Översiktskurs historia medeltids Föreläsning 4

Sveriges historia under medeltiden
Fanns det något sverige år 1000?
*Politisk enhet fanns där det fanns en eller kanske några konkurerrande kungar, flera alltså. Men en löst sammahnhållen enhet där olika lan dvar mycket självständiga och där man avgjorde menigheter på ting.

Ex Småland består av många land
Uppland var inte ett land utan 3 land.

Kartan såg annorlunda ut
*Ingen svensk identitet möjligen östsgötar eller västgötar

Slutet av vikangatiden
Hur sverige blev en del av Europa, det almänna Sverige blir en del av Europa under medeltiden
Vikingafärder utrikes innebar att dessa resande människor kom i kontakt med andra kulturer, när de reste väster och söder. Kom de i kontakt med kulturellt överlägsna områden.

- Bosatte sig i mellersta england, man kan än idag se hur de nordiska bosättningarna påverkade orter och namngivningarn. Det finns många engelska byar som slutar på by, och thorp från topr
- Även frankrike Normandie men man lärde sig franska ganska fort, och det språkliga avståndet var stort (Anglosaxisgt språk var i england man kunde påverka mer)
-Ryssland skapade riket Rus
- Bysans och Miklagård och kontaktade den arabiska välrden

Handel och Överfall
Ledde till:
Kontakt med kristendomen, religion som hade försteg till den som de bekände sig till. Många omvände sig till kristna i grundläggande menade. (osäkert hur mycket de tog till sig av den kristna läran)

Man åkte hem och tog med sig den kristna läran, och missionärer, Angskar var första missionären. Han kom till Birka och han var där för att verka bland handelsmännen som fanns där.

1000 – talet får kristna kyrkan fäste i sverige
1100 talet så är den fast etablerad, det betyder att vi har flera biskopsäten. Ett dokument från tidigt 1100 som talar om flera biskopsäten. För att kyrkan etablerade sig så var man också del av en kyrkoprovins flera biskpar men det finns en ärkebiskop.
Norden blev del av hamburg bremen, ärkesätet hamburg bremen (där 831 så blev hamburgurstiftet hela norden)
Vikingar skövlade dock hamburg några år senare så då flyttades stiftet till bremen, och kallades för hamburg-bremen. 864

Även konkurrens från england men tyska inflytandet segrar. Så småningom ärke säte från norden som ligger i norden. Strävan att göra sig fri från inflytande
1103 Lund ärkesäte i Lund
Går tillbaka till Hambrug bremen men efter 1137 så stannar det i norden
1152 så bildas dock ett norskt ärkesäte (nidaros) (aros = åmynning västerås)
1164 Sverige i uppsala (gamla uppsala norr om uppsala) Det flyttades vid slutet av 1200 talet

Tysknordis kyrkoprovins – nordisk – norsk, svensk dansk
Men Lund var överordnad alltid de svenska och norsk, det var ärkebiskopen i lund som alltid fick godkänna de andra ärkebiskoparna. Sedan till Rom.

Ärkestiftet upprättades då blev det klart med de svenska stiftsindelningen Finland var del av det svenska riket och inlemmades under 1100 1200 talet, där skedde det genom så kallade korståg. (för att säga att det är annat än erövningståg, ett antal under 1100 och 1200 talet gjorde finland till del av svenska riket.)

Finland var ett eget stift, Åbo stift, det gäller även efter då finland rycktes bort i början på 1800 talet han sitter fortfarnade i Åbo.
Det förnänmsta efter uppsala var linköping och kunde också bli plats för ärkesäten sedan skara osv.

Kyrkan ledde till
Social samvor och liv efter detta livet. I början så var det rituell gemenskap man deltog i cermonier. Dop osv. Samtidigt så blev man medveten att den Romersk och katolska gudstjänsten var inte nere utan pågådde dygnet runt.
Mässa dagligen i bästa fall. Men det var en rituell gemenskap och gudstjänsten sker dagligen dygnet runt också påmind genom kyrklockor vilket hörs över bygden. Inte bara att delta i cermoier men också förbilder i livet och föreställningar.

Inget prästerskap
Vidsträckta församlingar för de första århundrarna. Organiserat prästutbildning sker på 1200 talet när det skapas domstolar. Man ska inte överdriva den här utbildningen men man lärde sig läsa.
(osäkert hur kristna vanligt folk var, ett exempel när kristna namn slog igen i sverige. Det fanns skatte namn bevarade under 1300 talet att 90% av namnen är hedniska namn eller urnordiska namn. Liten del är kristna namn)

Gustav vasa
Han kartlägger centralt alla gårdar och man antackner detta från 1540 talet då var det i stort sett bara kristna namn. Bara namnskicket så slog det helt igenom.

Annat
Myndighetsområden men lägre nivå socknar, eller församlningar terratoriella.
* Ny social organisation, hävdade att de var en egen stat avskild genom privilegier. Privilegierde hade ett privilegier att de hade monopol åpreligionsutövningen. Ingen annan fick förekomma och det fick bara förekomma på hur det förekomma.
Skattefrihet, instutionerna somde var i ägde gods. Man levde av det godset och när det var skatt på jord så var de undantagna.

Kloster ordensfolk
Munkordnar cistersienserna var först traditionellt, men efter byggnadsarkeologi säger att det fanns före cisterienserna och då bör de ha bekännt sig till benedektinregel.
Första ärkebiskopen var en cistersiensmun från albastra. De fick egendom och var skattefria. De hade ett regel som var tionde.
Hos bönder spannmål och animalisk produktion hölls kvar till Gustav Vasa. Det var uppdelat til 1/3 gick till lokala kyran resten gick till annat.

Byggnader
Innan så bygde man allt i trä men efter ett tag började man bygga i sten. (gråsten var besvärlig men tegel kommer också med kykan. Den första tegelbyggnaden är i mäladalen i sigtuna, Mariakyrkan i sigtuna.)
Kyrka åt dominikanerna (1200 – talet)

Skriftreligion
Skriftkultur (bara runor tidigare, inte bara på runstenor utan också på träföremål, för att skriva meddelande) Runor är ett försök att anpassa det romerska alfabetet
Skolor och skriftlig kultur
Katedralskolor under 1200 talet
Skolor i vissa städer 1300 talet

Kyrkan i sverige ihopkopplad universiell.


Handeln andra stora faktorn som gör os del av Europa
Ser vi från vikignadtiden och stora guldskatter av guld i handel. Gotland så handlade de med varor men andra tog över östersjö handeln. Lübeck var stor stad.

*Gotland var i början en viktig hamn mellan lubeck området sverige och den ryska markanden.
Efter ett tag så förlorar dock visbys sin betydelse.
*Det finns en segelsbeskrivning hur man seglar runt den svenska kusten och då fanns det öar som.

Hansan
Överenskommelser, en handelsman var rättslös han hade ingen ställning och de främmande handelsmännen behövde beskydd och bestämmelser gjordes med kungen.

*beskydd kunde inte garanteras överallt, men på vissa platser. En annan fördel först avar handeln på en viss plats då kunde man kontrollera handeln vilket gav skatter till kungen. Marknadsprivilegier till orter. (där städer växer fram)

Organiserade handelsområdena och man kunde beskatta dem som bosatte sig där, därefter växte städerna fram. Efter tysk förebild så fick man också städer organiserade i Eruopa och framfröa llt tyskaldn vilket är råd osm är standens styrande församling och boragarskap ( de som har fått medborgerliga rättigheter i standen)

Handelsutbytet har aldrig upphört men har börjad på 1200 talet.

Internationella varuutbytet komperativa fördelar mellan länder. Inte för inte att mälardalen skapar städer. Där skapas ekonomiska centret samt sydvästra finland.
Sydvästra finland förser sverige med varor inte minst stockholm slott. Det är längre mellan stockholmoch skara än stkocholm och åbo. Mycket längre än till landvägar till andra svenska städer.
Mäladalen-stockholm-åbo-finska viken

Mälardalen
Spannmålsproduktion under 1200 talet utvecklas bergshanteringen i bergslagen. I berglagne så led de av underskott på jordbruksprodukter så de behövde sälja järn och koppar osv i gruvdrift för att köpa mat till hushåll. För att stimulera ett utbyte mellan mälardalen och bergslagne
- Nötkreatur
Mälardlen var inte framstående där, utna där det som producerade detta var västergötland och småland. Man behövde det för bergbruk Därför fick man foror transporter av nötkreatur till bergslagen så stimulerades handeln inrikes.

*problem, gränshandel, (styrande tyckte inte om) För de nära danmark var det lättare att handla där men man försökte förhindra detta. Först på Gustav vasas tid så sattes det stopp för gränslandeln.

Jordbruk
I medeltiden 1,2,3 säde, i sverige så fanns västergötland och skåne (tillhörde inte sverige då) förekom också ensäda och att korntagetvar lågt. Det var ett på 3 om du sår ett så får du 3 tillbaka men det kunde vara att du bara fick tillbaka 2. vilket är katastrof.

Traditionell jurdbruksdrift och man sår korn dominerande, också kor och oxar. Korna prdocuerar mjölk som man får smör ifrån. Skatt var på korn smör okr och pengar.

Bybildning
De får börja odla gemensamt, för att hålla reda på. Bybildning börjar undermedeltiden tomten var det man hade av jorden den viktiga av bymarken. Precis som Europaså har vi en växande ekonomi under 1100 och 1200 talet man flyttar ut från gamla bygder och bosätter sig i skogsområden lägger skog ounder mark och lägger dem under plogen.
Kolonisation inte bara av den gamla bygden men också i norrland.

*Digerdöden kommer och sätter stopp för den positiva utvecklingen. Senmedeltiden har ett anatal pester somkommer tillbaka. Men 14,15 00 talet så börjar återhämtningen. Vi ser ödegårdar och att priset på jorden föll där.

Ränta betalades av bönder, pengaränta arbetsränta eller produktränta. I och med att vi får marknader för utbyte och organiserats myntväsende man får därför jordmarknad de kanköpas säljas och bytas för att det ska kunna ske så behöverman värdering. Jorden behöver kunna sättas ett pris på. Man värderar jorden i samma enheter som myntet här.

Vilket gjorde att man hade till
*Mark
*Öre
*Örtug
*Penningar
Vanliga i mälardalen, den jordlandet som motsvarade en mark kallades därför Markland. Osv. I östergötland så räknade man inte på samma sätt. Men principen är den samma att man kan värdera jorden.

Politik
Vagt avgränsat område svenskt rike på 1000 talet, vilket utvidgades på 1000 talet då man utvidagde finland.
Kung = i början krigsledare inte så många funktioner i övrigt. Till slut accepterade man sveakungen som sveriges kung. När han var vald i uppland så skulle han bekräftas i de andra länderna.(om man inte gillade kungen så angrep de honom här)

1100 Husabyar egendomar till ämbetet som inte var personliga. Från början hade han en förmögenhet och det som var knytna till hansämbete det gamla kungagodset. Inget bevis men man ser stora enheter framåt i tiden.

Det går till på ungefär samma sätt som kontinenten, kungen tar på sig uppgifter hela riket. Han har myndighet över hela riket, som exemepl är det lagstiftning. En central lagstiftning som skulle gälla för hela landet. Dessutom lokala sedvänjor och lagar. Vi ska återkmma till det men man börjar med fridslagstiftning.

För att återupprätthålla lokala ordningen så hade man fridslagstiftningar. Först var det påven guds frid sedan tog kungarna av dem. Först så hade man tingsfrid kyrkofrid och.
Tingsfrid, man skulle kunna bege sig till tinget utan att bli ihjälslagen
Hemfrid, man fick inte gå in i någons hem hur som helst
Kyrkofrid, kyrkogården var ett område man inte kunde gripas på samma sätt om man var på väg till mässan så kunden inge gripa en

Hängde samman med birger jarl. Kungen skulle svara för den inre ordningen han hade rätt att utöva legetimt våld. Ett utryck för detta var om man bröt mot dessa var dryga böter och om man inte kunde betala böter var det ”kört”.
Fridslagarna fördes in i olika lagsagor olika juridiska områden. Östergötland västermanland osv. Kungen ville ha ordning på det här och han bestämde att landskapslagarna skulle nertecknas och så att man fick koll på vad som gällde. Dessutom var kyrkan angelägen att det som gällde deras privliegium föreds in i en lagbok, nertecknadet skedde under 1200, 1300 talet. Vilka innhöll både gammalt och nytt. (vissa går tillbaka lång i tiden, som arvsgång. Vissa överensbestämmelser är samma sak som runstenar på 1000 talet)

Nertecknandet av lagar leder till att vi får
Nya enheter uppland till exempel och de hade folklandstig, vi får då upplandslaget. Därför blir uppland konstituinerad som en enskild lagsaga.

Skriftfäst, ny ordning där är det fast. Man kunde komma ihåg hur man dömde i de olika fallen för det fästes på pränt då är det som gäller.

Olägenhet också att ha olika lagar i olika lander, särskilt för överheten. Man tillsedde därför till en kommsion som ser detta, därför skapades en lag för landet och en förs städerna (mitten av 1300 talet)

Det kommer en ny landslag på 1400 efter kristoffer, han godkände det officiellt men han deltog inte att skapa lagen.

Landskapslagarna hade inte helt spelat ut sin roll, de hade dock ingen kyrkoblak utan de hade olika balkar för olika bestämmelser. Men det fanns ingen kyrkobalk för att man inte kom överens. Kyrkan och de världsliga herrarna kom inte överens. Det innebar att det fanns en kyrkobalk i upplandslagen och den gällde under senare del i sverige. På det sättet så levde de gamla landskapslagarna vidare.
Sedan så fanns det en särkslit kyrkliga lagstiftning vid sidan av vilket talade om förhållanden internet man samlade synoder externt. Vilket beslut brukar heta syndoalbeslut.

Mer uppgifter.
Privilegier. Vilka utfärdade dem? Det var kungen. När kyrkan fick privilegier så var kungen bakom. Privilegielagstfitning brukar man tala om.

Kungen kunde inte bestämma detta själv, han behövde ha stormännen med sig. Han kallade till möte och kom överens och på det sättet så kunde man utsätta privilegielagstiftning i kungen nam.

Bra när det gällde kyrkan men värre när det gällde skatt för det ville man inte betala. Ett årligt uttag från jordbruksporduktionen. Det fanns avgifter till tidigare som när kungen reste genom östergötland så var man tvugen att utfodra hans hästar.
Som böter att man var tvugen att betala dem till honom.

Han hade större ambitioner som utriustning för krig, riddarustnignar. Då räckte inte hans inkomster från husabyar utan han ville ha årlig skatt. Man anköt det först till ledungsystemet att männen i byn utrustade ett skepp och farde iväg i ett land. Den avgiften permanentades.
Vilket man bråkade om, svåra uppgörelse.

*Sparrsätra 1248 slag i uppland birger Jarl mot bönder som motsatte sig. I och med att birer jarl besegrade bönderna så var de tvugen senare att betala sina skatter som de var skyldiga.
*Skatten skulle samlas in också tänk er att man kunde ta in en ¼ eller 1/5 , det är inte en engångs avgift utan återkommande det är en av de största förändringarna i sveriges historie återinförnigen av stående skatter. Skstten skulle samlas in och föras till lämpliga platser.
¤Skattedistrkit bildandes.

Fogdar som samlar skatter, det börjar här vid Birger Jarl inte Gustav vasa.
Man förde dem till platser som man hade behov av den, vilket var befästa platser. Man behövde för svara sig, man kunde inte försvara sig mot riddare medsvärd utan man behövde borgar. Vilket man tog till sig kyrkans byggnadsteknik och byggde borgar, men skatten är trygg i borgarna.
Skatten är också tryggare i borgarna och skatten användes till borgarna. Först är det stockholm sedan kalmar och nyköping

Kungen behövde folk med sig
*upporosmän avskaffades snabb (majestätsbrott då var det kört direkt) vilket gör att man avrättar en del av överskiktet. Men man behövde andra med sig i skatteförvaltnngen man kunde stiga socialt.

Utläningar togs hit, från tyskland.
Men man kan inte regera på det viset utan måste ha folk med sig. Vilket därför man samlar till herrerdagar. Vid sidan till detta kanske 100 personer så ser han till att vi inrederett risk råd att de ska bisko kungen i löpande ärende.n. de är.

Riksrådet insattest först under 1200 styret. Den utvalde kungne var omydndid så man behöver det här iälslt. Man had eockås haft delegerat en del åläggande till digiare joarl.d et ämbetetförsvinner under 1200 talet och ersätts av riksämbeten.

Vi har talat om att styra riket instuationlserat och att kungens makt styrks, först med hjälp av jarl och riksdag och sedan herredagar. Han lagstiftar och beskattas vilket leder till att riket indelas i territorium fögderier. Vilket hör samman till län som stockholms län.

Från herrarna kommer riksdagen man behövde sin politik i större krets. Man behövde få stöd från städernas borgeskap. De hade pengar. Svenska bönder hade också en frihet som inte var på kontinenten. De hade rättigheter de kunde uppträda på ting och var rättskapabla. Man behövde därför dessa ting men de ersattse sedan av riksmöten.

Herrarna når inte bara kyrkanmen också borgerskap och bönder.

1400 talet så instutionalseras riksmötena men att det är klart att beslutsformerna var primitivt. Bönderna kunde inte komma med egna förslag mer så ropades det upp vad de beslutades. Egentligen så kommer riksdagen till under 1500 talet, men den har sitt ursprung nere i medeltiden. Särksilt senmedeltiden.

Att välja kung var inte så lätt. Sverige var inte arv rike utan man valdes till sitt ämbete. Nu när man diskuterar monarikins vara eller icke vara men det är inte alltid så. Det infördse i västerås 1544 dock.

Ofta så lät kungen sin son väljas innan han dog, men mycket ätterstrider skedde och det präglade mycket av politiken under 1100 och 1200 talet. Folkunga rätten tog hand om makten under 1266, hans söner seadan väljs som sveriges kungar. Det pågår fram till mitten av 1300 talet med magnus eriksson. Han kommer dock i strändigt bråk, magnus ladulås söner bråkade med varandra och under detta så kom han i konflit med rikets stormän. Han gynnar inte dem utan han fördrar med att arbeta med lågättade personer och han bedriver icke framgångsrik utrikespolitik. Han blev bannlyst av påven. 1363 avsätts han, då har stormännen kontakt med en tysk furste albert och han blir kung men han kommer i konflikt med stormännen då följer man med drottning margareta i valdemar atterdags.

Henens här besegrar albert och hon gör en släkting till kung över sverige danmark och norge. Vilket upprätar en personal hjon inom norden att alla riken har riken men Erik av pommern var hela nordens kung. Hans intresser var dock i tyskland även då ha tog skatter från dem. Och han gav de stora postarna till icke svenska vilket ledde till uppror. (egentligen folkligt uppror mot de främmänade väldet fogdeväldet. Snart så anslöt sig herrarna till det fogdeupporert)

1471 slaget av brunkebergt kristian (danmark) försöker ta över sverige när det inte finns en kung i sverige med våld. Det leder till att han seglar hit och han får jättelikt slag vid brunkeberg där dansken biter i gräset. Svenska hären leds av sten sture den äldre han blir riksföreståndare. Han agerar som han är självständig och han får närmast en kungs ställning men han använder inte ordet (han är kvar till 1497)
Då anfaller kung hans och han regerar ett tag och sedan avsätts. Allting pågår till 1520 Kristian (tyrran danmark) försöker erövra sverige. Han lyckas besegra sten sture den yngre och sedan intar kungen stockholm slott och det leder fram till stockholm bladbad. Antal herre avrättas.

Vilket ledde till
Gustavs vasas uppror. 1523 utropades han till kung, medeltiden tar där politisk slut. Försöken som danmark tar för att återta makten misslyckas. Här så bildar nationellt kungadöme en kungs som väljs ur det egna folket.