Genusteori lektion 1

Genusteori

Olika statussytem
Social kategorisering
Identitet
Essentilism – konstruktuvism
Diskurs
Struktur och aktör

Genusteori
Postkolonial teori
Socialkonstruktivistisk klassanalys
Queerteori
Intersektionalitet


Kvinnligt
Familj
Figetermål
Kultur
Lokala statusstyem
Ceremonier
Konsumtion
Släkten

Manligt
Kyrka
Marknad
Stat
Universiteten
Politiken
Maktstrukturer

Vi kommer ta upp motstånden mot de fasta strukturen. En författare Michel Foucault, han skrev att där det finns makt finns det motstånd. Man uppfattade hans maktanalys som deprimerande. Att vi sitter fast, att det är ävldigt svårt att ta sig ut. Att saker på sikt kan förändras. Det är en sådan sak vi kommer diskutera. Det är med struktur och aktör. Det är en generall fråga vi ställs inför. Är det ås att det är strukturena diskurserna, maktförhållanden styr våra liv så mycket att vi inte kan förändra något. Att det bara är ekonomiska konturer. Att det blir ekonomiskt fördelaktigt att kvinnor kommer på arbetsmarknaden.

Diskurs
Talet om
Maktprducerande kunskapsproduktoin
Man producerar hormoner, men det är implicit kunskapsproduktion. Och den producerar makt, det ligger makt i sättet att definiera.

Det vi ska gå igenom teoretiskt är genusteori.
Postkolonial teori, det är en teori som har vuxit fram i floran av teorier. Vi lever i en välrd som förändrars väldigt snabbt. Vi talar om globaliseringsprocesser. Vad vi lever i för tidsålder det är helt enkelt, världen har haft en lång period av europeiska kolonialmakter har dominerat nästan hela världen. Sedan har den amerikanska makten dominerat. Det börjar dock bli på ett annat sätt. det har blivit en väldigt dynamisk situation. Där de gamla kolnoialmakterna utmanas av en ekonomiks revanchlusta från de länder som kan uppleva att väldstånd sipprar och också kulturell utmaning…
Den postkoloniala teorien försöker förstå samspelet mellan koonisatör och koloni. Det är inte ås enkelt att man utrpoar ett land självständigt. Och nu köper vi massa grejer av er. Utan både på mentalitetsplanet och ekonomiska planet så finns det kvar dominassturkturer. Så är de tidigare koloniala människor som blir de mindre värde. Det finns en väldig politisk vilja till förändring. Det är en sak som man diskuterar i de teorierna. Hur går det att förena politiska teorierna att man ivll att det ska bi på andra sätt med vetenskapliga normer.

Socialkonsturktivistisk klassanalys
Det är en inte den klassiska mateiralistksa klassanalysen som har varit förhärskanade tidigare. I marxisistk analys så ser man påp vem som äger produktionsmedeln. Man definerar klasstillhörighet till de sakerna. Men den marxa klassanalysen kommer att prägla väldigt mycket av den politiska diskusionen under 70 80 90 talet. Men sen var det några som ville utveckla detta. Som max weber att han förde in status. Han talar om man får en medelklassuppfostran att man kan föra sig, att man får status och makt gneom sitt kulturella kapital. De har försökt att förstå klass skiktningarna i status inom ett mindre område.

Sedan har vi queerteori.
Det är ett barn av 90 talet. Gay frigörelsen på 70 talet, att fler började bli öppet homosexuella. Sedan kom aidsepedemin, som förändrade villkåren. Men queerteori är en aggressiv. Den kommer från en väldigt aggressiv politisk aktivism. Det började att homosexuella bar sig illa åt på gatorna. I en aggressiv förtvivlad process. Men sedan togs det där upp. Det nya sättet att definiera homosexualitetet.

Ett begrepp som jag vill säga några ord om, det är intersektionalitet. Det är ett försök att förstå alla sättetn att skikta att utesluta och innesluta i ett sammanhang. En intersektionaltietanalys. Ska idealisitk se hur klass kön åler etnicitetet fuktionshinder. Många egenskaper och uteslutningsmekanismer kan samverka.

Jag tänkte ägna de sista 45 minuterna att prata lite om varje kategori ”sorteringskategori”. Som vi kommer att ta upp på den här kursen och försöka teoretisera kring. Om vi börjar med genus.
Yvonne Hirdmans geunssystemsteori.
I Alla samhällen finns en grundläggande ordningsstruktur av kön – ett genussystem. Det består av processer, fenomen, föreställningar och förväntningar som ger upphov till ett slags mönstereffekter och regelbundheter som går att spåra i varje kultur.
1) systemet har två ”logiker” – två principer
1) Isärhållandets logik. .. osv

vi ska försöka tillämpa den här teorin för tat se på ett historiskt sammanhang. Om vi applicera det här på sammanhanget. Kan vi se något som styrker eller försvagar teorin. Vi kommer se också kritik mot teorin. De tycker att det är en rimlig teori, men… att hon kunde vidareutvecklat vad kontrakt är. och de försvagar skillnaden mellan jämställdhetskontrakt och jämlikhetskontrakt.

Kvinnorna i borgarskapet kunde inte ägna sig åt särkskilt mycket. Många blev pacificerade. Många arbetade då bra arnbete inom välgörenhetsorganisitationer osv. deras osciala arbete som var nedvärderat av männen ”ofta”. De här kvinnorna förlöjligas av strinder av arbetarklassmannen. Där klassperspektivtet kommer in. Varför kommer borgartanten pådyvlar välgörenhet som vi inte vill ha. Men amtidigt har man kunnat se att väldigt mycket som kvinnliga aktörer gjorde att de fick mycket sotr betydelse för socialarbete. Såna häf förningar central för friviligt arbete, som utvecklades för sociala sektor som vi har idag. Men kvinnorna som inte var ute på vita bergen, blev ofta väldigt reducerat till en sjukligt. Hon som sitter så här. Jag veti nte exakt var den är hemtat. Den osunt sysslolsöa damen. Hon sitter och äter kakor och har migrän och är problematiskt. Men motbilden till den sjuka kvinnan. Är den farliga arbetarklasskvinnan. Det är bild på kvinnliga förbrytartyper. Här ser vi den problematiska starka farliga friska men smittbära arbetarkvinnan. Det ansågs oerhört skadligt för män att inte få sexuell utlösning. Men det var fel att onenar. Men de gick till prstituerade och så gav de könsjukdomar till sina kvinnor. Den borgeliga manlighetens dilemma. Det var den andra bilden av den andra. Det har karin johanenesosn diskuterat i sin bok i olika typer av idéer kring.

En som har forskat mycket kring klass och kön är kristina florin. Jag har fått låna material från henne till den här föreläsningen. Här är en klasslista från en 5 klass från västerås gynamism. Vi ser att eleverna står i kunskapsordning. Klassens primus satt längst fram för då hörde man läaren bäst. Då kunde man halka bakom. Man lägger märke till att fadenrs yrke. Man ser om fadern är avliden. Att klassens primus är en arbetarson. Och att han läser för att han stipendium. Några ur arbetarklassen kunde gå på realklassen. De var utvalda för att de var duktiga.
I kristina florins analys av skolan så har hon varit upptagen av kön. Folkskolärarinnor var de första yrkena som öppnades för kvinnor. De hade jättehatte, det är en klassmarkör. Det var en blandad miljö bland läraren och eleverna.
Men sen tog många pojkar över steget i realskolan. Det har många skrivit i memorarena, att nu började riktiga skolan. Flickorna och kvinnorna definieras nu ut. Hon talar också om hur mycket stryk de fick. Det är en tydlig könsupppdelnng.
Sverige var påverkat av brittisk public school idealet. De gossarna som skulle gå vidare att ta studenten skulle sedan bli tjänstemän i staten. Det ingick att tåla stryk. Att de skulle lära sig, att om man slåg till så skulle man inte lipa. De disiplinerade på sätt. de påminnar om man inte ska svära. Men den som jobbar vid kungliga ämbetsverket är behärskad och kan föra sig på det här sättet.

Dem borgerliga dygderna som kristina florin.
Är metodis och rationell livsföring

Betoning av den indivduella prestationen

Självdisciplin drifstkoltroll

Respekt för bildning.

Vad gjorde att kvinnorna fick tillgång på högre utbildning? De tjatade sig till, från ett strukturperspektiv. Så kan man se att kvinnor individuellt eller i organisationer har tillämpat sig rätt till höre utbildning. Kvinnor fick rät tatt ta studentexamen, och sedan öppas de första flickskolorna som var privata. Läroverken var statliga. Det var inte alla flickor osm hade möjlighet att gå dit.

Men mössan var en stridsråga mycket på 1890. flickorna fick inte ha studentmössa. Det sågs oanständigt. Här är en grupp kvinnliga studenter som har konstruerat en egen studnetmössa, som visar att de har samma värdihget men som en variant av de unga männens studentmössa. Men att fler kvinnor ledde till reation att flera gjorde narr av det här.

Vi har en bild av uppsala kvinnliga studentföreningen. De ser väldigt bestämda ut på bildne. Det var så att de hade verkligen inte lätt. De var de första kvinnorna som kom till uppsala fick kämpa för sin rätt. en av stridsfrågorna var rätten att bära studentmössa. Det är hur viktig symboliskt är. de fick rätten att bära den inomhus men inte utomhus. Men sedan gjorde tjejerna en kupp och de samlades.
Detta handlar både om genus och klass.

Om man tittar på etnicitetforskning. Så har det kanske, bara senaste 10-15 åren. Så har vi börjat få etnicitetsstudeiier med socialkonstruktuvistiskt. Att verige var ett utvandringsland frma till 1903, sedan har trenden vänt. Och sverige blivit nettoinvandrningsland. Vi ska prata om 60 talet om när det var arbetskraftsbrist i sverige, att man rekryterade arbetskraft från europa och byggde dagis. Sedan kom oljekrisen 73. sedan dess har vi bara haft flyktinginvandring.
Men hur man ser på invandring. Det tycker jag blir intressanta forskningsområdet. Det kan man se på olika sätt. och det är skillnad på invandrarna. Här hälsar prins carl svensbyborna välkomna 1929. de hade deporterats dit från drottning kristina. Men det var väldig väldig svält. Det var någon gång på 1700talet som deras förfäder gick och vandrade till ukrina. Man erbjöd svenskbyborna till sverige, de hälsades som hjälta. Men sedan var det många som inte trivdes i sverige, men många stannade.

Här är ett annat sätt. här ä rdet från en antisemitisk bokhandlare 1941. en del mena rattbokhandlaren satte upp den här för att vecka debatt. Den diskussionen kan leda till en intressant diskussion. Om vi bara talar om konstruktionen av, var finns kärnan. Det spelar ingen roll. för det handlar hur man ser på saker och ting. Det finns berättigag kritik att man bara pratar om vad folk säger saker om ting istället för att komma fram till vad det är. det tycker jag är intressant i den här kursen.

Om vi pratar om etnicitet, så är det en bild1938. så är det en samerna som konstruktion. Här den svenska statliga samepolitiken åp något vis får ganska kraftiga konkreta resultat, eller effekter. För hur samesamhällerna organiseras, och mellan kvinnor och män.

Sexualitet. Karin johanesson som ä ren av huduvdbökckerna. Handlar om synen på kvinnor som nåogt främmande. Hur den manliga medicinen på slutet av 1800talet. Definerar kvinnokroppen som ett främmande mystiskt forskningsobjekt. Om man väljer en konspiratorisk tolkning. Så var det så att massa manliga läkare behandlade massa kvinnliga patienter på ett sätt som begränsade deras rörelsefrihet. Om en kvinna bråkade det för mycket så fanns det diagnosen hysteri. Det är en schematisk teckning av hysteriska zoner. Det kommer rån livmodern, och det gjorde till kvinnor kunde bli hysteriska. Det fanns andra diagnoser man nästan bara gav till kvinnor. Det finns berättelser h de spärras in för att de är bråkiga eller för att de itne passar in.
Sedan har vi de männen som nte passar in. Här har vi en bild av den homosexuella kroppen. Det är ett sätt att försöka förstå. Till vänster manliga kroppen och höger kvinnliga kroppen. Den mitten är den kroppsformen hos en man som har kvinnliga drag.
I tyskland framförallt så hade man de stora forskningssjukhusen. Då började man intressera sig för sexualitet. Den avvikande sexualiteten blev mer och mer intressant. Det var män som led av homosxualitet nekrofili osv. i de fallbeskrivning så beskrev han deras sexualhandlingar för om dt var för mycket gick han över till latin.
Men bilden av de avvikeler så var det homosexualiteten som var den största avvikelsen os man lade ner mest tid på att försöka bestämma. Det var nåogt väldigt genomgrinpande som hände i slutet av 1800 talet. Han menade att det var vid den här tiden som vetenskapelsen definerade sig kring avvikelserna. Som man inte hörde hemma eller skulle korrigera. I förlängningen att just den här vad som r rätt sexualitet, att de som inte känner sig hemma. Blir mer och mer att jag är sjuk att jag är annorlunda. Han talar om följsamma kroppar. Vi blir alla internaliserar en självkontroll som ligger i maktens intressen. Om det finns den här smygande makten kring oss.
Han tar upp 4 typer, som läkarvetenskapen.
Den mastruberande barnet. Någon gång på 1700 talet, så kom en fransk bord. Och skapade jättemycket ångest. Det var otroligt skadligt att mastrubera. Runt 1940-1950 talet, så talade de om att det inte var särskilt skadligt. Men det skrev texter i klassen. Att om man onanoserade, så kunde man misstänka att det var en onanist. Man sexualiserade detta om man inte fick onanera.

Den hysteriska kvinnan, var någon som skulle kontrolleras.

Den malthusian couple, de tär något man ska uppnå. Det familjeplanerande parnet. Att man fick 2.5 barnet. Det är sexualkontrollerande projektet i vår tid.

The perverted adult. Härhar vi bögarna som ska kontrolleras på sitt sätt.