Religionshistoria 1

Religionsbegreppet
Lärare på den här delkursen som man träffar 8 ggr: 08-59122729

Det första är intressant. Vad är religion som begrepp för något och religionshistoria. Det finns många defintioner, rent vetenskapligt har man svårt att hitta en definition osm täcker det här. Är religion något fristånde som finns eller är det en del av kulturen, eller är det samma sak som kultur?
Det är viktigt att när man närmar sig andra religösa traditioner så är det både en del av en kultur, men det täcker inte allt. Man kanske kan ta ett grovt exmepel att sverige har en kristen kultur, men man kan vara svensk utan att vara kristen. Man kan definitivt vara kristen utan att vara svensk. Det täcker inte varandra helt och hållet. Det finns alltid varitioner inom en och samma religion och kultur. Jag kommer ge er många påminnelser om att så säger man inom islam och inom judendomen. Det finns många varitioner. Det finns ytterligheter skillnader och varitioner. Att definiera en religion det är jättesvårt. Det som är viktigt i en religion är nästan oviktigt i en annan.

Religionen är alltid del av ett samhälle, det har alltid med människor att göra. Religionshistoria har kommit från 1800 talet. Vad är religiones ursprung den frågan har man ställt sig. vad betyder religion. Hur ska man förklara att människor har en religion. Man hade lite olika syn på det.
Friedrich Max Müller han var en viktig figur. Dog år 1900. han ville ta reda på hur har religionerna och de religösa idéerna börjat en gång i tiden. När börjar religionen och hur. När började folk söka svar frågorna. Han hade influerats av romantiken. Han såg soljen och blommor och berg, och det är så religionen kommer till menar han.
Tylor han dog 1917. Han menade om att det handlade om hur människan uppfattade sig själv. Han hade studerat skriftlösa folk mycket. Han menade att vi kan se urpsrunget till de tidiga stadierna i religion i vad folk har kvar. I det som har överlevet. Gamla redskap som inte är funktionella och ritualer. Så kan man gå tillbaka menar.
Frazer han dog 1941. Han hade ytterligare en idé. Magin är ett förstadium till religionen. Först har man magi. Det är att man försöker påverka världen och på det sättet ska man få saker att hända. Man försöker ha makt över tillvaron. Sedan inser man att det finns gudar som har makt över oss. Det tredje steget som man har sen, är att vetenskapen ska överta religionens roll.

Problemet med de här gubbarna, de tyckte att de primitiva de skriftlösa de var på stenåldersnivå. Och vi har kommit bra mycket längre än de primitiva nissarna. Med lite tur och vår hjälp så kanske de kan nå upp till vår nivå. Det är en gradering och värdering. De som har kommit längst är västerländska medelålders män. Det kanske man kan säga att de har. Det är inte säkert att de skriftlösa människorna håller med om det. Det här förhållningssättet är ett problem att man graderar utvecklingen att vi har kommit längst och att ni kommer sen till vetenskapliga bra synsättet.

Emile Durkheim, dog 1917. Han menade att sociologi skulle ge svaret till religionens gåta. Religion uppstår i mötet mellan människor. Då måste man förklara samhället och religionen avspeglar samhället och det är också det som bevarar samhället. För att samhället ska bevaras så behövs religion.

När man övergav idén om utveckling från stenålder till västerländsk förnuft så måste man erkänna att de som har teknisk primitiva så kanske de har lång tradition. De kanske är bra för dem att leva så.

V.d Leeun, dog 1950. Han menade om att det inte handlade bara om utveckling och om att kunna se stadier. Människor har funnits bra många hundra tusen år men utvecklats i olika linjer. Men vad säger att alla ska utvecklas på samma sätt. det är upplevelsen som formar religionen och ursprunget. Man måste se det här mer än logik och stadie 1,2,3.

Eliade, dog 1986. Han menade att helighet att det finns. Det är inte bara något som folk upplever och det existerar. Precis som böcker och bord finns och det går därför att studera. Det har en struktur en form och det uppenbarar sig i riter och myter och symboler det som man förknippar med religion.

Slutsatt att det är inte så himla lätt.

Några råd på vägen, man behöver inte hålla med om allting när man läesr kurs i religionshistoria. Men man måste försöka förstå, hur tänker de här människorna. Hur blev det såhär. Hur blev det den här utvecklingen, det blir mycket roligare och lättare då. Då kan man närma sig andra religioner med respekt. Men inte att ”dem har ju fel” som utgångspunkt. De tänker inte som jag gör, vare sig jag är kristen eller ateist. Det här är en annan tradition det är spännande och kul. Jag hoppas jag kan ge den infallsvinkel. Dessutom så är det viktigt att man försöker att låta bri att jämföra för mycket. Alla har sin egen unik prägel. Man kan hitta jämförelse och beröringspunkter och inte absoluta jämförelse.
t.ex. dopet inom kristendomet. Ofta småbarn, det ses som en initiation. Det ska inte jämföras med judisk omskärelse.(som bara gäller 50%)

Judendomen
Efter andra templets fall.
Templets förstörs något otroligt radikalt nytt händer för judendomen. Religoinen ändrar karaktär efter det här. Vanligtvis under den här peridionen så brukar man räkna med om att ett tempel förstörs ens tempel så bygger de också upp det efter en kort period. Att förstöra ett tempel är väldigt symbolladdat. Det visar att eran Gud är inte mycket värd att ni inte lyckats försvara er och att våra gudar som vi kommer med är mycket mäktigare. Det var inte så kul när de upptäckte att de inte byggde upp vårt tempel. På vilket sätt påverkar det. Man har inget offer. Vad har man istället för templet? Man har synagogor de växer fram på ett nytt sätt. något som också växer fram och som också är viktigt fram i dag är att hemmet är viktit. Det är där saker och ting sker.
Det som vi också kan se idag är en betoning på kunsakp på läsa och skrifter. Det hade funnits tidigare också, det blev en av deras kännemärken. Under den här periden 1 århundrandet efter jesus (70ekr). Då fanns olika grupper inom judendomen. Ex. fariseer.
Detta fortsätter till våra dagar. De har olika uppfattningar på hur man ska leva som jude. Och vad som innebär med att man är del av det judiska folket. Inget är nytt utan har funnits hur länge som helst.

Vad är det då? Kan man säga att det finns något centralt. Moses och lagar, samt historien kring Exodus. Känslan att tillhöra det utvalda folket. Att Gud kan gripa in och låta folk veta vad han vill. Hans lag och förbundstanken, att tillhöra på ett speciellt sätt. det här kommer en fråga, vem tillhör det här folket. Det har diskuterats fram och tillbaka sedan urminnes tid. Man har inte riktigt enats här. En judisk förälder.
Sedan om man ser på en släkttavla så är det fäderna. Det är viktigt att se vem som är far.

Det finns vissa saker som avgör judendomens framtid förutom templets fall. Samt att judendomen och kristendomen blir två skilda religioner. Ganska snabbt så fanns det strömmningar som sade att man inte måste gå via judendomen för att bli kristen. Då blir den självständig religion. Förhållandet mellan religionerna har varit problematiskt under många perioder. 1900 talet är inte unikt för problematismen mellan religionerna. Det har funnits problem och stridigheter under lång tid. En annan sak som är riktigt är att Romarriket har blivit en stormakt och äger i stort sett hela medelhavet. Det är en politisk sak. Hur påverkar det judendomen. Det som händer när romarriket blir en stormakt är att man ingår i en större kultur på ett eller annat sätt. det innebar en öppning som gjorde att man fick större kontakt västerut. Tidigare så hade man haft mycket kontakt med babylon. Det hade bott väldigt många judar i det området och i Egypten. Men det här gjorde att man via det romerska vägnätet kom i större kontakt med en kultur och utgjorde en kultur. Man var inte helt glad över romarna, men man var tvugen att finnas i det.
Titus triumfbåge har bilder där hur man förslavar det judiska folket. Det är väldigt symbolladdat ur judiskt sett. Det visas upp offentligt att man inte har sin egen stat och förnedrad. För romarna var inte det helt ovanligt. Men judarna var väldigt kluvna till romarna. En grupp som försökte i det längste hålla stånd mot romarna var de som höll till vid masara klipporna de begick kollektivt självmord år 73. det blev en enormt viktig symbolhandlig att det går att kämpa och man betraktar det som heroiskt. Det var andra begick uppror. En annan Bar Kokhva gjorde uppror 132-35 ekr. Det var ett av de sista rycken att man ska kämpa mot romarna. Det här sista upproret det gjorde att man tog väldigt många judar tillfånga och sålde dem som slavar. Andra flydde landet. Romarna förbjöd judarna att utöva sin religion. Man fick inte längre studera Torah. Man skövlade jerusalem ordentligt och man förbjud Judarna att komma in i staden man byggde upp ovanpå. Det är jättestarkt att bli förbjuden att komma in i Jerusalem. Då blir Galileen ett center för studier istället. Det som man gör är att man förösker leva som tidigare. Och man grundade akademier, (judiska skolor). Det här blev ett system där lärare kundes dras till olika skolor. De som ville studera kunde höra talas om olika skolor. Det blev ett kulturellt utbyte. Det blev väldigt viktigt för utvecklingen av den kommande judendomen.

Den som ledde en sådan skola hade enormt hög prestige. En av dem som ledde en sån, var Gamaliel 2. Han hade en enormt viktig funktion för han fick också representera judarna mot romarna. (ungefär 100 ekr) det här var också en tid då man definitivt satte fast vilka böcker som fick vara fast i den hebreeiska bibeln och de böner som man skulle fastställa under gudstjänsten. Detta kallas rabbinsk judendom. Det här blev stilbildande det går linjer från vad som vi kallar den fariseiska skolan till rabbinska och till idag. Det med lärdomen. Det finns traditioner som löper framåt i tiden fram tills idag, med svängar och krokar och allting men det finns ändå med. Den tiden är jätteviktigt för att forma den judendomen vi kanske kan känna igen senare.

En annan viktig person är Hillel. Här har man väldigt mycket av auktoriteter som formar mycket av traditionen. Vi har också något som kommer här som är viktigt, Mishna. Det är kommentarer. Det är studier som sammanfattas. Det här är också något som utgör stommen till vad senare blir Talmud. Det är också kommentarer och utläggningar det är inte så utläggningar att det säger såhär eller så, men det är mer som diskussioner. Person a säger så här men person b. det kan bli väldigt klurigt att se vad som kontentan blir av det här. Studier är något som kännetecknar den här perioden.

När det palestinska området hamnar under det östromerska väldet (395 så splittras) då hamnar man under östrom. Det här blev också något som. Det var stracks efter att kristendomen blev en officiell religion också. Det här gjorde att judendomen hamnar i en annan situation också när kristendomen blir en officiell religion. Det gör att man fick problem med att förhålla sig i myndigheter. Man kunde lägga sig i vem som skulle vara representanter. Den som blir godkänd är den som myndigheterna tycker bäst om men det betyder inte att det är den som representerar mest. Undan för undan så insåg man ockås att som jude levde man under lite diskriminerande lagar. Att man begränsade judars liv. Ett exempel på det är att septuaginta som är den grekiska verisionen av den hebreeiska biblen. Den brukas användas av de kristna men den skulle också användas i synagogor. Då kan man undra om det är ett populärt beslut. Många talade grekiska. Men från judiskt håll så tänkte man att de användes av de kristna. Man tyckte helt enkelt att man ville använda hebreiska texten. Man tyckte det verkade påtvingat. Man förbjöd också judiska utläggningar av skrifterna. Man får inte kommentera och predika för mycket. Det var förbjudet att tvinga folk att omvändas till kristendomen. Men man kunde göra det lätt för dem att omvända eller göra det svårt för judarna. Det blev vanligare och vanligare med sådana lagar. Det började på 500 talet. En kejsare som i lagar började diskriminera den judiska befolkningen.

Hur reagerar man på det här? Det är klart man blir sur, men man finner sig i det. Man är en minoritet och har inte så mycket att sätta sig åt. Väd händer då med den här gruppen som känner sig förföljd? Det är att man sluter sig samman, man avgränsar sig. det är ett ganska logiskt resonemang. Vi försöker genomleva det här. Vi ska ge våra barn en bättre framtid, och det gör vi genom att lära dem så mycket om vår tradition.

Det som händer mer är att lärdomen blomstrar, skolor lärdomscentrum funkar bra. Det är viktiga instutioner och hebreisk poesi har en blomstring. Det är inte bara kommentarer det är kultur över huvud taget. Här är kontakten mellan judiska grupper jätteviktig. Att man har kontakt över stora avstånd. Det som förenar är hebreiska att man har möjlighet att kommunicera på hebreiska. Alla kanske inte talar hebreiska men man kan skriva och läsa. Kommunikation blir viktigt, innan i romarriket var latin och grekiska viktigt. Men hebriska är viktigt var man än bor. Men man kunde skriva till varandra. Nu fanns det inte så goda kommunikationer, men man kunde kommunicera och man reste i den mån det var möjligt. Tyngdpunkten försköts också senare mot babylon. Där fanns också en stor grupp som hade funnits där i många århundranden. Tyngdpunkten fanns här på flera håll.

Det här gjorde också att judar kom att leva under många olika typer av regimer. Östrom västrom och i babyloniska riket. Det beror på att det är olika typer av länder. Religion och politik kan inte separeras helt. Lever man i förtryck eller under diskrimintation så reagerar man helt olikt. Hur lever man efter lagarna som dikteras av världsliga lagar? Det varierar väldigt och utvecklingen av judendomen är inte entydlig. Man kan inte säga att det är paralella spår, men man måste ta väldigt stor hänsyn till när man läser historiker. Exakt vad pratar de om, vilken del är vi nu. Det här med utvecklingen.



År 600. nu inträffar något väldigt avgörande, Muhammad och Islam brer ut sig. de sprider ut sig snabbt och effektivt och blir en makt väldigt fort. Hur påverkar det? Det påverkar väldigt mycket. Under kristna kejsarna så hade man haft en del diskriminerande lagar. När muslimerna kom och tog över så tyckte man att det var ganska bra för att det blev en förbättring. Då kan man undra hur blev det? Med tanke på hur man blev behandlad. När muslimerna och tog över en stad med kristna och judar så erbjöd man dem att bli skyddsfolk – dhimmi. Det betyder att de får fortsätta utöva sin religion ganska fritt. Man måste erkänna muslimerna som herrar i staden, men man har rätten att fortsätta med sina sedvänjor och liv. Om man är jude så kan man fortsätta. Men man får inte bygga nya synagogor. Man får inte ha störande gudstjänster som stör muslimer som processioner som aktiviteter utomhus. Man får inte rida på en häst heller då kan man hamna i en sitution då man ser ner på en muslim, de vill man inte att det ska inträffa. Man får inte högra bostadshus än de muslimska grannarna. Man får inte utmärka sig och hamna i en högre position. Annars får man fortsätta bara man betalar en extra skatt. Man fick då inte tjänstegöra i armén. Judarna betalade högre skatt och man får inte bygga högre hus eller synagogor eller hästar och inte utmärka sig eller störa allmän ordning via högljutt och provocerande gudstjänstliv. Det här funkar hyfsat bra. Man finner sig i det här. Man tycker att det är delvis en förbättring. I båda Bagdad och i spanien så blomstrar det här, man kunde samarbeta ganska bra. Man kunde faktiskt som jude få en hög position i administrationen fast det var förbjudet. Men det blev man. Och man fick också möjlighet att delta i hov och kulturliv. Som jude hade man inge problem att jobba vetenskapligt. Det här var en tid då det gick ganska bra. En viktig förändring här förutom det muslimska styret var att allt fler judar flyttade in i städer, där ägnade man åt handel och hantverk. Man har gjort undersökningar om att det inte fanns judar bara i vissa yrken. Däremot desto mer de flyttade in i städerna så blev de underrepresenterade i städerna. Man kan inte vara bonde i staden. Det betyder att vissa blir ganska rika och andra ganska fattiga. Mesopotamien var då ett jättestort område för lärdom. Samtidigt så inom palestinska området också fanns det. Ju mer oroligt det var inom muslimska världen så var man mer beägna att flytta sina lärdomställen till det är mindre riskabla städerna. Det här gjorde att man flöt med i utvecklingen. Om vi gör ett jätteskutt framåt i tiden.

Kortågstiden 1096. så blev det också en omvälvande period och det av flera skäl. Jag vet att jag går fram med stormsteg i historien jag har hoppat fram i 1000 år. Men vad är det som är problematiskt med korstågen när man är jude. Det bodde ganska mycket judar i palestinska området och de hjälpte till att försvara mot de kristna andra flydde och valde att lämna området. Ett litet antal församlingar försökte hålla sig kvar under korstågstiden. Det här var jättekrångligt för de som blev kvar, man blev helt beroende av hjälp utifrån från judar som kunde ge ekonomsikt stöd utifrån. Det ekonomiskt understödet kunde man få från judar som bodde utifrån. Om man ser på 1000 år tidigare när jerusalem stället där man vänder blicken och hemlandet. Är det omvända att nu bor få där och de är i en utsatt situation och de måste ha hjälp utifrån. Ett annat problem man hade under korstågstiden som kanske glöms bort är att när man startade korstågen och skulle dra sig ner och befria den heliga graven och det man var ute efter och att platserna som betydde så mycket för kristendomen skulle vara under kristen kontroll. På vägen kunde man hitta fiender att puckla på ordentligt vilket man gjorde. Efter rhendalen var det enorma förföljelser, där man brände synagogor och våldtog osv. skälet till att man kände till var att man skrev krönikor. Man talade om vad som hände gruppen om det var viktiga händelser. Här kan man läsa fruktansvärda händelser där judar ställs inför valet att döpas eller dö. Många valde här att begå kollektiva självmord för att slippa döpas. Andra tvingades iväg och blev döpta och efter ett tag ville de komma tillbaka till judiska grupp. Men hur gör vi nu – hur gör man för att ta tillbaka en sådan här. Det här är inte helt problemfritt. Här var enorma problem för judiska befolkningen ibland annat Rhendalen. Det är 1000 tals människors som dödas under kort tid.

Mellan förföljelserna så levde kristna och judar i tämligen god sämja. Också i de här områdena så har man inte så stora belägg för att det fanns avgränsningar för judiska och kristna arbeten. Det som kommer mer och mer är att skråväsendet grundades på kristendomen att det förutsattes för att vara med i ett skrå måste man vara kristen. Men man kunde ju ändå utöva många yrken utan att vara med där. I stort sett så funkade det ganska bra.

Om man jämför med spanien, hur var det där? När muslimerna nådde spanien så var det i början på 700 talet så kunde de inte längre tvångsomvändas till kristendomen och många återvänder till judendomen. Arabiska var språket som talades i spanien hos de som hade bildning. Det var muslimernas språk. Det blomstrade en fin växelverkan mellan judar och muslimer där man samarbetade och skrev mycket på arabiska på naturvetenskap och filosofi. Man kunde också samarbeta inom arkitektur. Man kan säga att de judarna som levde under kristna regima hade det i allmänhet mycket svårare än de som levde under muslimskt. I kristna så hade man ingen egentlig rättslig bas om hur man skulle tillåta de som levde under en annan religion. Där kunde man säga så och så gäller för muslimer. Men man hade inte samma under kristna. Det var inte smma entydiga och klara lagstiftning. Kyrkona i både öst och väst föröskte reglera förhållandet men det fungerande inte alltid. De menade att det var fel att omvända alla judar till kristendomen, men det var inte fel att diskriminerande. De var fångade i synden eftersom de inte erkände Jesus som Guds son. Samtidigt så såg man att judarna levde kvar som ett bevis på kristen sanning.

Hur skulle man klara sig genom det? Man försökte samma taktik som tidigare. Nämligen sluta sig samman och hålla ihop gruppen. Det blev mer misstänkt att de hade ett eget språk, hebreiska. I europa så var det på samma sätt som i andra håll en mycket hög grad av läskunnighet. I stort sett så förväntades alla män att kunna läsa. Det var ett högt status att kunna läsa. Hos kristna var läskunnigheten inte specielt högt. Inte alla räknade med att de kunde få lära sig läsa. Det gjorde att man tyckte att judarna blev konstigare och konstigare. De kunde flera språk, olika tyska eller franska dialekter. Inte var det så många bönder som var så slängda i 2 språk. Det var inte alls lika vanligt, man kunde språket som talades på orten. Ytterligare saker som gjorde att man tyckte att judarna var helt konstiga var att de hade en annan gudstjänst inte på söndagarna. Tänk er själva att en grupp judar som bott på en ort i många generationer. Men de blir underliga. De ser ut som andra och klär sig som andra men de kan flera språk och har stolthet över en annan historia och betraktas som främlingar var än de är. De bor fast de räknas inte in i befolkningen. De räkans alltid som lite främmande lite annorlunda för att de inte är kristna. Det börjar gå konstiga rykten om judar. Och tillexmepel under tiden kring korstågen så fanns det beskyllningar för ritualmord att man kidnappade kristna barn. Eller att man skändade nattvardsbrödet, eller att man förgiftade brunnar. Det blev ett problem för det gick lätt att beskylla judarna. Sedan har man digerdöden och då dog folk som flugor i europa. Judarna klarade sig rätt bra, men man tänker på att de förgiftade brunnarna. Men man klarade sig bra för att man hade andra hygienföreskrifter. Man tvättade sig annorlunda. Den som håller sig ren och tvättar sig har mycket störe chans att klara sig under epedemier. Det här blev ytterligare saker som spädde på hur problematiskt det kunde bli.