Sociala villkor och meningssökande 5

Roller tillhörlighet behover av social tillhörighet
Social identitet makt behovet av social uppskattning
Egenskaper prestiege behovet av självkänsla
Självkänsla

¤Rollen (rättigheter/skyldigheter)
¤Kritierar för tillträde till olika roller
¤rätten att formulera den sociala strukturen.
Vem är det som bestmmer vilka roller som det ska vara och vilka rkritierar som ska gälla. Man kan säga att det är det mest grundläggnad,e att den som har makt över formulerandet. På så sätt kan man tala om 3 olika nivåer.

Det här löper smidigt för att det bottnar i kunskap. Men det är sällan vi aktivt kritiskt reflekterar över sociala strukturer. Vi behandlar det ofta som något självklart.
Det finns en del som är teoretisk kunskap och så finns det en mycket större del praktisk kunskap. Som t.ex. hur vi pratar i telefon eller går tillsammans.
Vi har också ljud som vi kan ge ifrån oss om vi tänker att vi gör något olämpligt som ”hoppsan”. Som om jag tappade mitt wienerbröd och tappr det på någon. Man kan få hjälp av andra om man signalerar det. Så man är medveten om att det inte är din vanliga handlingsrepetoar.
På ett sätt kan man säga att man lägger sociala pusselbitar väldigt skickligt. Men däremot så kanske vi inte har förmåga att höja oss över sociala sammanhanget för att få en bild över den sociala strukturen. Det möster som vi därmed är med att etablera.
Det här gäller också i relation till makt. Vi är på olika sätt med dem i olika sätt att vidmakthålla socila strutkurer som förmedaldr makt. Vi är med det utan att vi vet det.

Även om man befinner sig i en underordnad situation så kan man fortfarande vara med att vidmakthålla den eftersom den är så självklar för den.

Teoretisk kunskap är det som david beskriver, det är något som man vet att man vet. Det är de här värderingarna vi har. Men innan vi har fått syn på våra värderingar så är det svårt att kritiskt reflektera över dem.

Det som man kan konstatera. Låt oss säga att vi har en frustrerad back på en fotbollsplan. Han har tröttnat på att bara springa omkring där bak. Han tycker det är jobbigt att hänga med motståndarens forward. Det är problematiskt. Man kan tänka sig att man får en avvikare här. Nu är jag här uppe igen, nu orkar jag inte springa ner dit. Av olika skäl så bryter man åt normer och förväntningar som gäller den egna rollen. Det kan vara för att man faller i frestelse. At man springer mot mål. Eller så kan det vara att maninte orkar. Att man inte klarar av krvaen som ställs på rollen. Eller så kan det vara att man inte längre har lust att betala priset, det är för sort för rollen.

Att vara en avvikare på det här sättet i samhället, är relaterat till olika potentiella problem. Ett problem är gruppen, som kan reagera på olika sätt till det här.
Det kan ske på olika sätt. det kan vara att man träffas i omklädnignsrummet, eller att man har en tal med tränare. Att man inte kan ha spela så, det är nu tid att bättra sig att bli en god back igen. Ska vi gå igenom listan för den ideala backen.
Eller så reagerar hela gruppen med fnysningar. Eller kollektivt straff, att alla får sparka en boll när man står i mål. Det värsta som kan hända är excommunication att man inte längre är en del av laget. Personen kommer inte längre nämnas vid namn. Det här har existerat ihstoriskt i samhällen och existerar fortfarnade i vissa organisationer.
Man talar här om olika typer av sociala sanktioner. Man kan säga att det faktum att gruppen tillhandahåller en social plats för individen. Men också en tillhörighet. Det betyder att personen befinner sig i en utsatt position.

Det kraftigaste är att om det finns en gudomlig verklighet. Så kan man ha gudomliga sanktioner. Man ha rinte då bara att frrukta gruppens sanktioner utan också guds sanktioner.
En annan gestalt som är av intresse vem är det. Men man reagerar på sitt eget beteende, det gör man för att man faller i frestelse och man inte orkar. Det betyder inte att man tycker att det är rätt. Man kan ha kvar sitt värderingsystem och beteendet som man hängav sig åt som ett kränkankde av normsystemet. Det betyder att det kan uppstå känslor av skuld.
Båda de här två kan man säga är en del av mina egna föreställningar och värderingar.

Här ligger en väldig kraft i det religösa meningssystemet. Det är ett faktum att det inte bara hur man lever hur rollfördelningen ser ut vad man tycker är rätt och fel är inte bara mänskliga preferneser. Utan det är för gud har bestämt. Det är referens för en högre verklighet, dvs en reafikation.

Marx menar att religionen är rättfärdigande för visa gruppers intressen. Först så kommer ens grupp intressen och senare kommer rättfärdigandet av dem.

Man kan tänka att är fel enligt normerna att det är fel att springa så. Men vad äsger att det är sant. Här börjar fröet till kritisk reflektion. Det kan man föra på egen hand. Man kan fråga sig vad som kan underlätta kritisk reflektion. På 60 talet hade feminister conciousness raising. Man samtalade om de bgreppen. Man insåg att det inte är bara min personliga situation. Det är inte bara jag som har problem med det här. Det är utryck för en gemensam rfarenhet, det är en social struktur. Det gör att man kan förändra den. Vad gör att den här strukturen är sann? Just gruppen kan tillsammans reflektera, det är ett sett. Eller att ha en god lyssnare. Om man befinner sig i en knepig livssituation.
Fel lyssnare tenderar på olika sätt konservera den bilden man har. Man kan tänka sig att backen snackar med en lagkompis ledaren. Jag tycker det är jobbigt att jag sprigner runt och mina ben bär inte. De bara hänger uppe i målområdet. Det finns inga ord om mig heller. Den säger då, ”ah men du är ju back”. Nu kommer du från familjen andresson då är du back, försök göra det bästa av det. Du kommer igenom det här. Man vet aldrig. Träna och håll igång satsa hårdare på träningarna så blir matcherna lättare. Det är viktigt att du håller i och inte ger upp. Ingen gillar de som ger upp.

Man kan möta nåogn som har varit där själv. Jag har vairt med där. Jag var i fotbollslaget i den andra deleln av stad. Jag upptäckte att jag inte behövde var back. I början var det mycket press men jag sa nej. Då kan man ha en lyssnare som spelgar och reflektera och kan lyfta fram olika perspektiv i min livshistoria. Också bejaka min rättighet att kritiskt reflektera det här. Skapa röst för mig här. Också skäl för at jag ska börja problematisera. Också en resurs förbefrielsearbete. Sedan kan man bilda en organisation för bakc. Osm kan bli en resursgrupp. Det här kan innehålla antal dramatiska steg. Det man kan komma från ledningen. Om det vore så väl. Nu är det inte jag som har hittat på det här, nu är det en given ordning. Du vet att det här är en gudomlig ordning och det här är en del av av vår religösa traditoin. En gång i tidernas begynnelse…

Det här går inte att rubba på. För att kunna problematisera och kunna befria sig för skulden för att jag inte orkar leva upp till kraven. Så måste man problematisera och revidera de religösa meningssytemet. Då är det i sin tur kan vara reglerat genom olika normer. Då är det linje med nivå 3. det finns vissa som är satta att vara uttolkade. Även om maninte formulerar ås är det ivad betyder det här för fotbollens liv. Texten ska tolkas i sin tid,men vitt som vi förstår så ska den förstås på detta sätt. en back har inte denna position.
Det kan vara regleringar som säger att du ska inte problematisera. Dem regler den socials strutkru som gäller. Du ska inte ens diskutera de här frågorna med någon i laget. Du ska inte diskutera fotboll med någon utanför vår organisation. Nu spetsar jag till det. Men man kan tänka sig mer eller mindre kärvt.

Det andra alternativet är att alla kanske går med böjt huvud och känner sig frustreande. Det finns olika saker man är missnöjd med. Då kan man tänka sig att det uppstår en kamp om auktoriteten. Man kan också höja sin röst. Ni har hört att det är sagt, men jag säger er. Det här är helt enkelt inte bra. Han har tolkat fotbollsbiblen helt fel. Om ni vill se en framtid så ska ni lyssna på mig. Det uppstår en schism. Att flera röster höjs. Här gör mcguire skillnad mot profet, som utmanar den rådande sociala strukturen och prästen som försvarar den rådande ordningen. Profeten kan uppstå i ett sådant sammanhang och kanske få med sig en mindre eller större del av gruppen. Eller kanske hela gruppen så prästen måste vika. Eller om man delar upp det.

Vad som ska till naturligtvis. Inte sällan så uppstår det i någon form av krissitauation. Det måtse finnas en pool av missnöjda som vill ha någon typ av förändring. Inte bara enstaka. Hä r kan man tänka sig att skapa kris. Ni ser hur det i världen/församlingen osv. vi har nått botten, det är ingen framtidsväg. Man försöker skapa krismedvetande. Kan man skapa krismedvetandet. Det är också beroende på vilka mediala resurser man har. Det måtse finnas medel att kommunicera med massorna. Sedan måste an framstå som trovärdig att ge en trovärdig bild. Samt att man erbjuder en bättre framtid. På samma sätt so man kan legitimera den rådande ordningen så kan en profet också hävda religös grund. Att jag hra fått ett budskap från gud. Osv. att jag ser framför mig en grund där flera är centers.

Nu har vi talat om makt och maktutövning som kan ge legitimering till sociala strukturer. Ibland kan man tycka att det är fel med backen som klagar. Men om jag kom till er och sade att jag ville köra pendeltåg. Då skulle inte ni protestera med mig. Men varfördå. Jag har inte lika mycket makt. Vad är skillanden mellan maktutövning generaellt och förtryck. När blir det förtryck?

Det finns en defintion. En distinktion mellan legal och illegal. Vad som i ett samhälle är, de reglar och lagar osm gäller i ett samhälle. och legitimt, och vad som är rätt och vad som är fel o andra sidan. Om man tar dem två så kan man få en fyrfältstabell. Med legal – illegal.Detta är samhällskritik, t.ex. syadfrika eller tyskland under 30 talet för att ta extrema exempel.
Illeagal legitimt är något olaglit fast man skulle se det som rätt. Var det inte ne kvinna i usa som startade proteströrelsen mot apartheid och satte sig på en vit plats. Det kan man se som ett exempelt på något som är elegitimt illegal. Det är moraliskt rätt. Men det är inte rätt enligt landets rätt. Ilegitim illegal är typ våldsrbortt. Illegetim oc legal, här placerar han t.ex. förtryck. Sånt som är, vi har en statsapparat. En grupp som organiserar på ett visst sätt, där regler gäller som inte är moralsikt riktiga. Det blir en värderingsfråga.

Ett sätt att se distnktion är att se förtryck som det värderingssätt som man har. Men ma kan säga att värderingsystem är ens personliga preferenser. Men det finns objektiva värden och de ser ut såhär.

Man kan tänka vad är det som bestämer mitt värde.
Man kan säg att det är dels personliga attribut. Låt oss säga att jag är back och jag heter andersson och jag är krumpbent och jag är inte så bra back. Dessutom så tillhör jag fotbollslaget hackspettarna som ligger nästan sämst i serien. Då kan man tala om social identitet och personliga egenskaper och rollen som man har. Man kan göra allting som ses som social signifikant. Det kan vara en bas för värderingar. Om man har utseende om man är lång eller kort. Vilken brytning man talar med. Allt möjligt. Det personliga attribut är en sådan aspekt. Man scannar av sig själv och andra och så listar man det som man tycker är relvant. Man talar mer vitt om prestige och om makt. Detta ligger som grund men det säger inget om mig, men stöter jag på personen så kollar jag liksom och tickar av det jag känner av naturlgitvis.

På samma sätt med en själv att man gör en rundvandring, man går igenom sig själv. Vi talade här om typifiering. Det är en del av det här. Allt det här kan man inte prata sig till. Det tar tid att lära känna vissa på djupet. Man har smarta vägar, om en har egenskap a så antar man att den har b och c och d med. man kan göra utifrån etniciteter eller så kan man göra utifrån personer som tillhör en avvikande grupp.h är kommer religion in. Dels så kan man göra den här bedömningen. Dels att man tillhör en religös grupp som har dualistisk sn på verklighten. Att det är ett strängt vi och dem. Det är inte bara åtskilnad utan värdering. Vi är helt annan grupp utan vi är en bättre grupp. Vi är mer moraliska och vi är kompetenta. Vi har sanningen som inte de har. Det sker en degradering. De är moralisk depraverade och av demoner drivna typ. Ett skäl till det här är vad vi diskuterade med kunskapsociologion att det blir enklare att vidmakthålla det egna systemet. Man behöver inte bry sig om vad de anser sig veta. Det finns också en annan fördel att tillhöra den utvalda gruppen. Att kunna blicka ner denna stackars människospillra där nere. Tillhörighet men också självkänsla.
Utifårn sitter värderingsystem, och det är de som inte tillhör vår grupp. Och så tillskriver man dem ett lägre värde. Man kan också tillhöra en kyrka eller religös organisation. Detta gör att man kan bli misstänkliggjord eller det kan uppstå frågor. Eller så kan man bli typifierad. Man har misstaknar att det böjrar rassla till i den andras hjärna så har man stämpel på sig. är man religionspsykolog så slår det i alla håll.

Det här är ett utryck. Den här bestämningen, det gör man i sin tur också efter ledtrådar. Hur vet man att något är det ena eller det andra. Man kan ha tydlig ioformation. Men ibland så misstänker man eller grunnar man. Det är olika tecken som man kan tänka isg se. Det finns egenskaper som skvallrar om. det är en avläsning av varandra som sker på ganska subtila nivåer.

Det är väldigt sällan vi inte värderar varandra och oss själva.

Värderingsystem: det är vad du har i huvudet och var du bestämmer om någon är värdefull och nåogn inte är. om någon kommer till mig och jag frågar, vad har du gjort de senaste åren. Och personen säger ”eh det var trassligt, jag har suttit på kåken”. Då skulle det hända grejer i mitt huvud. Det kan inte hjälpas. Eller om personen sade att, jag har varit utomlands och jag har gjort ett kvalitativ studie på en grupp australienskaiska invånare och utarbetat en ny modell på hur man kan förstå. Det är ngåot om jag ska vara ärlig. O andra sidan så kan man säga. Frågan är vilka krokar tar man fasta på. Ålt oss säga att den här suttot på kåken säger att jag har vairt en bokförlag på usa och gjort en kritisk analys på det västeuropeiska rättssamhället så är det en författare helt plötsligt.
Lite handlar det om vilka träder i förgrunden och vilken krok man hakar på. Olika erfarenheter kan ses på olika perspektiv.

Två grundläggande behov är social uppskattning och av självkänsla. Det kan vara så att det kan vara kopplade ihop. Man påveras av vad andra tycker. Det är inte vad andra tycker som är avgörande. Utan det är vad jag tror att andra tycker om mig som är avgörande.

Det finns en distinktion mellan global och local self esteem. Det handlar om det faktum att man inte bara har en bild av sig själv. Då har jag massa med atribut som jag utifrån mitt värderingssytem sätter poäng på. Då kan man tänka sig såhär att jag har en del här som jag tcker att jag är bra på eller väldigt bra på. Sedan finns det saker som jag är dålig på eller väldigt dålig på. De här egenskaperna kan ma ta exempel adminisstrativ förmåga. Eller berätta sagor, att i stunden hitta åp nyga sagor tycker jag att jag är skicklig. Att härma mamma mu och krokan är jag exceptionell på. Dem här kan man säga är utryck för local selfesteem. Enskilda atribut som jag vill värdera på et sättet. Eftersom jag har komplexbild på mig själv så blir det ett antal då har jag ett kraftfält som jag befinnre mig i. det är min egen självbild. Global selfesteem är summan av det här. Om man tar det här på allvar om det finns behov av självkänsla. Så kan man säga här så länge de blåa plusen överväger så att man har fler plus änminus så att man kommer ut på blått är det okej. Då gäller det att mentalt leta upp platser, det här det här och det här. Det är ytterligare en strategi i nuet. Man kan också göra så att man förändrar egenskaper. Det tragiska är att vart man än vänder sig så har man minus. Eller så har man lärt sig at det som är viktigt, hur jag gör ifrån mig som back. Jag har vuixt upp att det som är viktigt. Jag är botten jag orkar inte springa. Jag kan inte leva upp till kraven som ställs på mig. Då kan man säga utifrån, jag tycker att det här det där och det där är jätteviktigt. Men det är intet värt för den personen med det värderingssytemet.
Här kan man tänka sig om man titar helt krasst. Så är ett sätt att förändra personliga attribut och skaffa egenskaper som är högt värderade. Man tränar som en ganlning. Man sätter sig upp och sparrar. Eller egenskaper som räknas i samhället eller ruppen som man befinnre sig i. eller så blir man läkare. Ett annat sätt är att förändra värderingssytemet. Deet vill säga, du behöver inte leva upp till detta.

Då var vi inne, vi kan prata om. att man hamnar själv och tänker, nu är det jag som är här. Det kan bli ett frö till att man kritiskt reflekterar. Men är det sant, det är så vitkigt dåligt osv att vara. Det kan leda från till ettproblematisera de förhållningssätt. Detta var i syfte att rent fukntionellt få rädda självkänslan.

Vad lever man i för sammanhang. Och i ivlken mån rör man sig blnad människor som rör sig bland dem som uppskattar en. Det handlar om min bild av hur andra ser på mig. Ett inre socialt universum. När jag återvänder till de här människorna i min föreställnignsvärd, hur tror jag at de upplever mig. Då är det skönt att kunna röra sig runt i mitt inre sociala universum. De är dock ganska glada mot mig och tycker det är trevligt. Här är det också dels hur de tänker om mig. Men det är viktigare om det är en man har relation till. Dels vad de tycker och dels vilken vikt de har. Om man tar det här behovet på allvar så kan man tänka att när man summerar sin sociala värld så kommer man ut på plus. Här är vi ofta noga och skickliga. På samma sätt värderar vi vandra iller snabbt så är vi medvetna om att andra värderar oss. Vi ger oss en bild på de värderar oss. Och vilken infromation man ska lämna ut för att väcka sociala reaktioner man vill väcka.