Lektion 6

Ankhenaten igen
Han gjorde en revolution inte en evolution. Skillnaden är mellan polyteism/kosmoteism.
Naturen innebär en mångfald, även gudarna är en mångfald. Gudar som har kosmiska fenomen men också glädje sorg. Det finns ingen dogmatik eller synod som talar om vad osm är rätt eller fel. Men det betyder inte att man får göra vad som helst.. det fanns inget hinder att skapa en ny gud.
Evolution innebär också, när det inte finns dogmatik så finns det ingen kanon som kodifierar vad som är sant. Revolutionen bygger på en uppenbarelse vilket bygger på en profet. Han kommer med vad som guden uppenbarar. När profeten kommer med revolution så leder det till kanon, kanon finns inte i Egypten. Det finns en mängd olika religiösa skrifter som ska användas. De ska skrivas på gravar och hjälpa att intergrera dem in i. kanon är oförändelig, men sanningen finns där om vi kan förstå den.
Ankhenaton kommer också in här, han slopar all tradition. Han har en ny konst som har ett religiöst ideologiskt budskap. Om en ny kung som är guds son till solskivan. Det här är den enda oficiella religiösa litteraturen vi hittar i armarna. Man brukar kalla det för polyteismens kris. Men krisen hade kommit århundradet innan. Man hade fokuserat på solguden. Han var också en väldigt speciell person. Han var också väldigt kreativ. De andra faraorena var väldigt anonyma, det liger i idealogin att kungen ska falla in i en viss roll. här har vi en kreativ person där vi ser hans personlighet. Det handlar inte bara om konst och religion utan allt vad som har med människans vardag att göra. Även språket. Om man tittar på amarna skrifter så slår talspråket igen. Ny-egyptiskan kommer. Han har ett direkt tiltal till människorna. Om man kommer läsa egytpologi så måste man läsa språket, då läser man mellanegytpsikan det är gammal egytpiskan som talas på gamla riket och mellanriket. När vi kommer fram så här sent 13-14 fkr så pratar m an inte det längre. Man pratar ny egytpiska, man har annan grammatik och skrivs på annat sätt. men de religiösa skrifterna och den administrativa dokumenten skrevs på mellanegytpiska. Det är religiösa texter, Egyptens latin som hade en helig stämmning. Ankhenaten tar bort och inför ny egytpiska. Det är påtagligt, han är den profeten som vill tala med människorna som vill tala med språket som människorna talar. Innan så hade man polyteismens kris. Nu går man tillbaka till polyteismens. Detta sker inte utan bearbetning. Han har petat på en punkt som fanns inbyggd i det religiösa systemet. Han skapar allguds begrepp, men den evolutionära mångfalden samlas under en och samma gud, ett stort gudsbegrepp. Man har en som gör sig till miljoner det säger man om solguden. Men det är bara en uppenbarelse form av gudstanke. Innan så har man sett naturen av en mångfald av gudar. Men nu letar man efter urkärnan och gud kan manifestera sig på massa sätt. man brukar säga att ditt ansikte är Re, dvs solguden. Din kropp är Ptah (hantverkar gud i norra Egypten, det var väldigt lämpligt att han tänkte om kropp) och du är fördold, (amon) här har man ringat in 3 höggudar. Alla dem här gudar är blott aspekter av en stor gud. Ofta nämner man gudsbegreppet som att miljoners miljoner är ditt namn.

Här visas mångfald. Det här är spännade, vi har ett gudsbegrepp väldigt nära indien med brahama begreppet. Allguden som finns men som kan manifesteras i många gestaleter. Det går vidare ner i antiken. Vi ska inte följa efter det här, men gudinnabegreppet men isis mysteriet plockas upp av romarna. Gud behöver inte var mans gestalt men isis är den som är allgudinna. Hon är den som vet sanningen hur världen är beskaffad. Genom att lära detta mysteirum kan man lära sanningen av naturen. Man börjar uner upplysningen titta på de klassiska.

Personlig religion
Man vet lite eftersom folk byar är byggda av förgängligt material. Det är inte heller så eftertraktat att gräva på människors boplatser. Men informationen vi kan få i gamla riket är vanliga människor blir de högsta ämbetsmänner. De som har mastaba som visar vardagslivet. Det är en idealiserad bild av vardagen. Det är friska människor, i en gynnsam ålder som utför skrå relaterade uppgifter. Men vi får en bild av en generell administrerad stad. Organisiationen var benhård.

Man ser Egypten som en pyramid med kungen i toppen, och kungne hade en eller två visierer. Landet var indelat in i massa län 42 st till att börja med. Men det fanns väl gränser. Alla i länet lydde under osv. detta leder till och vi ser det i gravtexter att det är en mängd administrativa titlar. Ibland innebär de ingenting men det kan vara små till stora uppgifter. Ofta kallas man översyningsman.

Människor levde i gamla riket, det finns en som gräver ut arbetargravar vid pyramider i giza. Man kan se från deras skellett lite från deras liv. Livet på byggarbetsplatsen var väldigt hårt. Den idealiserade bilden av Egypten att man fick tycka och tänka vad man ville är nog en officiell och idealiserad bild som inte stämmer med verkligheten. Många kroppar visar kross skador eller förslitningsskador och de var alla unga när de dog 30-35 år.

Man hade problem med tänder, man hade tandläkare i Egypten. Hur tandläkerikonsten vet man inte hur det funkare. Man hade olika läkarexperter. Tänderna var ofta dåliga för att man åt bröd som hade malts i stenkvarnar. Man åt massa sand så tänderna slipades ner. Ju längre man levde så blev det större problem. Inte minst kungarna. Ramses 2

Hur jobbade man då? Hur många bodde i Egypten, ungefär en miljon. De allra flesta var vid delatat. Det var ockås där den politiska administrationen låg. Det fanns stora städer, pyramidstäder i anslutning till pyramiderna. Där arbetarna bodde, de tjänstgjorde i templen. Man har hittat administrativa papyrus som visar att man har koll på vilka som gör var. Man kunde jobba på fältet sen kunde man jobba på byggarbetsplatsen. Man byggde på pyramiderna under översvämmningsmånaderna. Då svämmade vattnet över alla fält, vattnet täckte hela landet. Men det blev gynnsamt att frakta på floden. Man byggde inte på pyramiderna året runt om det inte var bråttom.

Det fanns skrå som bönder och soldater man tog in så mycket folk som man behövde på byggarbetsplatserna. Man har inte hittat någon uppfattning av deras personliga relation till gudar. Det var något som angick kungaidelogin, man tittade på kungen som var länk till det gudomliga.

Nya riket
Då börjar det hända saker, man har mer arkeologiska vittnesbörder att gå på. Man har fantastisk inblick i vardagslivet genom Deir el-Medina. Här bodde dem som arbetade i kungarnas dal. Dvs nya riket kungliga nekropol. Den ligger kungarnas dal, 2 kilometer vandring. Anledningen till att den är bevarad är att den låg avsides från normal bebyggelse. Man hittade på den här 1800 talet och blev fachinerad för att det låg högar av ostraka, kalkstenschipp. Man kan skriva brev räkenskaper, man kan göra skisser. Det som är bra med dem här är att de inte förfars jämfört med papurys. Man hittar dem runt byn att man slängt bort dem. Man hade utanför stadens murar sophögar där dem låg. Man kunde få inblick i byn och man fick en uppfattning hur livet i en stad i Egypten fungerade. Varför fanns den kvar? För att den är långt bort, och de har en speciell status. Kungarnas dal var hemlig. Idén med kungarnas dal var att de inte skulle få sina gravar plundrare. Man har en speciell uppsättning arbetare. Det finns myter med att man dödade dem som jobbade i gravarna, men det är inte sant, det var kompetenta arbetare. Dem strejkade osv. de bodde här hela tiden, de bodde avsides. De andra städarna låg närmare Nilen och har försvunnit idag. Den här ligger ute i ökentrakten.
Hur många år bodde folk där? 1600 fkr och 400-500 år framåt bodde folk där.

Vad ska man säga mer om detta? Vi har en väldigt bra bild om vilka som bodde, vi har namn på folk och titlar. Det är ungefär 70 75 hus som vi har identifierat. Och man har 2 ingångar en gång i norr och söder. De umgicks socialt och hade konflikter och man får information från ostraka.

Hur var kvinnorna?
Med tanke på hur många som var skriv och läskunniga. Att vara skrivkunnig var det finaste man kunde vara. Man har räknat ut att ungefär 1% kunde läsa eller skriva. Det var inte ett bildningsproblem. Det var ett sätt att administrativ hålla koll på hur systemet fungera. I allmänhet så var det männen som hade högre ämbetena. Men i den här staden hade kvinnorna inflytande. Det har att göra med platsens funktion, eftersom männen jobbade i kungarnas dal. En arbetsvecka var 10 dar. Man hade ledigt den 10 dagen och jobbade de övriga 9. istället för att traska och gå och att ta sig tillbaka. Det gick åt mycket energi. Man vandrade över på morgonen den första dagen och bodde senare i kungarnas dag. Det var byns manliga befolkning som begav sig över berget. Det var mest kvinnor som var kvar som måste sköta hushållet och administrativa förhållanden. Det fanns flera kvinnor som har viktiga uppgifter.

Hur lång var arbetsdagen? 8 timmar arbetsdag hade dem. De jobbade 4 timmar på morgonen och 4 timmar på eftermiddagen. Vad fanns det mer för typ av skrån? Man får en bra bild. Det finns plåtslagare och timmermän, krukmakare och korgbindare. Och naturligtvis läkare. Sönerna och döttrarna följde sina fäder i skråna. Man lärde sig av sin far om man inte skulle bli skrivare då åkte man till en skola. Det var en finare utbildning. Men de tär tydligt om vi ser lönemässigt, vi ska se i detalj. Också för socialt skiktning, men generellt så hade de som bodde här 2-3 gånger mer betalt än de som bodde i en vanlig egyptisk by. De här personerna visste sitt värde. Fick de inte betalt som hände under kriser i nya riket så gick de i strejk de vägrade jobbade. De finns stora dokumentation av världshistoriens första strejk. Det händer när man inte fick mat, man fick lön i mat. Då har man inte fått det och samlas ihop och går till visiren. Kungen var Ramses 3, vi befinner oss i 20 dynastin. I Ramses 3 så gick Egypten och man fick problem det kom invasioner. Man kunde inte betala, de personerna fick rätt. De jobbade inte förrän de fått sin lön och tillslut fick de vad de ville. Vi ska titta på hur saker och ting kostar. Och hur stora familjerna var, och hur man mätte ut pengars värde.

Der el medina
Människors vardag. Hur många var verksamma? Man hade olika skrån, man hade stenhuggare. De som högg sig in i klippan. När man är där hittar man chippen. Man har huggit sig in i klippan. Det var vissa som gjorde det. Man hade speciella arbetare för det. Man hade dem som vitmenade väggarna, man lade på gips. Sen var det dem som jobbade grova konturer i rött och svart. Sen kom andra konstnärer och avslutade dem. Sen kunde man inte bara dekorera hur som helst, dels hur man högg och hur man dekorerade. Man hade hinsiderstexterna som delade upp natten i 12 timmar. Man hade då förlagor. Då kom det en skrivare, och han skrev in sporadiskt i rött. Sedan kom någon och föll i det här. Konstnärarena som dekorerade detta var inte skrivkunniga, utan de fyllde bara i hieroglyferna. Det var så noga. Alla fick inte vara kreativa. Hittar man två gravar när varandra så det funnen trasig att det som de skriver av så skriver det funnen trasig.

Hur många jobbade? Man hade vänster lag och högerlag, en som jobbade på ena och andra sidan. De hade var sin förman, som var ansvarig för en förmän som var ansvarig för hela arbetsgruppen. Både vänster och höger. Hur många var verksamma i gravarna+ när man högg ut var det fler annars var det färre. Ramses 2 visar att det var ungefär 30 i graven. Ramses 4, hade 120 personer som fick jobba och slita. Det första kungen gjorde när han kom var att han bestämde sin gravplats. Han bestämde i vilken reltaion han ville sätta sin grav. I det tidiga nya riket, när kungarnas dal var ny. Var att man ville gömma gravarna , vid klipporna eller mitt i dalen tutankamon. Det var gömda. Senare så gav man upp det här.

Varför blev tutankamons grav oplundrad? De trampade över berget för att vara borta i 9 dagar. Precis vid hans grav så satte man ett läger, eftersom man hade läger glömdes det bort att han hade haft grav där. Det kunde vara en påtaglig följd. Der er Medina var priviligerat. Men det var svårt att lämna staden. De fick förnödenheter sänt och tvätten sändes ner till Nilen. Men de behövde inte heller tjänstgöra i stenbrott. De hade inte tyngre tjänster. Kungarna ville också ha dödstemplen intill. Men inte ens där jobbade dem där, de var avsatta i den slutna staden för att ta hand om det hemliga jobbet.

Tittar man på ett typiskt hus, om det är 70 familjer osm bodde. En familj var 10 15 personer. Det var inte mer än ett tusental. Det kunde variera i olika tider. Det här är ett typiskt hus, de var ganska stora. Man hade en ankomsthall, sen hade man ett förhus. Sen hade man ett living room där man umgicks. Man hade där ett separat sovgemak. Sedan hade man ett kök som gick ner till en kälalre för att det skulle vara kyligare. Ofta var den källare som var anknytet till vardagsrummet. Det var ganska vanligt att de dog i späd ålder i der el medina. De var vitmende de var i tegel. Man kunde det här, det var duktiga hantverkare. Antagligen dekorerade man dem också. Det var mycket fina hus.

Kvinnornas liv, det står lite om det i hagen. De hade arvsrätt. Vi har vittnesbörder, men vi vet inte eftersom kvinnornas rätt var högre än i andra ställen. De hade ocskå en rätt til familjens förmögenhet om de skiljdes. De kunde ockås välja att leva ett liv utan familj. Det fanns kvinnor som hade friare som inte kände att de ville ingå det äkta ståndet. De föde ungefär tio barn i genomsnitt. Man brukar säga utanv 15 till 20 graviditeter. Kvinnan var i allmänhet gravid hela tiden. Man ammade barn i Egypten i 3 år. Det har att göra att de tär ett billigt sätt att ge sitt barn mat. Kvinnor fick rätt att äga att sälja att ha sin buisness de kunde adpotera barn. De kunde anmäla. Om de blivit ofreade av någon kunde de anmäla till lokal rådet. Om det var större brott var det till visieren. Om det var mindre brott så sköttes det lokalt av en föprman.

Vi har en historia om panam the sug, man registrear vittnesbörn av honom. Han hade en vedervärdig livssyn. Det sägs att han satt på stadens mur och gapade och skrek åt folk. Han var en sexuellt våldsam. Tillslut så hade han stulit från Ramses sons grav och sedan hade han suttit berusat på dennes grav. För detta så fick han nog plikta med sitt liv.

Om vi tittar på lönen så fick man betalt i form av grönsaker spannmål och fisk. Det var det man inte fick när man strekade. Kött fick man i allmänhet inte. Köttproduktion reserverades för soldater. Lönen kunde variera i byn som den varierar idag. Förmännen, nu ska vi ha ett måttbegrepp han fick 7.5 khar vete (77) lite och 2 khar korn. Den här ransonen. Kornet skulle man använda för att göra öl. Sen kunde han använda det för att byta till sig andra saker. Det är grundlönen som kunde vara 10-15 personer. Skrivarens lön var 3 khar vete och 1 khar korn. Han hade mindre än förmannens lön. Det var den vanliga arbetaren. 1 khar vete 11 deben. En kossa 50 deben t.ex.

Äktenskapet var inte religiöst. man kan köpa massa saker, ju finare de är desto mer kostar dem. Det fanns flera i byn som tillverkade dessa saker. Hantverkare och de som spann och gjorde tyger för kläder och till mumier.

Deras religiösa liv, vi ska titta lite på det. De fick inte lämnat området i en större utveckling i af inte utan visiren. Ibland så hade de expiditoner, men de måste ha tillstånd. De hade kapell uppe i berget ovanför byn där de tillbad olika gudar. Här hittar man massa kapeller bland gravar, de var tillgänglade vissa gudar och gudinnor. Framförallt så hittar man hantverkarguden Ptah och Hator. Man kunde också tillbe gudinnan Taoweret. Till henne vände sig många kvinnor som hade problem med barnfödande. För att inte glömma en annan populär gud bes. Han hade ingen makt i panteon. Men han hade popularitet, en liten fet dvärg som räcker ut tungan. Han kom nog från Nubien. Han var skönhetsgud och glädje gud. Man kunde lämna stelor till någon särsklid gud och gudinnan.

Bland annat så finns det stelor man gav till guden när man bad. Att guden till exmepel skulle höra bön finns det många med öran på dessa steler och så skriver man sitt namn. På samma sätt finns också örats plats på de större templen. För man kunde inte komma in framifrån.

Man hade kontakt med sina anhöriga. De döda gick in i människorans värld och de kunde ge förtjänster och hjälpa sina efterlevande. Redan i gamla riket så hittar man brev till de döda, man har gått till mastaba och det händer det här och det här. Jag har skött dödskult men ändå så händer det här. Det fortsätter det här, det är stelor men ingen gud utan en förfader som får offer vi ser en son som kommer fram till sin döde farm. Han håller fram rökelser. Den döde har partykonan på huvudet som man hade vid festtillfällen.

Man hade också byster, de kunde också ta formen utav byster. Man skapade stelor där man framställde sig själv när man offrade till den döde. Man håller fram rökelse till bysterna. Man har hittat de här bysterna.

Under det nya riket får man mer personlig närhet till gudarna. Efter Ankhenaten så får man en ökning av personliga gudsrelationen. Genom att göra sig till en exklusiv länk till guden. Genom att säga att kungen var kontaktläkn till guden, han renodlade det så längt det gick. När det föll så kunde man inte ha kvar det på samma sätt. man såg andra relationer från detta. Man börjar prata efter amarna en personlig fromhet jämfört med trdaitionell tempelkult. Det tar sig utryck på såna här former i all sin enkehlhet.

Hur länge levde der el medina? Så länge man behövde arbetare i kungarnas dal. När nya riket faller, den sista so lever där är Ramses 11. han var den sista kungen, efter honom så faller det nya riket ihop. Sen får man 3dje mellanperioden. Då behövs inte der el medina. Man bor kvar där ett tag. Men när samhället krakilerar. Så är det farligt helt plötsligt. Kriminella element finns där. De måste hitta plats att vara säker. Då flyttar man in i Ramses 3 dödstempel. Templet var av sten och hade stora murar och det var praktiskt att bo där. Det gav skydd av det brottsliga samhället. Den här traditionen fortsatte, man bodde kvar och man hade templet som bostad. När kopterna kom så hade de som kyrka. De hade ingen anledning att riva den. När der el medina försvann så stod det kvar för de återanvände inte. Man kan få en liten inblick i människors religiösa varadg, som inte är idealiserade graväggarna. Framförallt der el medina, men det är inte alls på samma sätt som här. Vi måste minnas att de här personerna hade det bra mycket bättre ställt än i övriga Egypten. Kvinnorna hade mycket större rörelsefrihet där gämfört i övriga Egypten.

Om vi ska ta bort från boken ”så tänkte de”
2 egyptiska helgon 43-
Den hetsiga och tiggaren -82