Genusteori lektion 3

Klass och maskulinitet

Om man ska titta på mansforskningen internationellt. (maskulinitetsforskningen)
Under 60 och 70 talet så är det undersökningar på internationell nivå på sociologi. Men det förändras på 80 och 90 talet då växer genus begreppet form. Så det blir konstruktivism av manlighet.
Man ser att det går från en politisk beskrivning till teoretisk beskrivning. Det finns en bred spridningsvinkling från reaktionära.. Men det finns ingen mansrörese som kvinnorörelse inom den sfären. Men det som finns som internationellt osm mansrörelse har bred spridning.
Det fanns en rörelse där man skulle hitta vildmannen i sig. den fanns i sverige och var en biföreteleelse. Sen finns det rent antifeministiska rörelser i usa. De har träffar där de träffar en fotbollsstadium där de skanderar slagord. Vi har inte haft något sådant i sverige. Det vi har haft är att när mansforskningen började. Vi kommer ihåg kvinnohistorien när de kom ut i arbetsmarkanden så upptäckte de nya problemområden. Det var en gräsrotsrörelse som växte fram. Men den mansrörelse som har funnits i sverige har dirigerats ovanifrån. I början började det med en statlig rörelse. Som gjordes av en pedagog.

Där utgår man inte från ett formulerat problem. Utan man utgår från att svenska män har det dåligt. De har kortare levnadslängd. De blir oftare sjuka i hjärtat. Och de har mindre kontaktnät. Det var synd om männen så därför skulle man se vad man kunde göra. Men det fanns inget maktperspektiv.

Internationellt
En av demest kända bökcerna. Är av Robert W Conell ”Masculinities”. Han menar att den är skapad av samhället som kvinnlighet. Men med de viktiga tilläggen. Att det inte bara är relationen män kvinnor. Det finsn hierarkier imbördes mellan män. Det kan vara ålder utbildning klass eller en anann faktor. Precis som man pratar i kvinnoforskningen så finns det flera maskuliniiteter.
Om man letar efter honom på libris så har han bytt namn och kön….

För att visa maskulinitet hur det ahr förändrats över tid. Det är kulmen på dåliga överheadbilder. De visar lite hur ideal har förändrats. Först var det den grekiske muskulösa mannen. Sen till erik den 14. de bilderna på kungar framställer ett manlighetsideal. Vad man kan se tidstypiskt är skägget. Sedan har han väldigt mycket kläder över höfterna. Det fanns inlägg som man lade över höfterna. Likadant. Men det fanns för vadinlägg för strumporna. För att betona dem linjerna. Trikomodet.
Sedan på 1600 talet så har vi trikomodet, breda över höftet. Sedan hade man spetsar och tyg. Ju mer tyg och ju mer spetsar ju mer makt. Det fanns makt insignielrna. Man har spirat äpplet och kronan.
Sedan ska vi snacka mycket tyg på 1700 talet ludvig 14. Vi ser att det är mängder av tyg och trikomodet på benen. Franska lilja inbroderad. Och så har han långt hår.
I slutet på 1800 talet har vi dandyn. Feminiserad. Smal midjan hanskkar käpp.
Men man kunde gå för långt och framställas pariodiskt. Man har en samma ty, den dragne överdrivne. Det är svårt att förknippa det med manlighet.

Sedan finns det en andra. Det är en gruvarbetare. Han var en exceptionellt stor gruvarbetare. Han var snäll och söp och slogs och dog i förtid. Han var länge gruvarbetare ideal. Det var dessa berättelser som konstruerade gruvarbetarens naturligtet.

I början på 1900 talet så kommer ett nytt ideal arbetar. Det var den nyktre skötsamma arbetaren. Här har vi två andra gruvarbetare. Det kommer från gruvarbetartidningen. Det beskrivs som 2 duktiga karlar. Han har åtnjutigt förtroende och deltagit i riksavtalsförhandlingar. Kunnighet och skötsamhet kommer.
Sedan kommer algot person.

Förra gången pratade vi om Yvonne Hirdmans text. Det finns isärhållande och hierarkiserande.
Isärhållande är att man ser dem som motpoler och att de defineras av varandra.
1 Dikotomi isärhållning, genom detta så kan man skapa en hierarki där mannen är normen. Man ser detta i sysslor platser och egenskaper. Den ska vi ha i minne nu när vi tittar på florin Johanssons text.
Den handlar om hur det borgeliga idealet präglar skolmiljön i sekelskiftet. De pratar om hierarki och bestraffningssystem och det var män som var lärare och det var stor särskiljning mellan flickskolorna. Man lästa andra ämnen och männen läste algebra.
Om jag hänger på där du slutade, bläddra fram till sid 49 i texten. (vi har en tablå av vad man lärde sig i läroverket och flickskolan. Det här är bergelitens skola, det är en liten grupp som kommer till läroverket kanske 4-5%. Det är de som skolas in i borgeliga samhället till att bli makthavare.
Läroverket ger utbildning och flickskolan ger allmänbildning.

Om man tittar på modellen så tittar de på ett genussystem. Dikotomin är helt otrolig i läroplanen och faktumet att det finns flickskolor och läroverk. Det är dikotomi. Det var manliga lärare som skulle undervisa när de skulle bli större, där är hierarki som kommer in.
Ser vi fler exempel.

Om vi tittar på sociala integrationens nivå så är det förekomsten av flickskola och pojkskola.

På socialiseringens nivå. Hela texten handlar om socialiseringens. Det finns en instutionell nivå. Men hur det gick till i praktiken handlar den här texten om.



Gruppdiskussioner vad händer på slutet av 1800 talet. Vad är skillnaderna på manlighet och maskulinitet. Försök jämföra med hirdmans tänkknade. Finns det dikotomi och hierarki.

Rast

Manlighet är ett ideal, efterstävansvärt ideal för borgarklassen. Men maskuliniteten är alla män, inte bara bra och dåliga saker.


Talar man ideal så i hirdmans text så har man också begreppet idealtyp.
Ett exempel är:
Manligt:
Styrka
Rationalitet
Inte visa känslor
Beskyddande
Våldsam
Tåla sprit
Modig
Ledare

Kvinnligt
Omvårdande
Emotionell
Fåfäng
Delikat
Irrationell
Svag
Tyst

Om vi säger att det är de typiska manliga egenskaper så är det idealtyp för mannen. Det är en redodling av karekteristiska. Man kan befinna sig på olika avstånd från idealtypen. Idealtyp är ett verktyg som man använder för att göra som renodling vid jämförelse. Vanligtvis så har man idealtyp som är något man ska eftersträva. Det är skillandne på manlighet och maskulinitet. Manlighet var att eftersträva.

Vad är genus i vederman.
Hon kallar det performativt. De tär något som omskapas och förändras. Då finns det saker som gör att det förändras. Hon pratar om en kris för manligheten i den här texten. Vad innebär den här upplevda kris? Vad är det för faktorer. Manligheten hotas från många håll. Från invandrare och kvinnorörelsen. Det blir osäkerheten.
Civilisatoinstanken är det som knytar samman texten. Alla har inte läst om världsutställningen.

De ska visa civilisatoinstanken och de ska visa det konrket hur det är uppbygt. De har ett utställningsområde där de har den vita staden. De har industri och handeln och männen har utvecklat civilisationen. De tänkte om kvinnorna skulle få finnas i vita staden. Då fick de tillslut ett hus i slutet.

Utifrån den vita staden så gick det en väg. Ju längre från den vita staden så ju mer ociviliserat blev det. Man kom ut till européer. Sedan längst ner så var det barbarer. Ju mindre civiliserat ju mer lika är män och kvinnor. De verkligen rumsligt förkroppsligat civilisationstanken. Och visar genom den delen hur de tänkte om civlisationen.

Det vi ska ha med oss från texten.
Är att genus är en process, något performativt dvs det omskapas hela tiden. Det är på det sättet som hon definerar den här krisen som uppstår vid sekelskiftet. I manlighet och genusbegreppet.

Genom begreppet civilisation löste man problemet. Genotemot ocivliserade etniska grupper. Man löser också gentemot kvinonr. Det vill säga begreppet fångade in såväl etnicitet, genus och klass.



Hon menar att manlighet förändras från manlighet. Dvs en klassbunden normativ bild av den ideale mannen, till maskulinitet. Detta är en uppsättning typisska manliga egenskaper alla män har. Vi går från ngåot eftersträvandsvärt till något som alla har. Man går från klassbaserad skilland till en genusbaserad skillnad.


Annan text.
Den handlar om professor ambjörsons klassresa. Han var född i arbetarfamilj och han har skaffat sig utbildning. Han har blivit professor i ideahistoria. Det är hur han ser på sitt hem där han växt eupp som born. Och den högborgeliga miljön som han sedan kom till. Hans slutsats är att han hamnar mellan 2 stolar. Han ser kritiskt på sin uppväxxtmiljö och kritiskt på den högborgeliga miljön. Han beskriver skillnader som påverkade honom i hans klttring uppåt. H

Han känner sig aldrig hemma någonstans. Han avgick som professor. Men han ville inte agera som professor, det var för mycket byrokrati.

Nästa gång etniciteten, det är 4 texter som vi ska läsa. Föreslag börjar med svanberg och sedan andrea amf om samerna. David schäders text som handlar om indien. Sedan avslutar ni med mohanty. Den är krångligare skriven, haka inte upp den. Hon skriver på ett svårigt sätt men poängen är inte svår, så försök få hennes poäng.