Modern historia 3

Norden
När 1800 träder in så har vi kvar den gamla ordningen från 1200 talet, att norden består av 2 kungadömen. Kungadömet danmark norge, med diverse öar. Sedan sverige-finland. Nu har vi haft en strid mellan historiker, hur särskilt finland var från början. Några har hävdat att sverige-finland var ett land, det var ingen skillnad. Sedan var att de hade en nationalism i finland som förekom i finland redan på 1600-1700 talet. Redan då så skilde det finska sårket väsentligt från sverige. När 1800 talet löper in så har vi statsbildningar. Och när 1900 kommer så har vi danmark för ig, och så har vi norge och sverige i en lös union som sprack 1905. sedan är finland i rysk överhöghet osm de traskar sig ut. Men på 1870 talet så stabiliserar sig gränserna så man ser vad som kommer fram. 5 självständiga stater, island bildar en union som sverige norska unionen och så anmäler man sin självständighet 1944. många danskar reagerade på att island passade på att smita när danmark var ockuperat. Det var för att danmark och island ingick avtal 1918 att de hade gemensam kung och utrikespolitik, så löpte avtalet ut. Då skickade danska kungen en lyckönskningstelegram.

Om vi ska se nu på någon slags tidslinje.
1800 –
Efter napoleonkrigen som slutar 1815 så har vi en efterkrigsdepression. Som var gemensam i europa.
30-40 talet ekonomisk högkonjuktur som är gemensam för hela europa, frihandelsepoken.
1873-
depresssion åter igen en ekonomiska lågkonjunktur som varar till 1900.

Politiskt sett så tiden efter napoleonkrigen så är det en konservativism så vill man inte släppa in folk i demokrati. Men ideologin finns där, liberalismen får ett genombrott på 1840 talet. Och liberalismen är väldigt präglad hos folk som strävar efter självständighet efter ett nationellt patos. Precis som i resten i europa så har vi en konservativ reaktion och protektionism. Frihandelsepoken är slut.
Men en konserativism som utmanas av en starkare liberalism som fick igenom många reformer på 1840 talet, och kan utmana det konserativa. Nu börjar de socialistiska arbetarrörelsena komma och ldeer till en stark dominans av de socialdemokratiska partierna i alla fall hos några av de nordiska länderna.

Danmark
1807 så bombarderas köpenhamn av den brittiska flottan. Danmark hade försökt sig hålla neutralt i napoleonkrigen men låg nära krigshandlingarna. Då skedde ett slag på redden mellan brittiska och danska flottan. De beslagtar den danska flottan.
1814 förlust av Norge.
1849 Grundlagen – jätteviktig. Junigrundlagen
1864 Nederlaget, detta är viktit när man ska diskutera dansk självkänsla. När sverige norge svek danmark och preussen anföll.
1875-94 Estrupiatet tills han tvingades avåg så styrde han mde provioriska lagar osm han fick kungen att anteckna. Oppositionen vägrade godkänna budgeten varje år. Istället så utfärdade han med kunglig dekret.
1901 systemskiftet. Ett demokratins genombrott i danmark. Under hela tiden så kokade det av opposition och diskussionsklubbar så var det enormt många som protesterade mot premiärministerns diktatur och krävde reformer. Men 1901 så går det ganska snabbt. Redan 1915 så har vi allmän rösträtt – även för kvinnor.
1920 efter första världskriget så får danmark tillbaka Slesvig.

Den danska 1800 tals historien är en historia av ett krympande land. Och en kungamakt som försöker hålla på makten mot oppositionen.

Norge
1814 eidvoll-författningne. Det är när norska ledare träffas och skriver en modenr liberal författning som man har som vapen mot svenska unionskungen. Man hävdar stortingets rätt att stifta lagar med en för tiden väldigt utvecklad demokrati.
1821 symboliskt årtal, adeln avskaffas mot kungens vilja. Stortinget bestämmer, man hade inte starka adliga traditioner. Stortinget trumfar igenom det, man har berömts sig av att man inte har någon aristrokati.
1862 kraftmätning mellan sverige och norge, ståthållarstriden. Enligt det här unionsavtalet, riksakten skulle det finnas en ståthållare. Svenska kungne utser en guvenör över norge. Det är en tecken på att man är under sverige. Man ville ha en union och samma rättigheter. Men ståthållarens existens var en nagel i ögat på norska politika. Karl 5 var väldigt populärt han lovade allt möjligt. Men den svenska riksdagen vägrade gå med på att ståthållaren försvinna. Kungen tvingades att ge sig men den svenska riksdagen tvingade honom att ge sig. den svensk-norska unionen var ganska harmonisk men från detta årtal fanns det ett starkare missnöje och vilja att bryta sig loss.
1884 så inför man ett parlamentaism. I korthet är det att ingen regeringn kan regera utan riksdagen. Man använder konstitionen och man kan ställa försumliga ministran inför riksrätt. Man ställre här statsministern inför döden men benådar honom. Men han blir fri från regeringsämbetet och man tvingas tillsätta en liberal statsminister.
1905 unionsupplösning.
1913 Allmän och lika rösträtt

Sverige
1809 den plågsamma förlusten av finland, man får en ny regeringsform med maktdelning mellan kungen och riksdagen.
1812 års politik, den självsvåldiga franska personen har blivit kung. Han sluterunion med ryssland som var arvsfienden. Att redan 4 år efter förlusten sluter avtal med den ryske tsaren. Kungens allenarådande och självsvåldighet.
1840-talet liberala reformer. Då kommer alla reformer som sedan kommer ha effekter sedan. Fortfarande så har man 4 stånds riksdagen men man får näringsfrihets förodning och skråna försvinner. Aktiesbolagslagen 1848 som var viktig för den framtida industrialiseringen.
1862 så får sverige nya kommunallagar, man ställer om sockenstämmor. Man får en mycket mer formaliserad komunlagstiftning så får man möjlighet att rösta in representanter till kammern i riksdagen osm införs:
1866, tvåkammarriksdagen, när riddarskapet och adeln debatterar för att avskaffa sig själv. De talar för nyordning och konservativa blir förfärade. Men tillslut så ger man med sig. adelståndet röstar också inför nyordningen där man ska införa 4 ståndsriksdagen.
1870-talet då brukar man tala om att man diskuterar tullstriden. Att frihandsepoken tar slut. Tullväner och protektionister i sverige debatterar. Allmänt kan man säga att jordbrukare som är mäktiga som vill skyda sina egna produkter. Men idnustriidkarna istäderna vill behålla frihandeln.
1905 liberal regering. Det blir en maktväxling frma till 1920 tills branting bildar regering.
1905 unionsupplösning
1911 almänn rösträtt för män
1918 får vi parlamentarism. Som är betydligt senare än i norge.
1921 kvinnlig rösträtt

Finland
Finland 1809 inte längre svenskt land. Man kallar in borgå lantag. Där tsaren uppträder som konstitionell monark. Han säger att han är tsar över ryssland och storfurste över finland. Man slår fast att man ska behålla svenska lagarna. Det blir kraftfullt vapen för att behålla finskt självstyre gentemot ryssland. Men det blir att finlands institutionella utveckling blir djupfryst i början.
1812 flyttar huvudstaden till helsingfors
1827 det gamla Åbo universitet flyttas till Helsingfors. Det blir närmare ryssland och man blir närmare storfurstedömet.
1863, djupfryst utveckling. Språkfrågan diskuteras mycket. Huvida man ska använda finska eller svenska som förvaltningsspråk. Man inkallar lantagen igen, (motsvarighet till riksdagen) nu kan lantdagen börja stifta lagar. Det är det ålderdomliga 4 ståndsriksdagen som blir kvar till 1906. 1860 talet har vi en liberal utveckling tack vare att ryssland har en liberal tsar. Man fick ett eget mynt system och han fick ett gott eftermäle i finland.
1881 Tsar Alexander 2 mördas
1890 så har vi en period av förryskning
1894 den stränge och otrevliga Bobrikv blir generalguvenör och han vill verkligen strypafinska självständighet och autonomi.
1904 Bobrikov mördas av en finlands-svensk student. Han skjuter sig själv efteråt och blir en hjälte.
1905 revolution, inleder en liberal period i ryssland men också finland.
1906 enkammarriksdag med allmän och lika rösträtt.

Island
1807-14 Nödår. Då pågick napoleonkrigen och danska flottan sänktes och danmark drogs med i napoleonkrigen. Men för att danmark hade monopol på handel till island gjorde att det blev förfälig svält.
1843 så återupprättas alltinget, de hade försvunnit 1800. men de fick titta på lagarna här de hade dock ingen makt.
1853 avskaffas handelsmonopolet som hade varit en förfälig nagel i öget på islänningarna det var ett sätt att suga ut islänningarna. Man var helt utlämnad till deras rovgiriga handelspolitik.
1874 författning så får man alltinget en lagstiftande makt.
1918 så bildar island och danmark en union. Men nu var island på grund av sitt avlägsna läge och liten befolkning. Men formellt så var man kung över island och danmark.
1944 självständigt från danmark.

Hoppar tillbaka till 1800. det var ett ganska tilltufsat norden sverige hade förlorat finland till ryssland. Finland var utmattat av långvariga krig från 1808-9. danmark hade förlorat norge till sverige. Och norge hade en kort period av självständighet 1814. det var de gamla kärnländerna danmark och sverige som hade lidigt de största förlusterna. Man sörjde den gamla tiden. Det kom också till nyordningar som på sikt var bra. Den här våldsamma förändringarna ledde också till nyordningar.
1809 års regeringsform
var inspirerad av
- montesquieus maktdelningslära
för att dela upp makten i den lagstiftande dömande och verkstallande makten. Den amerikanska konstitionen är kanske det tydligaste exemepelt som president ämbetet inte är beroende av den lagstiftande makten. Sedan har vi en dömande makt självständig högsta domstol.
- Kants statsteori, som talade mycket om viktigen av självständig makt inte demokratisk. Då kunde folkdiktatur att tillfälliga opinioner och att makten skulle filtreras och ha en självständig opinion.
- Inhemsk tradition det är den beskattande makten som visar sig i sverige.

Detta visar sig väldigt seglivat när kungen var död. Den här regeringsformen förändras inte tills 1973. men under den tiden så förändras sveriges regeringsform väldigt mycket. Men det urholkas för att man förändrar praxis. Först så står det att kungen styr ensam (fram till 1973). Det blir en maktförskjutning. Vi har en lagstiftande makt som delas mellan kungen och riksdagen de kan ta initativ till lagändringar. Och de har båda veoträtt. Kungen kan vägra då blir det ingen lag. Riksdagen måste besluta lagen annars blir det ingen lag.
Den beskattande makten som i sverige får en egenplats är svenska folkets eget rätt att beskatta. Svenska 4 ståndsriktet måste få godkännade för nya skatter. Den skulle tillkomma riksdagen ensam. Den beskattande makten tar också utryck att riksbanken styrdes helt och styrdes länge av riksdagen helt och hållet. Och riksgäldskontoret var också ett sådant.

Dömande makten
Oavsättliga domare, men de var kungen som utsätta dem men han kunde inte avsätta dem.
Justitieombudsmannen som var en svensk uppfinning något som riksdagen hade kontroll över. Men JO’s uppgift var att kungens tjänstemän följde grundlagen och att de skötte sig på alla möjliga sätt.


Den svenska historien under 1800 talet var en dragkamp mellan konservativa och liberala intressena. Det är inget unikt för sverige.

Svenska konservativsmen
På ena sidan så utövas den av kungamakten. Karl 14 Johan var en av Napoleons Marschklar. Han hade inte fördomar mot ryssland och han närmade sig ryssland. Det var också i svensk-norska unionens natur att kungen hade ensam rätt på politiken. I utrikespolitiken så var kungen och hans rådgivare enväldiga. Konservatisme, vi kan säga att det är 1812 års politik konserativ men det är brott mot tidigare poltik som försökte hålla front mot ryssland.
Kungen värnade svartsjukt om den personliga kungamakten. 1809 regeringsform gav honom personlig makt, han brydde sig inte om riksdagsmajoritet. Han talade om rådgivare. När han precis hade tillträtt då hade han högre ambitioner än att vara kung i sverige. Han hade vissa vaga planer på att spela roll i europeisk politk och att komma i fråga för franska tronen eftersom Napoleon var störtan. Det här var ett led i ett politisk front mot frankrike. I slaget vid Leipzig 1813 så tillfogas napoleon ett väldigt stort nederlag av en förenad armé från Österrike, Preussen, Ryssland, Sverige och några tyska småstater. På andra sidan har vi frankrike med några andra tyska stater. Sachsens arme deserterade från franska sidan under slaget. Eftersom karl Johan var en erfaren fälthärre så höll han tillbaka svenska soldater. Han använder amré mot norge så han tar sedan armén till danmark och blir freden i Keil där han tvingar danmark att avträda norge till sverige. Att han stack iväg på eget äventyr så var hans roll liten senare. Men han lyckas att erövra Norge. Norska politikerna accepterade dock inte alls detta, och de väljer en dansk prins till kung och säger att de är självständiga. Ingen hade intresse av ett självständigt norge. Efter en brittisk spannmålsblockad och kort fälttåg så tvingades de tillbaka. Men detta blir grundlagen till den riksakt som reglerar förhållandet mellan norge och sverige under tiden då man var i union.
Vi har också en poetisk konservatism. Förlusten av finland sved väldigt hårt.
Götiska förbundet bildas som fick en viss betydelse för det konserativa förbundet. Det var studenter som skrev dikter som begrät sveriges nya öde. Vurmen för eddan gudasagorna och vikingar. Byggs upp av konserativa förbundet.

1840 års riksdag så blir dem liberala krafterna på riskdagen tillräckligt starka för att få igenom sina krav. De svenska liberalerna hade en lång lista krav som de fick gneom en efter en förutom en riksdag.
1842 folkskolestadgan
1843 års kommunalförodning
1845 lika arvsrätt för män och vkvinnor
1846 skråtvånget avskaffas
- kvinnor får rätt att utöva näringar
1847 års fattigvårdsförodning
1848 års aktiebolagslag
1858 ogift kvinda myndig
- konvetikelplakatet upphävs
1862 kommunallagar
1863 bergelig vigsel om en parten är mosaisk trosbekännare (1908 för alla)

Rast

Skandinavismen
Nationalism kan verka enande och splittrande man har paradexmpel på enande i tyskland och italien så att det blir enhetliga statsbildningar. Så har man en splittrande att varje folk vill verka sig själv som verkar splittrande på österike ungenr. I norden är det både spilttrande och enande. I norge har velat till varje pris sköta sina egna affärer och island. Den finska utvecklingen är speciell at man togs över. Det är dock en krafitg natiionalism att man skapar instutioner och en egen kultur. Skandinavismen bygger på språkgemensakpen att man talar samma språk. Lär man sig 300-400 ord så lär man sig skriven danska och talad danska med med lite övning. Det var ett faktum som nordiska nationalister tog fasta på i början och miten av 1800 talet. Det var en röörelse av studenter professorer och kungar. Den var idalistisk. Det som var typsikt för skandinavismen var studentmöterna.
Det är förbrödningstanken att studenterna bygger broar. Det var en väldigt idealistisk rörelse med förbrödring fred och endräkt. Men så råkar skandinavismen den överlever inte. För att massa realpolitiska saker slår ihjäl den. Readn 1848 så enas de skandinaviska studenterna även politiker och hjälpa danmark mot tyskarna som ger uppror. Sverige skickar 4500 till fyn så att danskarna kan frigöra trupper och kvadda upproret. Där fungerande tanken på gemensamt militära insatser. Men sen gick skandinavismen. Karl 5 var stor skandinavism. Han hölls med studentenra i Uppsala, han var populär som vicekung i norge. Men hans statsminister var realpolitiker att det riskade att sverige åtog sig saker som man inte kunde föllfölja. En senare statsministern senare säger att man måste styra norge med tyglar. Man hade missnöje att norrmännen hade fått det så bra. Karl 14 johan gav norge stora inre friheter, han hade inga intressen att stöta sig med norrmännen.
Den stora krisen för skandinavismen var det svensk norska sveget 1864, det var en av de mest dramatiska händelser. När nationalliberalska rörelsen så skriver man en ny författning. 1863 så inför man en grundlag att svesig holstein var en del av det danska riket. Det kunde inte det tyska stadsförbundethålla med på och Karl 5 hade lovat svenskt sötd. Men han fick inte det av vare sig stortinget i Oslo eller riksdagen i stockholm. Det innebar att skandinavismen var stendöd. Sedan har forskare sagt att man inte ska underskatta den tidiga rörelse, för vi har ett väl fungernade nordiskt samarbete. Att vi har fått de former som vi har nu.

Demokratiseringsprocessen
Det är ett ganska luddigt begrepp. Man kan säga att några beståndsdelar i det här är parlamentarism och den almänna rösträtten det är viktigt men ganska olika saker.

Parlamentarism
Man kan illustrera det med en maktkamp mellan kungne. Ingen kung kan regera ensam, så vi har rådigvare. Han adlar människor. Detta har ett väldigt stort inflytande i de flesta europeiska länderna. Man kan inte regera med bara dessa få männsikor för att inte få bondeuppror. Då har vi en viss form av ständerförsamling.
Mellan de här tre så har vi en maktkamp. Kungen utser rådet. Ständerna har ett visst inflytande. Så småningom så utvecklas rådet till en regering. Ständerna utvecklas till vad som vi kallas för parlament. Parlamentarismen är det förhållandet att istället för kungen utser regeringen så är det parlamentet utser regeringen. Kungen har inte något att säga till om regeringen. Från och med 1973 så är det talmannen i riskdagen som bestämmer vem som ska bli statsminitser.

Historiskt ser vi i ett längre perspektiv en maktförskjutning från kungen till parlamentet. Den här utvecklingen är mest brännande under 1800talet.

Den första utvecklingen är det första
1 konstitionalism – man vill ha en lag som binder kungens maktutövande. Många kungar ville inte acceptera detta.

Vad har vi för konstition i norden?
1771 finland regeringsform som gäller till 1906. i finland kan man inte tala om parlamentarism före 1906. Efter lantdagen 1863 så inrättar man en senat. Den kejserliga senaten är ett gäng ämbetsmän som svarar direkt inför storfursten. Lantdagen har inget infytlande på dem som sitter i senaten det är alltså inte parlamentarism.
1809 Sverige regeringsform. Parlamentarism införs i sverige 1918. men efter första världskriget tvingas kungne att acceptera parlamentets regler.
1814 Norge parlamentarism införs i norge 1884. eftersom man använder författningen för att avsätta regering.
1849 Danmark så blir demokratiska genombrottet först 1901 i Danmark.
*vi stannar upp vid danmark. Den danske politiska situation kompliceras oerhört i den här slesvig holstein frågan. Mycket kan man förklara att det danska enväldet. De stärks mot förlusterna mot england 1807 och han vägrar gå med på några som helst eftergifter. Man har danmak där alla pratar danska, han är överhöghet av slesvig och holstein. Det fuknar bra tills han han har envälde. Men 1808 revolution accepterar inte detta. Men sen finns det att alla tyskar ska bo i ett land. Var ska då slesvig holstein vara om de ska höra till tyska eller danmark. Det hade varit lättare om alla hörde till tyskalnd. I norra så överväger danskan i södra tyskaland. Man är tvåspråkig såd et är svårt att hålla isär. Den tyskspråkiga befolkningen reser sig dock då. Då skicakr sverige trypper till fyn. Då är det inbördeskrig 1848-50 då mister senare danmark holstien. Den danska nationalliberala oppositionen lyckas genomtrumfa att kungen accepterar junigrundloven, den danska grundlagen. Det är att första gången kungen tvingas dela med sig av sin makt. Den danska liberala oppositionen var väldigt livaktig.
Efter nederlaget 1864 så präglas dansk politik på en konservativ rekation på det här, man höjer ekonomiska gränser att röstas in i överhöghuset. Estrup regerar sedan i samråd med kungen i 20 år och djupfryser konstitionella utvecklingen. Fram till 1901. då går det inte längre då är den folkliga oppositionen så stark så att kungen tvingas ge med sig och parlamentarism måste införas.

Den svenska 2 kammar riksdagen införs 1866. det är en skiljelinje. Innan så hade man en väldigt tungrodd riksdag. Men det är en konservativ reform. Man vill hålla tillbaka liberalerna. När man genomför mot adelns och prästernas mostånd att man får en konserativ motstånd. Valrätten till andra kamaren är begränsad. Man måste ha 800 kronor i årsinkomst eller 1000 i taxerad fastighet. Det är inte så många som hade det. Och antalet röstberättigade är ganska lite. Lantbrukarna får väldigt stort inflytande. 1000 i fastighet var ganska många som hade. Lantrbruksintressena var ganska stora. Första kammaren måste man vara 35 för att vara inne. Och det utgick ingen ersättning. Det var ett hedersuppdrag. Det var indirekta sätt som man valdes in. Ju mer pengar man hade desto fler röster hade man. Det borgade för att förstakammaren skulle styras av de rika. Man hade den riksdagen att jobba med, men så småningom så lyckades liberala osv att komma in.

Rösträttena hade mycket med värnplikten att göra. Bönderna betalde för att utrusta soldeater. Då ville man införa allmän värnplikt. Man kopplade ihop rösträtt med värnplikt. De får då 1911 allmän rösträtt för män.

Några ord om unionsupplösning. Förhållnade var gått till 1862 ståthållst strid. Man använde sin konstition till det yttersta för att bråka så mycket man kunde för att bråka med unionskungne. Det blev mycket symbolfrågor. Nationalismen handlar mycket om symbolen. Norge hade en väldig handelsfflotta och man ville ha utan litet märke. Man ville också ha egna konsulat i världen. Man bråkade om absolut allt. Den norska regeringen vägrade stadfästa lagar som sverige utfär. Den svenska kungen hittar helt ingen nåpgon som vill sitta i den norska regeringen. Det var när krig det fanns starka intressen. Det fanns nästan ingen armé i norge. Men det fanns miljoner hängivna nationalister. Sverige hade kunnat få militärt få makten i norge men hade blivit en otrevlig partner att ha att göra med. Stormakterna lägger sig i preussen vill ha union för att de ska komma närmare england. Han kommer och hetsar den svenska kungne. Han tycker att den svenska kungen ska förklara krig mot norge. Man känner till fredsförhandlingar i karlstad. Man sätter det på exmepel att man kan skiljas åt på fredlig.

Finland blir fritt från Ryssland. De får en enkammar riksdag folkrepresentation 1906 efter ryska revolutionen 1905. först är det februarirevolutionen oh sedan bolsjevikrevolutionen. Eftersom alla länder osm var underlydande sovjetunionen. Finland anmälde sitt utträdande av unionen men man fick gå. Finland blir alltså självständigt från rysslnad 6 december 1918. det är finlands nationaldag.

Industrialiseringen i Norden.
Om vi ttitar på vad det finns för förutsättningar för att industralisera. Det är första halvan 1800 talet med liberalism och konservativsm. Industrialiseringen sker under slutet av 1800 talet. Det är tredje vågen av industrialisering först storbritanninen och sedan frankrike. Vi har många fakotrer som talar emot, vi är glest befolkade och få råvaror det är kallt och eländigt. Men en del länder har skog. Framförallt sverige och finland. Deras tidiga industrialisering bygger väldigt mycket på skogsindustin. Skogsexporten stiger enormt mycket under slutet av 1800 talet. Sedna under 1900 talet går pappersmassaindustrin fram enormt mycket.
Danmark har ingen skog ingen järn eller något men bra jordbruk. Deras industrialisering bygger på mekanisering av jordbruk. De har spannmål kött och smör.
Den norska industrialisering har man skog men inte så mycket annat. Det som finns i sverige och finland men det som finns i sverige är järn. Metalexporten blir viktigt på slutet av 1800 talet. Då kommer den nya tekniken att malmen i norrbotten är fosforhaltig och ma kunde först ta vara på den efter 1870 då tekniken kom för att utnyttja den.

Men det som verkligen fick industraliseringen att utvkeclas här var elektriciteten det är från vattenfall. Norsk hydro började som ett företag som tillverkade kväve konstgödsel och lättmetall som man behöver mycket energi.

Island så är det fiske som indistrialiseras, då är det motorbåtar.

Den fnska industrialiseringen är väldigt sen. Pga politisk orolighet man får stå ut med många krig. Denf inska take offen på industrin ärp å 50 talet och ännu senare. Då kommer de stora finska företagen med metall industri och varvsindustri. Om vi pratar lite om befolkningen.

Den demografiska transitionen i sverige. Vi har senare utveckling än storbritanninen. Freden vaccinet och potäterna, dödstalen gick ner och födelsetalen följde efter. Det blev inte rationellt att skaffa fler barn eftersom fler överlevde. Det var rationellt i förindustriellt i det förindustriella att skaffa 10-12. denna transition skapar befolkningsökning det är förutsättning för industrialisering.
Det kan ockås bli för mycket av det goda. Det var många effekter som gjorde att emigrationen blev så stor. Det var missväxten på 1840 talet. Det var en orättfäridg regering. Det var massa elaka godsägare osv. det var ett religöst förtryck. Man valde att lämna landet man pushade iväg. Sedan fanns det pull effekter att man lovades guld och gröna skoga. Jag nämnde homestead act att man delade ut gratis mark att det går att få en bättre tillvaro. Det upplevdes som ett ohyggligt problem. Först brydde man sig inte om. framåt år 1900 så började man se det som problem att man dränerade på de duktiga att de stikcer över hvaet. Man förkte på alla sätta stoppa utvandringen. Nationalföreingen mot emigrationen försökte komma på olika sätt att få folk att stanna. 1904-11 så tillsätts en utredning 14 band som går igenom alla tänkbara faktorer. Hur är åkerbruket här och varför flyttar folk. En ganska intressant sak är att man skrev brev till svenskar i amerika att varför flyttande och vad skulle få er att flytta tillbaka.