Islams historia lektion 4

Från politisk upplösning till muslimska enhetsstater
Muhammad tänker i termen av stam av grupper. Araberna erövrar hela mellanöstern det är stammarna som bär på religionen. Att vara muslim är att tillhöra stammen. Den lokala eliten går över till islam, men då måste de bli araber. Det som kan överlätta detta är giftermål. Mawali – systemet.

Man går till lydnad på det, det är inte att man följer vad som helst, utan att man följer stammen. En skillnad finns administratörerna. Yrkesmilitärer som blivit arbetslösa har knytigt sig till beduinstammen som har placerats här och var, men de kan aldrig bli likvärdiga med araberna. De måste alltid betala skatt.

Skälet till att erövra så stora områden är för att skaffa inkomster, de vill därför inte förlora sina inkomster. Det blir mer problematiskt när beduinstammarna på slutet på 700 talet, när de börjar integreras. De använder sig av sina inkomster, de betalar inte in skatt men de drar in skatt från riket. Och de behåller en del och skickar resten till Damaskus. De skaffar sedan åker och de särskiljer sig inte så mycket från lokalbefolkningen. De förlorar då också sitt språk.

Om det finns ett imperium som ommaiderna så försvinner deras militärmakt, efter ett tag uppstår konflikter. Bönder ser att araberna är likvärdiga med dem, de gör samma saker. Många bönder går också över till islam. Administratörerna som spelar stor roll för att upprätthålla sitt imperium, kräver att araberna är befriade från skatt. Ommaiderna lägger sedan skatt även på araberna och beduinerna, då blir de också missnöjda. Resultatet är att ommaidernas välde faller sönder.

När abbasiderna tillträder är det genom att ett uppror kommer och fäller ommidernas huvudstad. Då bildas Bagdad. Väldigt mycket av organiseringen liknar det tidigare persiska riket. Folk från olika delar av riket kommer dit och administrerar. Det är ett muslimskt rike, inte ett arabiskt rike. Administrativa tjänster blir ärftliga, och de tjänsterna kommer att likna ett hantverk, som att man har mästare och gesäller. Väldigt ofta är dessa judar och kristna. Abbasiderna är shiamuslimer, men det innebär ingen skillnad hur de utövar. De löser det problemet att föra över från valrike, till arvrike. De löser problemet med att hänvisa till Muhammads farbror.

När de tar över så blir det ingen skillnad i maktutövningen, det var bara en grupp abbsider runt omkring kalifat. I Bagdad så finns det en koppling med godsägaradeln och arvriket. På samma sätt som romarriket. De har gått över alla kan bli del av, det och kan gå över.

Kalifen i Bagdad kommer till makt i Bagdad genom hjälp från folk i korazan. Man har provinser och i varje provins har man lokala regeringar, det liknar persiska riket. Det karazan har väldigt stor makt – rikt.

900 talet tronföljdskonflikt, genom två av abbasidernas söners, en av sönerna kan etablera sin makt genom att få hjälp från karazan. Det blir grogrunden till att karazan blir självständig från kalifen.

Att de bryter sig loss betyder inte att de inte har trohet, de accepterar kalifen. Men bara formellt, de betalar ingen skatt till centralregeringen. Kalifen som är beroende av bestående arméer, som regeringen har. Samara var det militären placerad, det var yrkesmilitärer som hade bakgrund i syriska i romerska trupper. Det var långt ifrån så de var beroende av arméerna från lokalregeringen.

Islams har spridigt sig genom erövring och genom Sidénvägen. De gick över så att de skulle kunna handla med islam. De turkiska stammarna behövde detta. De sysslade med boskapsskötsel, de kan byta ut vara i natura med varandra. För att de inte är bofasta så kan de få dominans över bofasta. De följer sin boskap efter sin grönska. På vårarna så söker de sig upp och på vintrarna så söker de sig neråt. Man placerar ut dessa Turkiska stammarna i abbasidiska riket, man svär trohetsed och blir då slavar. Men det betyder inte att de har makt, och de utropar sin egen makt. De avskaffar kalifen men ändå så kallas de för slavar.

Det abbasidiska riket har inte hur mycket pengar som helst. Men det som man kan ge är landområden, län. Det uppstår ett län systemet i det abbasidiska kalifatet som betyder Jqta. Det betyder att stycka marken. Länet till skillnad från förläningssystmet i Europa, så när innehavaren dör så går länet tillbaka till kalifen. Till skillnad från i Europa då länen går i arv. Systemet med trohetsed återkommer ofta, nästan överallt när muslimiska stater bildas så ges den här trohetseden. För att motverka splittring.

Kalifens auktoritet är ofta inte territoriell, eftersom vid många tillfällen så splittrades detta rike. Var och en av dessa småstäder skaffar turkiska trupper. De familjerna som har bildats, som hälften är arabiskt talande och persertalande. Men under 900 talet så bygger de på turkiska stammar. Fatamider finns kvar i Egypten, men området passar inte boskapsskötsel.

1000 talet, sadjuker, de går över hela riket, men de avskaffar inte kalifatet. Ett trohetslöfte kommer till kalifen. 2 turkiska stammar rör sig längre ner till bergsområdena, till Persien och Afghanistan. Men staterna efter 800 talet och framåt måste ha en legitimitet makt. Men de lämnar religiösa legitimiteten, snarare så försöker de legitimitera sig med gamla persiska kungar. Väldigt många av dem investerar mycket på nerskrivandet av dessa dikter. Persiska blir dominerande på icke arabiska områdena. Arabiskan blir under tiden det filosofiska och vetenskapliga språket, men persiska är dikter och litterära språket.

Till 1200 mycket splittring och under 1200 talet kommer mongoliska anfall. Den minskade politiska stabiliteten gjorde att vattensystemet som gjorde områden rik förstördes. Mycket åkermark förvandlades till betesmark. Det sker också befolkningsminskning i 1000 till 1300 talet. Vattenreserverar försvinner också. Jorden och vattenreserver kunde inte föda en så stor befolkning. Det är en följd att jorden hade förlorat sin bärkraft. Man hade höjd på ekonomisk blomstring på 1000 talet.

Det är ett rike som bildas av mongolerna. Efter Djingis kans död så delas det i 4 delar. Mongolerna var ofta buddister, men när de härskade över islamska områden så blev de till Islamer. De knöts inte samman av religion, utan det var stamsamfund utan ideologiska knytningar. De betyder också namn till persiska namn.

När kalifatet försvinner på 1200 finns det egentligen inget som binder samman staten, men islam har då spridigt sina rötter i riket som gräsrötter och kan skapa enighet.

Politiks utveckling går mot större splittring, stater som inte är varaktiga. Men utveckling kulturellt 800till 1500 så är det en period av kulturell blomstring. Det är så att inom vetenskapen, filosofin så är arabiskan dominernade ända till kina. Oberoende av de lokala språken, när man vill diskuttera så är det arabiska. Det finns mycket vetenskap som uppkommer från 800 talet till 1500 talet.

Nu på 1900 talet hur det var på 1500 talet, på afganiskanska vetenskapsmän så tillhörde de inte till etnisk identitet, de var inte araber. De hade ingen etniskt betäckning, de tillhörde muslimsk kultursfär. Det finns lokala språk. På icke arabiska omården så var persiska dominerande. Under 600 700 talet så försvinner persiska , men kommer tillbaka under 800 talet, det är nypersiska som återkommer. Det är många dialekter. Men den persiska som blir dominant är den som talades i öster. Den hade stor betydelse när kalifatet splittrades sönder.

Väldigt många gånger så här de kungadömerna, så har de titeln sha, som kejsare. När dem gör det så försöker de hitta legitimitet från persisk mytologi. Man skriver ner kungarnas historia. Det finns episka dikter, med tusentals verser som täcknar utvecklingen från urminnestider. Det är mytologiska berättelser. Arkitekturen utvecklas. Det finns en gräns mellan högplatåer i norr och slätten i söder och väster. Oftast på högplaåterna så målar man moskéerna i många färger. Arabiska moskéer skiljer sig här. Det finns ett system, det finns en stor öppning och sen en liten dörr. Båda har influenser från sasanidiska tiden. Det finns från den gamla persiska huvudstaden. Det förs vidare inom moskén, avståndet mellan stora porten och den lilla dörren så är det rikt målande.

Ngåot som är viktigt, är att så var islam som rötter i områdena. Folk började gå över till islam på bred frånt i början av 800 och 900 talet. Att moskéerna uppstår i de större städenra, ligger samman med skolorona man undervisar, uppstår med de större moskéerna. De skolorna kallas för Madrassa, det som hör till är resident för läraren. Det är en moskébyggnad. Det hör samman. Där det finns en stor moské så finns det en madrassa.

De försöker underlätta sin väg från ett stamförbund, de har allierat sig med befälhavare här och var och bygger ett imperieum. Det går från ett såndat stamförbund till ett imperium. Det bidrar till iuppkomsten till moskéer och madrassa. Det bidrar till en viss tolkningstradition och dess spridning. De försökre hitta en vcivil bas så att de eventuellt skulle kunna bygga ett visisst imperieum. Det som förhindrar uppbyggnaden av varkatiga imperier är att tyngdpunkten flyttas från en till enannna. Man måste hyra den här turkiska stammarna här eller där. De bygger dynastierna och det är svråt att hålla uppe dynastin som varaktig enhet. Det uppstår problem när rpisen ska ta över makt över kiungen. Man accepterar inte den nyra prisen som arvtagare av kungen. Den strukturen av maktkonflikter, förstäärks efter mongolerna.

Man har samma system med förläning. Det betyder namn från jaqta till toyul. Man adminstrearar med förlängingn. Och man kräver lydnad i gengäld. Madrassa är viktigt, det underlättar, om vi kollar om tiden före islam så är det ett kast samhället. Systemet finsn i inden också. Ståndssamhället existerar i sverige fram till 1700 talet, även i kast så är det giftermål inom olikiak kaster förbjudet. Madrassa skapar en möjlighet att man kan utbilda sig och det skapar en väg för klasscirkulation som har med den lokala intergratioinen av islam i riket att göra.

Platon är central för värdlen, man kan komma bort från tecknen till sanningen till sökningen. Därför utvecklas naturvetenskapen. Man ser dominans från platon, det finns saker om hur den ultimata staten ska vara. En ideal stat ska fungera. Vetenskap och filosofi var inte så åtskillnad inom här eller någon stans i världen.
Madrassa måste finansieras, och det sker genom donationer. Folk donerade gods till madrass så kunde man ha religiös elit. Det finns ett arabiskt ord för det här oqäf. Väldigt stort skolprogram och alltid obereonde av staten. De är ekonomiskt oberende, så de behöver inte rätta sig efter staten.

Studieprogrammet är inte likadant. Man läser koran, när man utbildar sig i madrassa så får man intyug att den här personen har lärt det här och det här under mitt namn. Man känner studenter efter lärare, då kan han anställas som religiös ledare i en annan stad. Det beror på hur känd läraren är så hur långt man kan komma i hierarki. Cairo har stor betydelse och damascus och Bagdad mm de har stor betydelse. Om man har utbildat sig här så är vägen öppen för andra ställen i världen. De tfinns m öjlighet till enhet, man följer de fem reglerna till enehet. De tär också hadj, man samlas också under en gång om året i mecca. Mång aav de lärda personerna träffas i såna sammanhjang.

Sufi-bröderskapet.
När islam slår rötter sker det på städer och i landsbygden. På landsbygden så blandas det med lokala religioner. 2 olika inriktningar, det finns två olika typer. Man söker ordning som riktar sig in. Det finns en grupp från nordafrika också, de har påverkat av munkväsendet, det buddistiska inflytandet försvagas här. Sufibröderskapet är knytna till Khâme-gâh. Det är folkreligioner som färgar sufibröderskap. Man läser ungefär samma typer av program som inom madrassen. Men man knyter sig närnmare till förgångsfigur sha, till han som grundlagt sufibröderskapet. Det är typ av muslimskt mysticism. Alla är underställda sha och ledare.

Med moskéer spridda över hela muslimska världen. Och ett försvagat kalifat så var inte kalifen försvagat, men när kalifen faller sönder så börjar man tänka om kring politisk organisering. Hur man ska organisera politiken. istället för kalifer så har man lokala präster, det är nu islam har slagit rötter. En lösning man hittar, med furstefilosofer, så samarbetar de med makthavare. Präster ska representera den religiösa auktoriteten. Den finns en struktur där religiösa lärare utbildas, de kan göra grunden till imperiet. Den tankegången har bakgrunden hos platon och iden hos furste-filosof. Det finns kalifat diskussisonen, att en person i sin egen auktoritet att hans makt ska återupprättas. en del talar om att kalifen ska väljas igen, eller arvtagare till Muhammad i hans familj. De finns en annan grupp som går tillbaka till persiska härskarideologin. Han ska vara rättvis

Det är tre huvudinriktningar, kalifdiskussionen, det är furstespegeln diskussionen hänvisning till gamla persiska och hänvisningar som kommer därifrån. Och samarbete mellan präster och sultanat. På 1400 1500 talet så bildar båda två stater med präst i sufiordningar som blir kung en sha. Och som får auktoritet att sätta upp religiösa ledare i riket. Det leder till uppkomsten till enhetsstaterna, det första de försöker är att de försöker ersätta den stambaserade armén. Den som byggde på förening mellan turkiska stammar till en mer stående armé. Det är då janjisarerna kommer in. Dem tar bort möjligheten till allians mellan olika stammar men de behåller lydnad. Safaniderna har också samma, på samma sätt utbildar separat de har inte någon automatisk möjlighet att utbilda sig. De har inte den möjligheten.