstwilligheet står in Perfolvendo tributum. Förmålas wijdloffteligen hwad inkomst konungen aff sina vndersåtara haffua skal. Jesu föräldrar läta beskatta sigh af Keysar Augusto. Chrstus sielff vlade Skattpänningen som war itt lodh Sölff til Capernaum. Och hoos Evangelisten Mattheum befaller Herren Chrrustus man ska giffuha keysarenom thet keysarenom tilhörer. Och S Paulus biudher: så giffuer nu sägher han hwar man thet i plichtighe ären then skatt som skatt hör then toll som toll hör then rädzla som rädzla bör och then Hedeher som Hedher bär.
Aff alt thet nu sagdt är skal Öffuerheeten wäl achta: Boni Partoris est tondere pecus, non deglubere. Ein godher Herre låter wäl klippa fåhren men icke dragha Huuden aff them. The regenter som här vthi för wijdt gåå warda fallade folckzens Mördare. Ty så sägher Propheten: J dragher them huudena aff och kötet ifrån theras Been. Och åten mins folks kött och vårj haffuen draghit them huudena aff så slå J ock them theras been sånder och läggen thet vthi een gryta och kötet vthi en kettel.

Tu Ewighe Alzmechtige Starcke och oförgängelige ewigwarande Gudh tu som äst wårs Herres Jesu Christi fadher Himmelens och jordennes skapare tu som sitter öffher Chrubim och Seraphi, och vthdeelar Konungaritiken effter tina omäteligha wijsheet: tu som för synden skullehaffuer förstördt then Chaldiaska Persifta och Gaekiska Monarchien så ock thet Judeska Konungariket sampt många andra fockrijka furstendöme kullslaghit: Wi hafufe ock medh wår såkerheet och wantroo länge sedan förtient at tu skulle haffua sendt oss öffher huffundher turcken kattaren och andra Barbariska Cyclopeska folck och med tins förskräckeligha Wrdes qwast oss heemsökt. Men at wij icke länge sedhan okomne äre wälder tin nådhe. Wij tacke tigh Heirtans aldrakäreste fadher tigh loffue och prijse wij at thu haffuer bewaradt wåra grenzor och stärckt wåra öffhereet och hennes rådslagh alt här til wälsignat. O tu starcke och alzmechtige Gudh O tu godhe och barmhertige Gudh wij befalle tigh H.K.Mt til Swerige W.A.N Herre och konungh: Drottningen och fursten i Sweighe medh heela Swerighes rijke wår kära Öfferheet wår Kyrckia och Schola wår Huus och Heman wår lijff och siäl vthi tine fadherliga och nådigha beskydd. Och bidie at tue wille hwar Morgon hoos oss förnyia tina godheet och låta thenna konungzliga nyldnigh äreprijsligen tilgå: Ach Herre Jesu Christe tu som äst then sanne menniskowaacthare wij praefentere oss ock för titt Guddommeligha Mt. Medh wår fatthiga bön och bidie tigh lijka som thet folk i Sichar at tu icke wijker ifrån oss vthan når oss bliffuer: Ja wij bidie tgh affallo Hierta O Jesu Chrste wijk aldrigh ifrån oss vthan war och blijff hoos oss i thenna stadh (landh) Vthi wåra huus och wåninghar blijff när oss vthi wåra Hiertar när wij ock vthi wår sidsta Dödzkamp skedde bliffou O så stärck wderqweck och frögdha oss genom tin helgha Anda och hielp oss dödenz bitterheet öffuerwinna. Medhan wij liggie vthi wåra graffuer så prasentera tigh hoos oss såsom tu tigh praesenterade the Ezecheliste Dödebeen och föör oss på yttersta Daghen til then stoora ewighwranade Gudz barns himmelska förgdh tigh ware loff och ära tu werdigha helga trefaldigheet ifrå nu och i ewigheet. Amen Amen