Genusteori lektion 2

Kikki ericsson

Aktörer och strukturer
Teoretisk kurs. Det är en kurs där det viktiga är inte att lära fakta. Jag kommer prata om en del namn och årtal. Räkna det som bonuskunskap. Grejen är att vi ska tänka oss igenom kursen och diskutera. Det är inte att vi ska kunna varje sak som står i böckerna. Det kräver att vi läser texterna till seminarierna.

De sociala kategorierna samverkar
Kombinationen av sociala kategoriseringar påverkar vår plats i samhället.

Genus kursens viktigaste kategori, men i kombination med klass, etnicitet, sexualitet.

Vad händer då flera kategorier kombineras/samverkar?
t.ex.:
dubbel underodning
dubbel överordning

historiegrafi = läran om historian.
Intresset för kvinnohistoria har funnits i 25 år, hra funnits i tidigare perioder förut. Det har alltid resonerats på kvinnligt och manligt. Det kunde börja på antiken, men man måtse inte börja med grekerna. Men modernhistoriskt tid så från 1870 så förs det intesiva diskusioner på kvinnligt och manligt. Det har med industralisering och urbanisering. Det aktualiserar det här med manligt och kvinnligt. Den första fasen med kvinnohistoira är socialfilosofiskt. Man gör sociala undersökningar. Hur mycket kvinnor och män fanns och som jobbar, massor med sociahistoriska undersökningar.

Det finns moralfilosofiska undersökningar. Hur män och kvinnor är egentligten. Hur kvinnor är, för männen är normen. De behöver inte förklaras. Det är ett intresse för vilka är kvinnorna och hur är kvinnorna. Som vi vet så börjar reformerna för kvinnor genomföras under den här perioden. Den första är 1845 med lika arvsrätt. Men sedan kommer de slag på slag med utbildning och rösträtt. När man diskuterar så är det viktigt hur kvinnor är.
Sammhälsmoderlighet beskriver kvinnornas situation. Kvinnorna ska stå för det goda och naturliga. De är vårdande. Om samhällandet ska kunna ta tillvara på de goda egenskaperna. Så måste kvinnorna komma med. det är ett särartstänkande hur man ser på kvinnor och män. När rösträtten genomförs den genomförs 1919-21.
Den första gången var brännvinsskatten. Staten hade mycket inkomster från brännvinsskatten. Så de blev livrädda att de skulle rösta förbud. De trodde att kvinnor skulle rösta för ett förbud. Branting lät könsmärka röstsedlarna. Om det hade gällts så hade kvinnornas röster räknats till hälften. Men det är ganska intressant. Det var inte något som bara fanns i sverige. Det fanns 2 eller 3, stater i usa där de ville ha ett förbud. Men kvinnorna röste enligt förväntningarna sedan tog de bort rösträtten. Men så funkade det.

Men när kvinnorna hade fått rösträtt så var allt löst. Då skulle de inte finnas problem. Då kom kvinnligt och manligt i skymundan. Det var i mellankrigstiden och under kriget. I den mån man diskuterade kvinnofråga så var det inom familjen. Som barnbidrag och moderslagspenning om man kunde bli uppsagd om man gifte sig eller blev gravid. Det är familjecentrade frågar.

Nästa gång det blev en skjuts så blev det efter kriget. 50 talet framförallt. Sverige har då en oskadd industri. Det är en enofrm efterfrågan på varor i europa. Svenska industrin behöver en arbetskraft. Då kommer en politisk instrumentell forskning. Hur ska vi lösa arbetskraftsproblemet. Man frågar sig. man ser kvinnor som handikappade. De kan inte gå ut på arbetsmarknaden. Man måste kompensera för dem. Man måste bygga daghem och praktiska saker. Kvinnorna blir objeket man undersöker.man kan också se ett instrumentellt språk. Kvinnospecifika förvärsvshinder (barn). Detta visar instrumentalismen i sättet i att tänka.

Lösningen på den här frågan var 2 svar. Antingen skulle man underlätta för kvinnor på arbetsmarkanden. Eller så skulle man låta arbetskraftsinvandring. Man underlättar invandringen. Detta är inte första gången. Vi har läst om tyskarnas infltande. Men det här är första gången man aktivt åker ut i europa och rekryterar ner i europa. Volvo osv åkte med bussar ner till grekland och rekryterade arbetskraft.

Det som händer är att kvinnor i alla fall tar sig ut på arbetsmarkandne. Då uppstår den moderna kvinnoforskningen. Bara förhållnadet att kvinnor kommer ut på arbetslivet är att frågor blir synliga för dem. Det är anledning för kvinnorörelsen att oragnisera sig och att man ska ta reda på sig. på den här periodnen så växer kvinnorörelsen samtidigt.

Den här tidiga kvinnoforskningen kan beskrivas på lite olika sätt. först kan man säga att den är av flera olika slag.
Dels är det något man kallar för, herstory tradition. Detta är anglosaxiska forskare som leker med ord. Detta är från history. Detta är historia som lyfter fram enskilda kvinnor och grupper av kvinnor. Socialhistoriska kategorier kan man säga.

Sedan finns det ren socialhistoria. För detta växer under 70 talet i resten av historien. Vardagshistoria och kvantitativ historia. Man kan inte låstas som att kvinnorna inte finns.

Sedan finns det idéhistoria, det är tänkandet om kvinnorna. Vad täknte rosseau och vad täknte mill och lock och hobbes. Men detta undersöker kvinnor som kategori (alla dem här).

Den är deskriptiv. Den är beskrivande. Man har ingen kungskap och så måste man börja. Hur hade dem det och fanns dem. Titlarna är typ, den dolda historien osv. man lyfte fram det man inte visste något om. sedan måste man säga att historien är komplementär. Vi har skrivit männens hitsoria så tar vi och skriver kvinnornas historia. Så har vi den kompletta historien. Man har ett uttryck att add womean and stir. Då får man riktiga historien.
Det funkar inte så bra, de ställen man undersökte kvinnor i var annorlkunda än där man undersökte männens historia. Detta blir en beskrivande historia om man inte nämner kvinnors relation till männen.

Det som händer när den formar är att det blir en genushistoria. Det är Yvonne hirdman som börjar med det här. Jag ska nämna skillnaden på kvinnohistoria och genushistoria. Genus udnersöker inte kategorier utan kön som relation. Istället för beskrivnade är den analytisk. Istället för kompletär så är ambitionen att kompletera historien. Att beskriva på ett annat sätt.

Om man går från kvinnohistoria fram till slutet av 80 talet blir till genusforskningn.

Undersökningsobjektet är fröst
Kvinnor och kvinnors områden och blir till relationen mellan könen och hela samhället undersökes.

Det försa syftet var att synliggöra kvinnor men syftet i genusforskning är att synliggöra maktförhållanden.

Detta är dock inte att säga att kvinnohistoria inte behövs, för först måtse man skaffa sig massa empiri (annars så gissar man bara).

Genus
Är det som kallas Manligt och Kvinnligt och man kan gälla t.ex. egenskaper och uppgifter.

Genus har sett olika ut i olika samhällen och i olika tider och kan därför betraktas som en kulturell konstruktion

Genus hör också hop med andra sociala kategorier.
t.ex. civilstånd klass ållder sexualitet religion etnicitet utbildning osv.

det är inte bara det som är lätt och påtagligt att se som är inpregnerat av köl. Men till och med verktyg har genus i våra tankar. Vi kanske inte alltid tänker på att vi ger materialla saker ett genus. Ett tydligt exempel är när skrivmaskien uppfunnits är ett manligt verktyg. Det var för komplicerat för kvinnor skulle kunna hanskas med detta. Men sedan bytte det genus över tid när sekreterare satte sig vid den. Teknik är väldigt genusrelaterat.

Teori
Vad är en teori?
En lös gissning är hypotes. Men man ställer hypotes för att se om en teori är hållbar. Så länge hypotesen bekräftar teorin. Om hypotesen visar något annat så måste man ifrågasätta vad som är rätt och fel i teoretiskapåståendet.

Man kan också välja på hur man ser på samhället. Antingen om det är strukturerna som bestämmer eller aktörerna.
Det finns alltid en teori. Den kan vara explicit och implicit. Man fick tilldelelse av ämne. Bara genom valet vad man skriver om visar ens historieuppfattning. Genom problemvalet har man tagit ställning. Det ingår strukturer och aktörer. Vad tror jag är viktigt.

Man kan hitta den bakomliggande teorin. Det ska vi använda sjöberg och österberg till.

Vi får då svaret och ska leta efter belägget.
Sjöbergs text tenderar att vara struktualist. Österberg tillmäter strukter en visst utrymm emen hon är mer aktörsbaserad. Vår uppgift är då att försöka hitta argument i texterna för den ena och den andra.

Österberg
Hon för ett resonemang i tidigmoderna tiden. Fick kivnnorna sämre i tidigmoderna tiden sämre eller bättre. Då hittar hon, argument för att de fick det sämre. Dem sakerna kallar jag talet om. det är strukturella.
Nöddopsregler
Vigselregler
Likpredikningar
Blåkulleskildringar

Men hon har mycket för att det skulle bli bättre
Utbildning, pojkar och flickor fick lika undervisning i läsning och husförhör

I lagen
Kvinnor hade arvsärätt om än int elika.
Änkornas position
Mannen kunde inte fritt disponera hustruns arv

Kvinnan i rätten
Lika praxis för män och kvinnor i sexualmål
Kvinnor vittnadnde i rätten
Kvinnor var aktörer i ekonomiska mål
Kyrkans disciplinering var lika för män och kvinnor

Kivnnan i produktionen
Ökade antal kvinnliga husföreståndare
Kvinnor förekom i nya arbeten i städerna och vid bruken
Kvinnor kunde vara arbetsledande i vården.

De sista pekar mer på aktörers möjlighet.

Yvonne hirdmans genusteori.
Läs genussystemet till nästa gång.

Yvonne hirdmans definition
Kunskapen om ”manligt” och kvinnligt (som har idén om könsskillnad som grund) och skapar föreställningar och sociala praktiker.
Man gick från könsrollnivå, hon kom och sade att man pratar genus. Det var mycket diskussion från början. är det någon sorts språklära. Det var främmande. Om ni tänker er engelska ordet språket. Så har man två ord för kön. Dels har man sex, för biologiskt kön. Sedan har man gender för socialt kön. Då var tanken att man kanske ska ha gender. Socialt och biologiskt var klumpig konstruktion. Men det blev, när man översatte till svenska – genus. Definitionen blir i texten är att genus är:

Nivår där genus verkar enligt förf
1kulturella överlagringens nivå (föreställningar)
2 sociala integrationens nivå (instututioner)
3 socialliseringens nivå (erfarenheter).

Hon tänker sig när man analyserar samhället att man kan se på 3 nivåer. Det finns en föreställningsnivå. Det finns en institutionell nivå. Det finns också den socialiseringens nivå.

Hon ser i varje samhälle två principer

1 dikotomi (isärhållning, tudelning)
manligt och kvinnligt skiljs och bör inte blandas. Genom att man skiljer på män och kvinnor , man skiljer på platser rum och sysslor. Genom att man skiljer så skapar man en ordning osm hon kallar:

2 hierarki
med den samlade kunskapen visar att mannen är normaen. Det man bör vara. Det är män som är människor. Det är ur isärhållningen dikotomin. Som den nmanliga normen legitimeras.

Isärhållningen sker via
1 sysslor
2 platser
3 egenskaper

vad man gör var man gör och hur man är, detta skapar genussystemet.


Nivåerna som jag visade innan, tankenivåerna socialiseringen. Hon tänker sig att på varje nivå så finns det ett genuskontrakt. En överenskommelse. Ibland explicipt men implicit hur man och kvinnor ska förhålla sig. detta är en operationalisering av genussystemet. Det är en teori om man ska pröv aden så måste man operationalisera den. Man måste hitta ett sätt att mäta på den. Det är att hitta dikotomi och heierarki och undersöka på nivåer. Hur det ser ut på fenomenet so jag kollar nu. Det verkar alltså på alla nivåer. Kulturell överlagringen social integration socailiseringen.

Sedan betonar hon kontraktet att det är båda män och kvinnor som uppehåller kontraktet. Det är skillnad åp andra teorier, man talar om patiarkatteorier. Det har en tendens att bli konspiratoriska. Att det är en medveten process i det här. Sedan att patriarkatet är det är svårt att använda sig begrepp. Män har också relationer inom män, äldre är överordnade yngra. Klasstillhörigheter, det dolde väldigt mycket. Men sättet att tänka på genus gav fler sätt analysera.

Kritiken mot teroin. Är att ett systemtänkande i sig är ganksa orörligt. Det blir också hur man tänker sig ett system. Om man tänker ett rörsystem som är slutet är det svårt att förklara. men ett ekologiskt systme är påverkbart. Man menar också hur man inte får med klassaspekter. Det fanns en väldig diskussion i detta. Detta är den ursprungliga artikeln. Och hon fördjupade detta. Det kom med i den stora maktutredningen som kom ut i 91 eller 92. då hon försöker applicera detta på svensk historia. Man tänker sig att man har ett husmorskontrakt under 30 40 50 talet. Att detta övergår i ett jämlikhetskontrakt som övergår i jämställdhetskontrakt.
Det som är viktigt är att kontraktet är inte mellan jämbörda parter för att hon har tron om hierarki. Men hon menar att i tider av förändring, då är kontraktet omförhandlingsbart.

Vad är jämlikhet/jämställdhet
Tänk er att man har en maktaxel/ekonomisk axel eller någonting. Då betyder jämlikhet att alla män och kvinnor står på samma nivå. De har samma inflytande och påverkan på ideologi. Om man talar om jämställdhet. Kan man rita en liksidgpyramid. Ett hierarkist samhälle där få har väldigt mycket makt, har inflytande god ekonomi. Där stora massan har mindre inflytande mindre ekonomi. Men på varje nivå så är det lika många män och kvinnor. När man som politiskt mål har jämställdhet. Så kan man ha tron att man ska ha ett hierarkiskt samhälle. alla svenska partiet har jämställdhet i sitt partiprogram. Förut hade vänsterpartiet jämlikhet. Men det är den utopistiska socialistiska tanken, det var socialismen innan marx – då pratar man jämlik. Skillnaden mellan begreppen är gigantisk.

Läs detta:
Hirdmans text (1a halvan är mest viktig)
Vi ska läsa ur kristina florin, mandom mord.. som handlar om skolväsendet där kan man applicera hirdmans text direkt på deras tänkande.
Läs mitt förnamn är ronny. Kompendium.
Bederman, han talar om rasbegrepp också. Texten utgår från den första svarta tungviktsmästaren. Hon har en tes att manligheten var i kris. När jack johnson vann blev det kaos. (kompendiet)