Modern historia 2

Genuskontraktet
Yvonne hirdmans genuskontrakt

Genussystemets tre nivåer:
1 kulturell överlagring
(tankefigurer)
2 Social integration
Institutioner, arbetsindeling
3 socialisation
direkt inlärning

genussystemets bärande principer (logiker)
1 isärhållandets princip (diktotomi)
2 Principen att mannen är norm (hierarki)

Genuskontrakt (föränderligt över tid)
1 hemmafrukontraktet 1930-60
2 jämlikhetskontraktet 1960-1975
Jämställdhetskontraktet 1975-

Fixa senare

Kvinnlig rösträtt

När får de påverkan på politiken. De har haft länge men när får det från icke rösträtt till rösträtt. I norden så brukar man tala om den tidiga rösträtten är nationalismen, var att de var med i tidiga strävan, de var med av bärande av kulturarvet det var självklart att vi finska män och kvinnor och i norge. Men det kan vi inte säga om svenska. Men det kan man se som en del i en demokratiseringsprocess och likaså i danmark.

Första vågen
FI 1906 nationalism
NO 1907 Nationalism
DK 1915 Demokratisering
SE 1921 Demokratisering
GB 1918 ”krigsbelöning”
USA 1920 (presidentval)
NL 1921

Andra vågen
FR 1944 ”krigsbelöning”
BE 1947
IT 1947

Jag skulle vilja hävda om man ser på krigen så spelar kvinnorna roll att de fick komma in i kriget. Jag skulle vilja tala om krigskontrakt att man talar om krigskontrakt i krigstider. När män är ute i krig så har kvinnor tagit över gården slottet osv.
Om vi tittar på första världskriget så går kvinnor ut i industrin att de jobbar i ammonituionsfabrikerna och männen svarvar kanoner. De är väldig tmånga frivilliga insatser ute vid fronten som sjukvårdare. Sedan kommer dagen då krigskontraktet tar slut.

Då finns det en vilja att gå tillbaka till det normala. Det finns kvinnor som vill fortsätta jobba, men de dränks i fredspatos. Men en annan fakot är ekonomisk kris och stor arbetslöshet, de var inte välkomna på jobbet då går man tillbaka till husmorskontraktet. Av skäl så vill inte männen släppa in kvinnorna på marknaden.

Vi har under hela tiden där kvinnor kämpar för inflytande har vi borgeligt rörelse osm har fördelen att vara försörjda. Man kan säga att den borgeliga kvinnorörelsen koncentrearr sig på politiska rättigheter. Rätten till utbildning var en viktig fråga.

Vi har också arbetarklassens kvinnor som rör sig på arbetsmarknaden som var viktigt med jobb. Vi har också arbetarrörelsens dilemma.

Vi har principerna som har sorterat människor i historien, klass och kön.då blir fårgan för arbetarlörelsen om klass ska gå före kön eller kön gå före klss.det fanns en misstänksamhet att deras kvinnor deras fruar att de gick med borgarfruar. Att de sågs som sin klassfiende. Det var ett problem för arbetarklassens män och kvinnor. Då avlöstes krigskontraktet av husmorskontraktet. Men samtidigt har borgarklassens kvinnor fått tillgång till högre utbildnign.

Det gäller det demokratiska europa. Men sen har vi det facisistka europa där man har en helt annan kvinnopolitik. I italien så uppbackas den reaktionära synen på att kvinnor ska vara i hemmet. I tyskland så genomsyrar nazimen alla nivåer. Alla tänkbara organisitioner så vi får nazistiskt kvinnoförbund och flickförbund. Deras ideologi är radikal ideolgi med traditionell syn på familjen.

Överhuvudtaget var nazisterna fixerade med folkstammen återväxten och nativiteten. Man var väldigt mån om att ariska barn skulle födas.

I den kommunistiska diktaturen så had eman inte den här fixeringen vid att föda många barn. Snarare var det landets industrialisering som var målet för den sovjetiska unionen. Där föstes kvinnorna ut på arbetsmarkanden. I ett land som sovjetunionen har man kollektiva lösningar, där bygge rman dagis. Om partiet bestämmer så bygger man så så att kvinnorna kan slita med industrialiseringen.

Resultatet av den här inriktningen att kvinnor ska ut i produktionen att där det kombineras med en traditionell kvinnosyn med kvinnans plats i hemmet gör att sovjektiska kvinnor får ta hand om männen och göra tungt och hårt arbete. Det var självklart att kvinnor hade lägre löner. Läkare var ett kivnnodominerat yrke som hade lägre löner och inte ås särskilt politiskt inflytande.

Om vi tittar på europa efter andra världskriget så finns det åter igen vilja tillbaka till det normala. De hade vairt ute i produktionen nu ska det bli som det vanligt. Men det här kommer att ifrågasättas, i hela 50 talet var normalitetens årtionde. Men 60 talets generationsrevolt ändrar mycket. Då hade 40 talets banrkullar blivit gamla och då kastar de sten på politiker. Detta kommer att få stora förändringar i västvärlden. P-piller okmmre ockås och de kan avgöra om de vill ha barn.

Det var en global företelse som jag skulle vilja se som resultat från 60 talets, i västvärlden starka betoningar av frihet. 1975 är kvinnofrihets år i fn. Man har stor kongress i mexico city. På fn dagen 22 oktober 1975 så strejkar islands alla kvinnor. Det sprider sig att de inte ska jobba och de lämnar sina sysslor och det väcker internationellt uppseende.

Vi har jämnställdhetskontraktet, och arbetsfördelning i hemmet. Andra saker på alla nivåer ska män och kvinnor ha samma rättigheter och möjligheter.

På 90 talet är det en ökad fokus på kvinnors rättigheter 97 var kvinnokonferens i Peking och i den tredje världen kommer kvinnliga politiker bli väldigt viktigt.

Kalla kriget.
1944 Bretton Woods
IMF grundas här, de ska ha en effekt för valutatransföreningar.
Världsbanken
Valutorna i väst knyts till USD, som knyts till guld. Det här äger bestånd till 1971 som skapar en stabilt läge världens valutamarknader. Alla växlingsbara vaulutr knyts till USA dollarns väde och usa dollarn knyts till guld. De har jätteguld lager i Fort Knox. Man köper och säljer guld som befinner sig i fort knox. Det visar på speciellt det här. Effekterna här visar usas ledande roll i västvärlden. De har pumpat ut jättemycket pengar, de har fått igång sin industri då är det självklart att man ska ta ledaransvaret i världen. Så att man ska ekonomiskt och politiskt leda västvrälden.
1947 Trumandoktrinen, det är USAs plikt att bistå demokratiska regimer inifrå och utifrån av odemokratiska krafter. Det är grundbult under hela kalla kriget..
1956 Avstaliniseringen i Sovjet. Stalin dör 1953. vid 1956 i hemligt möte ta så bryts efterföljaren allt med stalins personkult. Här börjar en avstalinisering och man döper om städer. Det är en tövädersperiod. När tonen blir mindre uppskruvad mot västvärlden.
Vi har dock ocskå budapest där sovjetiska trupper går in och krossar uppror.
Om vi tar ett annat datum så är det 1968.
1968 Parisrevolten, vänstergrupper leder til De Gaulles avgång. Men också i Prag. Där kommunistpartiets ledare försikigt vill liberalisera. Detta krossas av stridsvagnar.
1973 oljekrisen, det bretton woods systemet funkar inte längre. USA har fullkomligt förött sina resurser under vietnamkriget. Deras ekonomi går väldigt dåligt. Det var inte bra med utnötande kriget. Utan nixon kunde inte hålla valutans värde och 1973 kommer OPEC länderna. De tvingar upp oljepriserna. Man ransonernar då oljan. Det är slutet på stadiga högkonjunturerna som har varit sedan 2a världskriet.
1975 helsingforsavtalet. Förståelsen av mänskliga rättigheter. Det var krav från väst att ha nedrutsning även bland östländerna. Helsingfors kommisionerna övervakar ett kraftfullt instrument för att övervaka. Det är en period av nedrustning.
1979 Afghanistan. Slutet på sovjets kontroll på sin omvärld.
1989 berlinmurens fall. Men också himmelska fridens torg i Peking.
2001 WTC världen blir mer komplicerad igen.

Efter kriget så nämnde jag bretton woods, jag nämnde segermakterna och skissera hur världen efter ska se ut. Det följs ganska snart av planen för återuppbyggnad av europa. Marchallplanen som fick stor effekt. Det är en plan att pumpa in pengar till europa som var sönderslaget, från 1947-52 så betalade usa ut 13 miljarder dollar till olika länderna. Tjeckoslovakien skisserade upp möter på det här, men de förbjöds från moskva. Finland valde att tacka nej för att kunna stå fria från USA. Man tyckte det var vettig lösning pga närheten till sovjet.
Pengarna betalades inte utan vilkor utan de knöt upp väst ekonomin till usa och den nordatlantiska ekonomin. Dem organisitioner som bildas är också grunden till den ekonomiska samarbetet mellan europeiska länderna. Alla de här ekonomiska ramverken läggs på plats ganska snart efter kriget. Med ekonomiskt bränsle från amerikanska överskottet.

Politiskt så vet ni hur världen delas upp i en östlig och västlig sfär. Det var alltid så att alliansen mellan sovjetunionen och usa storbritanninen var en lite onormal förteelse. Det var inte många bedömare som blev förbvåande att det knakade mellan dem. De möts senare i teheran och då är på agendan då är stalin mån att man ska öppna en andra front. För sovjet bär bördan av krigsansträngningarna.

Kalla kriget – politik
Teheran 1943 intressesfärer
Potsdam 1945 Fria val
Churchills fulton –tal 1946
Från Stettin vid östersjön till trieste vid adriatiska haet har en järnridå sänkt sig över kontinenten.

Truman doktrinen 1947
Usas poltiik är att stödja alla fria folk som gör motstånd mot försök att underkuva dem, antingen de kommer från beväpnade minoriteter eller från påtryckningar utifrån.
Containment politics
Domino-effect.

• de pratar om intressesfären, att det här var övernskommet att vi skulle få Afghanistan. I potsdam så har roosevelt avlidet och truman kommit som var tuffare mot stalin. Han kräver att det ska vara fria val i länder där sovjet ockuperade länder man tagit från tyskland. Det är i potsdam man bestämmre att dela upp tysklnad i ockupationszoner. Västmakter hade intresse att förena zonerna. Men ni kanske vet så behöll sovjet kontorllen på den ena delen. På Postdam konferensen så var relationerna bortom reparation. I Mars 1946 så håller churchill sitt berömda tal.

Europa delas upp. Tyskland delas upp i väst o öst tyskland. Vi har neutrala länder som fungerar som en buffert. Man vill föreställa sig det i militärstrategiska tänkandet. Sverige och finland fungerade osm en buffert. Jugoslavien var här intressant, under tito de hdae befiriats inte av sovjet utan under tito som gjorde att de kunde hävda sig och de lämnar warsawapakten. De blir ledande aktör i alliansfria rörelsen.

Ser man globalt så är de ljusblå länderna är läneder i allians med nato, hela latinamerika. Sedan är det några ljusröda länder, som irak syrien som har något slagsavtal med sovjetblocket. Sedan blir afrika spelrum för olika blocken att knyta nya allierade. De blir en del. Man hade bara två saker att välja. Man kunde välja mellan sovjet och väst.
1982 är världen mer komplicerat. Frankrike har lämnat. De har inte lämnat nato. Men man har lämnat det direkta samarbetet. Man är medlem i nato men det direkta så lämnar man. Och man får utrymma vissa baser. De Gaulle vägrar gå i usas ledband.

Vi har en tid under kalla kriget, vi har inga direkta konfrontationer mellan supermakterna. Man har intressen i en rad konflikter vi har koreakriget 1950. då står usa mot sovjet och kina. Som var allierade och får det till en fn operaiton. Usa tillsammans med andra länder där USA har haft huvudansvaret. Men sovjetunionen bojkottade fn som var just då. Förödande krig för korea och stannar vid ett stillestånd vid 38 bräddgraden.
Vi har tibet 1950 där kina går in. Vi har kubakrisen som är allvarig. Där kastros gerilla på kuba ger sig kvitt diktator 1959 och söker sig till sovjet. Det var brott mot galtaöverenskommelsen. Att man så nära har ett fientligt sinnat land. Kennedy förklar då kuba i blockad. Det var efter kubakrisen som nedrustningsansträngningarna tog fart. Sveriges utreksminister var väldigt på för nedrustning. 1963 så börjar man skriva på provstopps avtalet. 60 talet var en tid då nedrustningsansträngningarna började få resultat.

70 talet.
WEB Dubois
Han föddes I usa 1868 dog 1963 I Ghana. Han var den förste som fick doktorsgraden vid Harvard (svart första). Han grundar NAACP som spelar stor roll för emanciperingen för svartia i USA. Han startar också pan-african congress. Han jobbade för pan-afrikanismen. Efterosm nu europerna hade klampat in så var det svårt att tala om nationalism i varje afrikanskt land eftersom gränserna ritades i berlin. Men istället så arbetade Dubios för afrikansk nationalism skulle förena svarta i afrika och usa. Han blev med tiden en övertygad socialistisk och i västmaktens ögon mycket suspekt. Han flyttade såsmåningo till Ghana. Vi har fler paraleller med nationalöverskridande nationalismer. Vi har pan arabisk nationalism. Det som är konstigt är att kartorna som ritades upp faktiskt fortfarnade gäller. Men undantaget är belgiska kongo. Där blev det uppror väldigt snabtb efter. Det blev uppror 1959, där blev kongokriget. Det är landet som har varit mest drabbat i afrika. I övrigt så har det funnits många konflikter. Men det har varit en förvånandsvärd stabil situation efter frigörelsen.

Kwame Nkrumah
Léopold Senghor
Han blev president för senegal. Han var utbildad i frankrike.
Négritude
Pan-African Congress
NAACP
Jag ska prata om avkolonialiseringen som pågår mitt under det kalla kriget och som är en fantatsisk sak. Under kort tid så avecklas den faktiska kontrollen över de kolonialiserad länder. Börjar med indein som delas upp 1947 sen kommer alla de afrikanska länder i tur och ordning. Under 60 talet så avecklas europeéernas faktiska och politiska kontroll över den afrikanska kontinenten. Man talar om neokolonialism och kolonialt förhållande. Det är ingen som undrar över vem som har politisk makt. Men det är en snabb utveckling som skapar möjligheter risker och spänningar. Det var frågan vad man ska göra åt den den nya friheten.

Vi har i afrika flera regimer som vill söka en ny väg. Det finns där en kapitalisitks halva och en socialistisk halva. Vi har olika ledare i afrika som försöker komma fram till en inhemsk afrikansk socialism. I tanzani vill man bygga på by gemenskap i tanzania. Sen har vi det massiva biståndet till afrika från västländer som nu håller på att ifrågasättas. Nu ka man fråga sig om resultatet har varit lyckat. Afrika har inte upplevt demografiska transitionen. Man har inte fått folköverskott pågrund av nedergång av dödstalen.

Jag ska övergå till att tala om ett område som är ekonomiskt rikt och som har en möjlighet till en ekonomisk god utveckling men där konflikterna har verkligen övervägt historien sedan 1918. jag skulle vilja säga att det som vi har skådat under de senste decennierna är från ett enande Pan-Arabism till en splittrande religös fundamentalism.
Jag tänker då på idén att araberna har jobbat för sekulära statsbildande har blivit en mycket större betoning på religionen.
Man kan säga att grunden till de flesta problemen är vad som hände i avvecklingen av det osmanska riket 1920. vi ser osmanska riket hur det breder ut sig över hela nuvarande turkiet och sedan bra bit ner i mellanösterns kärnländer och arabiska halvön där det bodde folk. Där det osmanska riket tillhör de förlorande krigförande under 1a världskriget där i allians med tyskland kommer man i krig med storbritanninen franrike och usa. Men i alla fall så har vi känslan av svek som påverkar den arabiska nationalismen. Man tänkte att araberna som folk blev svikna av britter och fransmän i slutet av 1a välrdskriget. Man går i allians med britterna och anfaller adet osmanska rikets källa. Man blir lovade en arabisk stat och det är många aktörer inblandade. Man har en känsla bland många arabiska ledare att det skulle leda till ett arabiskt hemland efter 1a världskriget.

Det som händer är att storbritannien och frankrike delar upp området mellan sig. storbritannen tar hand om irak jordanien och palestina men frankrike tar hand om syrien. Men libanon avskiljs för att skydda den kristna befolkningen. Känslan bland arabiska intellektuella dä rman inte fick landet som man var lovad var bitterhet. Men som en motvikt med hur det såg ut i verkligheten. Men arabiska intellektuella börjar prata om panarabiska rörelsen.
1945 bildas Baathpartiet, där baath står för arabisk renässans där man ska ena araberna och skapa en gemensam statsbildning. Det var en socialistisk rörelse och en nationalistisk rörelse. En väldigt central gestalt i pan-arabismen var i Egypten Nasser. Som 1956 står för den stora sgern mot kolonialmakten han nationaliserade suezkanalerna där storbriannien och frankrike går till angrepp och tränger tillbaka egyptiska styrkorna och han får med sig usa på sin sida och de tvingar storbritannen och usa att dra sig tillbaka. Här hyllas Nasser som arabvärldens ledare. Han hyllar traditionella arbaiska värlrden men han förbjuder muslimska brödraskapet och 1944 så förbjuder han det muslimska brödraskapet, de som idag också har en svår situation i Egypten. Nasser hade också en vision att balansera öst och väst. Den alliansfria rörelsen skulle vara viktig. Att de skulle skapa en 3dje kraft i världen. Vi har nasser och vi har kadaffi från libyen som vill balansera de här två maktblocken mot varandra. Deras storhetstid var 50 och 60 talet. Men förudmjukelsen med 6 dagarskriget mot israel 67 så fick de en rejäl knäck. Men deras separat fred 69 så tog pan arabiska idén slut. Man hade sålt ut sina ideal här. Man kan nämna att Baath tog makt i syrien 63 och irak 68. Det är stark splittring mellan olika arabiska länder. Men det som förenar är motståndet mot Israel.

Idén om en judisk stat i palestina är gammal. Teodor Herzl formulerade om en judisk nationalism sionism eftersom judar var förföljda så kunde man inte lita på skydd i något land så fanns tanken på en judisk stat väldigt älnge. Och en judisk invandring även under osmanska riket.
Och storbritanninen så ser vi dubbelrollen, deras utrikesminister deklarerar att de står bakom idén om judisk stat i området samtidigt när man underhandlar med araberna. 1948 så utropas staten Israel där det palestinska området delas upp. Vi ser på den mindre kartbilden hur fns delningsplan ser ut, de gula områdena skulle vara arabisk stat och gröna var judisk och jeruslaem vara en delad. Men araberna accepteraar inte det här, och judarna tränger tillbaka araberna.

Konflikten mellan israel och palestina är på sin höjd nu den är oavslutad. Det är svårt att förstå hur den ska få slut. Men några andra saker har präglat regionen. En är kriget irak iran 1980-1988. som jag nämnde förut tog Baathpartiet makten 68 (saddam hussien). Nasser dör 1970. då vill Hussein ta rollen som arabvärldens ledare. Saddam hussien gör i land med upprustning och oljeinkomsterna under 70talet. Bekostar en kraftig upprustning av iraks miltär. Shan stöttas i iran och efter ett tumult tar religösa makten i iran och 1980 invarderar saddam hussien iran.
Man har spekulerat vad osm sätter igång kriget. Om det är kontroll över oljan eller religösa motstättningar. Eller om det var maktne över regionen. Det var ett blodigt och smutsigt krig. Över en miljon döda under de här åren. Båda sidor angrep oljetankers och plattformar. Över 400 tankers sänktes under kriget. Hussein som inte litar på sin befolkning går till mot kurderna 1988 och dödar med giftgas kurder. Kriget får inte storartat slut. Men till allas förvåning så lyckas iran hålla stånd mot iraks armé och kriget ebbar ut sanden kan man säga 1988. sen begår sadam hussein misstag när han invarderar kuwait med motiveringen att det var ett irakiskt territorium. Kuwait var en brittisk koloni före 1a världskriget men Sadamm hussein får hela väst alliansen över sig. det innebär på sikt slutet på hans regim. Det som vi har sett senare är den här svängningen från sekulär nationalism till religöst färgade rörelser.
Vi kan notera att sadamm hussein som tar makt över baathpartiet börjar gå i moskén på 80 talet. Och den religösa propagandan trappas upp mot iran och vi har sett på palestinska områdena hur Jassir Arafat som är en utälggare av panarabiska rörelsen har fått gå istället för hamas.