Mogen och omogen religiositet
Det som ligger till grund för modellerna är att det finns ett humanistiskt syn i botten. Människosyn där man försöker indentifiera det slutana det dogmatiska fundamentalistiska eller omogna. Där man förösker beskriva det inom ramen för teoretiska modellen. Sen ska man försöka identifiera och lyfta fram de mänskliga potentialerna. Och visa motbild till de negativa bilderna till människan. Det här humanistisika perspektivet finns på olika sätt i historien.
Inom psykologin var det William James som var framstående. Han var intresserad av religion hi hela sitt liv. Och han var etablerad psykolog, och en av de mest framstående psykologerna överhuvudaget. Han utvecklade dock ingen systematisk teori utan han bidrog på olika sätt till psykologin. Det har funnits ett gemongående påverkan inom psykologiska och religionspsykologiska foran och gör så än idag.
Han dog 1910 och 1901 till 02 så hade han föreläsningar i edinbourogh. De blev väldigt populära och drog väldigt mycket folk. De hra föreläsningarna tecknades ner och blev ett arbete som hette.
The varieties of religious experience
Om man vill läsa religionspsykologisk klassiker kan man läsa den här. Den här sålde slut omedlebart och ges fortfarande ut. Det är ett ganska stort arbete och omfattar cirka 600 sidor. Och när man läesr det så ska man täkna att det ursprungligen är föreläsningar. Man kan säga att det är en bra titel för den visar vad det innehåller. Det handlar om det, det är också ambitionen. Hans tanke är att skapa utrymme och ge en bild för rikedomen och komplexiteten i den personliga religiositeten. Det var inte ett försök att ge en generell bild av religös tro, han fokuserar på individen. Det är inte vilka som helst utan individer som drar åt det extrema hållet. Det är där man in identifiera de olika aspekterna på det religösa livet och erfarenheten.
Faktum är att när det gäller arbetet så kan det betraktas som ett försvar för den religösa människan. Då är det riktad mot en krets nämligen mot det vetenskapliga samhället. Kretsen som var snäv ”ontologisk reduktionism”: det är oinget annat än, det kan vi förklara med.
Han skapade en motpol till en illusion och dess framtid. Det här är ett försvar för den religösa livshållnignen.
Hur grundar han detta försvar? William James var influerad av en filsofisk riktning som växte fram mellan 1800-1900 som hette pragmatismen. Man disskuterade sanningsbegreppet. Och man tog sin utgångspunkt i funktionalitet, det som funkar är sant. Pragma är grekiska och betyder handling. Det finns ett fokus på handling och utvecklingen och det som ledde till framgång elle rnytta. Nu var James huvudintresse moraliska religösa, om man tar 2 livsåskådningar och väljer en. Om man inte kan avgöra vilken som är mest sann från bevis osv, eller logiska resonemang. Om man inte kan göra det så har man rätt att utgå från de funktionella aspekterna.
Här kan man ställa materialismen mot teismen. Från att det inte finns något mera att allt är mera. Det genererar hopplöst i det är att allt vissnar och dör. Existensen är detta och inget spelar i längden roll. i teismen finns det hopp och liv efter detta, en mer djupgående meningen med tillvaron. Teismen svarar då bättre mot människans behov och genererar en större mening med tillvaron.
Man kan säga såhär, (funktionella faktorer), här har vi nyttan. Vad har iv för nytta av tro. Vad spelar den för roll i våra personliga liv. Hur samspelar den med våra behov. Då har vi rätt att välja om vi inte kan avgöra sanningshalten i tron så har vi rätt att välja det som ger plus i funktionella faktorer.
På det här sättet så kan james sett att resonera och tänka. Det här ses som ett försvars för en religös livshållning. Det finns dock en kritik mot vissa former av religiositet. Han tycker att den instutionella verisionen av religiositet är inte intressant. Det är enligt honom det sekundära. det är bara former och skal. Den religion som James försvarade var, det pratar han om direkt kontakt med det gudomliga en ovanlig kättersk händelse som drar till personliga handlingen. Han menar att det finns anledning att luckra upp och problematisera, han var kritisk till snäv religiositet. Han tyckte om småaktige gud som jagade med hot och straff. Utan den personliga levande religoisitet som han framförallt ställer sig bakom.
En aspekt är detta försvar för den religösa livshållningen. Som en del av detta så finns försöken att förstå och beskriva och skapa utrymme för. 600 sidor är ganska långt. Men till stor del består den av berättelser. Han låter enskilda individer komma till uttryck. Det finns männisokr som rör sig och finns i världen. Det finns en mystik ådra hos James själv att han själv hade erfarenhet av den gudomliga fläkten. Och en del berättelser inte är från externa källor utan han berättar om egna erfarenheter.
Sen så gör han försök att, han spekulerar i den religösa erfarenhetens. Han gör tentativa försök att förklara religösa erfarenheten, hur ser det kaulsala orsakssambandet ut. Han menar att det eventuellt finns någon form av undermedveten funktion hos människan. Ett medvetande vid sidan av det vanliga medvetandet. Han blir inte precis men han räknar med att det finns processesr osm äger rum.
Han menar också att det här skulle vara källan till den religösa erfarenheten.
Om vi talar om den sublimala och undermedvetena delen av jag. Det haänder saker där och ibland så bryter detta igenom. Dock så öppnar han upp för möjligheten att det yttersta källan till religösa erfarenheter kanske var en objektiv gudomlig verklighet. Det är ganska intressant. Han öppnar James upp den här möjligheten som ett tankeexperiment.
Gud dyker då upp på riktigt i den här modellen, kanske, typ. Där den sublimala regionen fungerar som en dörr, som en port för den yttersta faktiska gudomliga kraft.
Man kan säga att religonspsykologin hade ett uppsving kring sekelskiftet upp till 20 talet. Sedan blev det stillsamt och tyst och sedan försvann religionspsykologin. Men vad blev mode sedan? Då kom behaviorismen. Då blev det beteende och man hade en väldigt strikt teori och metod. Det var inte bara religoinspskylogin som tog illa men andra med. religionspsykologin kom tillbaka via en etablerad psykolog. Arbetet kom 1950 från Gordon Allport. Arbetet hetter the individiual and his religion. Han skapade rum för religionspsykologin med det här arbetet.
Man kan säga i flera avseende så var han påverkad av James. Det fanns i Allport kritik mot den snäva vetenskapssynen och också en kritik åt den snäva religiositeten. Det begrepp han använder talar han om som sentiment. Det är att jämföra med en stabil personlighetskomponet som rymmer både kognetiva och affnektiva aspekter. Vi talade om representation. Vi talar omf öreställningar kring ett specieltl begrepp. Begrep som han anävnder äre sentiment. Det religösa sentimentet. Med ett kognigtivt begrepp är meningssystem. Man kan säga att det här är lite vidare och det rymmer också känslor bilder med mera.
I det här arbetet som kom 1950 så gör han en distinktion mellan mogen och omogn religiositet. Om man liknar dne religösa tron som en karta. Då kan man tänka vilka. Då lisar han kritierarna som ska var auppfylda för att det ska räknas som en mogen religiositet. Då talar han om dels:
Motiv i sig själv. (funktionella autonomin).
Allsidighet
Väldifferentierad
Integrerande
Konsistent Styrande
Heuristisk
Det kan vara att religös tro kan vara en viktig sak för individen. Men det är viktigt att det inte är en vindflöjel som följer. Utan det ska följa egna ben. Det ska inte vara relaterad tills ens aktuella behov. Men det betyder inte att den kan vara uppvuxen i en sbehov. Men det ska växa ifrån det här. I detta funktionell autonomi. Självständighet från de egna behoven.
Sedan allsidighet, relationen med karatan och det man rör sig i. det ska finnas utrymme för det som man tycker är viktigt centralt och avgörande i den välrden man lever i. det är också att mörka skrämmande och svårbegrpiliga aspekter av verkligheten måste ges utrymme. Här anser Allport att den religösa tron i allmänhet är väl rustat att göra det här.
Väldifferenteirad kan vara att man tecknar en bild. Man ger utrymme för djupen och de stora bergstopparna. Man ger utrymme för de svalkande floderna och de gröna ängarna. Nu är det här som jag tecknade ett mycket tydligt exempel på att den är icke mogen religiositet. för att den är så begrensad på de saker som jag har. Det finns svart blått och grön. Det är extremt icke differentierad tro. Det är som starka dualistiska trossystem, man gör stora skillnader mellan ont och gott. De onda och goda. Man tecknar med breda penseldrag. Man kan tänka sig att det är lätt att förstå en sådan karta, det ger en enkel bild hur verkligheten är. för att verkligheten i allmänhet är mer komplex. Det skapar utrymme för komplexitet och nyanser i den egna tron. För ett litet barn är det här svårt att göra dels för att man inte har tillgång till språket. Ibland så kan man göra barnen en otjänst att kalla alla fåglar för pippi än de olika sorterna. På samma sätt så behövs det ett existentiellt vokabulär som man behöver nyanserna. Om man är handikappad att man har fyrkantiga begrepp så blir det svårt. Man är beroende av ett språk och självklart en vilja att använda det.
Integrerande i det här fallet är att delarna ska hänga samman på ett meningsfullt sätt. det är något mystiskt med en flod som slutar och sedan dyker upp här uppe. Om man tänker sig att det ligger en sjö t.ex. (300 m) höjd. Sedan har man en bergstopp som ligger på 150. det är inte integrerad kartbild. Det fanns som utryck i den tradition jag växte upp i. om man kom med frågor som identifierade motsättningar och problem. Så måste man lyfta på haten och gå vidare. Ungefär som medveten om ens mänskliga offulkomlighet istället för att det är en fel på kartan. Men för många hattlyftningar är inte förenligt med vad Allport ser som en mogen religiositet. utan snarare se hur saker är länkade tillsammans. Motsatsen är att man har trossatser och så tar man steget ut och så hägner de inte ihop med de här och det finns ingen bindning imellan.
Konsistent styrande.
Karta är en beskrivnade bild av verkligheten. Man kunde tänka sig att det är hur man ska röra sig också finns. Hur man ska bete sig. det är utifrån de här kriterierna at tman inte bara ska hylla med munnen eller kvällslektyr. Utan det ska ligga för grund på ett sätt att vara och leva.
Slutligen Heuristiskt.
Det kan vara det här. Man kan vara medveten att det inte bara är en arbetshypotes. Man ska vara beredd att vid nya erfarenheter som förefaller rimliga också reveder den egna kartan. Om jag är ute och rör mig och stöter på ett nytt berg som är högre. Så ska jag inte väja med blicken outan också ta konsekvenserna och förändra den egna tron. Det här ligger som ett centralt kriterium om den mogna religiositeten. Den centrala tron är att det inte är en absolut sanning som man äger. Utan är en karta som är i ständig förändring.
Man kan tycka att det är värdernade för att finnas i vetenskaplighet. Han fick kritik för det här. Sedan finns det problem för modellen är att den inte gick att operationalisera. Men hur vet man i vilken mån de är uppfyllda. Hur kan man se om en person är det ena eller det andra. Det tyckte man var vitkigt att kunna använda den här som ett instrument i mtöe med faktiska individer. Då är det viktigt att det är möjligt att placera människor i relation till det här. Vad Allport gjorde är att han skapade som ett svar på kritiken en ny modell som hade två poler. Intrinsikal och extrisikal religiositet.
Då är det såhär att det finns en linje med tåv punkter på sig vid ändarna. Den ena är extrinsikal, vad är karekataristisk för det. Det är att man ska med religösa uppnå andra behov. Då kan det vara social tillhörighet och uppskattning. Att det gör fördelar at tman ser ut som en ordentlig mdeobrgare. Det kan ge mer sålda försäkrningar eller en plats i kommunen. Beroende på vilken status religoienn har. Det här är utarbetade i ett amerikanskt sammanhang. Där har religion inom i alla fall vissa grupper. Det är suspekt med en person som inte beskriver sig själv som religös. Men det kan också var atrygghet och andra icke sociala behov som tron svarar mot. Men om religösa tron är et tmedel med det här så kan man sgäa att det är extrinsikal.
Intrinsikal är religionen beaserad inte i behov utan det här är rätt och man tar konsekvenserna och man är beredd att leva emd detta. Man kan säga såhär.. i allmänhet så har man inte vrädernade begrepp, i allmänhet för att man inte hört de begreppen. De har inte vibbarna som mogen och omogen religiositet. det går igne att försöka skilja agnarna från vetet. Den goda religiositeten från det dåliga. Vilken är den sanna eller genuina religiositeten. Det är den intrinsikala. Det kan man ockås mäta. De utvecklade i olika faser. Men de landade i två frågebatteria. Det handlar om självskattning. Man läser frågorna och får själv placera vad man befinner sig. då kunde man placera sig på skakala intrinsikal och iextrinsikal. Man kan dock inte vara både. Nu har vi analyserat dess svar som de har lämnat då kanske man hamnar här eller där. Det här gjorde att man kunde använda det som ett empiriskt mätintstrument. Det finns en förtjustning över detta. En sån som Allport osssm i och för sig propagerade för metoder där man gick på individen. Så att ungefär som James skapar förusättning för den . för att så kunna hitta mätvärden,
Rasten
Batson och Ventis
De skrev en bok, the religious experience. Den blev reviderad, och den fick titeln the religion and the individual. Eller något. Man blev kritisk mot inkvisikal mot extrisikal.
Man kan säga såhär.
Mogen
Omgen
Dessa kom först. 1950
Sen utvecklade de, intrinsikal och extrinsikal 1959
Mellan dessa så fanns det ett visst samband.
Sedan kom Batson Ventis
Man gick och tittade på frågebatteriet vilka typer av frågor. Vilka typer av fråogr gör på intrinsikal. Man menar att det finns en del som tyder på att göra poäng. Att man hmnar nära intrinsikal punkten skulle också om man granskade kritiskt. Vara att man förenade med dogmatisk och sluten hållning. Vad menar man att har försvunnit. Att beredskapet att revidera. Medvetenheta att detta är en arbetshypotes att den är ständig förändirng. Beredskapen eller öppenheten av nya tankar perspektiv har gått förlorad när man mäter det gamla. När man försöker estämma en persons religösa typ. De här får inte utrymme, utan något har gått förloirad i modellen.
Viktiga kvaliteér ges inte utrymme. För att ge bot på detta så lansera man en modell som är tvedelad.
Batson och Ventis
1982
End (mål)
Means (medel)
Quest (sökande)
För att mäta det här så hade man två frågebatterier. Man utvecklar fyra hurvida man är mål medel eller sökande.det skiljer sig åt på sättet om man är på en skala där man måste placera sig intrinsikal eller extrisikal (det gamla). På det nya blir det att man kan få olika värden på de olika sakerna. Det kan variera.
Vad är karakteristiskt för detta?. Man kan säg att det finns ganska tydliga likheter ellan extrinsikal och medel. Det finns också likheter mellan intrinsikal och end. Men man menar också att man fånger upp öppenhet och omplexitet från allport i sökande. Vad är karakteristiskt för dessa? Det här verkar ha blivit en kategori för behov för högre grad socialt orienterat. Som att tron blir nåogt man inte relater till personligt plan. Eller innhållet inte skapar en paln. Utan formen att omfatta olika trossatser att smälta in socialt. Eller social tillhörighet eller fördelar osv. tron blir lite gran som en överrock som man drar på sig inte som djupt integrerat. Då blir frågor som mening och trygghet. Då får den ingen positiv funktion för detta. Då tänker man som religösa normerna som besvärliga utan mer som social funktion. (detta är medel)
Men mål religiositeten att man kommit fram och har insikt och man har trygg sikt på hur tillvaron är. det svara på grundläggande behov. Som mening och trygghet. Om jag skulle fråga om det här. Det är en fälla, det kanske är text i boken. Om man ska beskriva battson och venti så utgår de från allport. När batson och ventis beskriver sitt så är det en kritisk utågng från allport. Men att bara ha det med sig. här har ve de som lever i övertygelse. Han menar att de är lyckliga i sin tro för det ger dem mycket. Den ger dem meningen med livet tryghget bärkraftighet med mera. Itne sällan också social tillhörighet att flera delar övertygelsen. Man relaterar till den religösa tron. Då är det inget som man motvilligt drar med sig. men detta är till priset av en sluten och ovilja att ompröva och revidera och tänka annorlunda.
Men i sökande finns det öppenhet inför livet. Det är lite missvisande också. Som de har översatts också. Quest har en annan klang än sökande. Det är inte så att man söker, utan en medvetenhet att när det gäller tillvaron och några enkla svar går inte att få.
Det betyder inte att frågorna är centrala. Man brottas med grundläggande exentiella frågorna. Man brottas med tillvaron och mening men inte så att man kommer hitta det. En existentiell hållning utan att man anser ha existentiella svaren. Man dröjer sig kvar vid de här frågorna. Det innebär också den här kategorin präglars mot en öppenhet mot andra perspektiv och man väjer itne för nya tankar men till priset att man inte har samma självklara mening med tillvaron. Man har inte samma trygghet. Ångesten måste tillåtas leva kvar, som en konsekvens av detta. Man kan fundera vidare på det här.
Man kan säga om man har någon som har en superstapel på medel (mean). Så är det strängt tagit inte religöst hållning. För man relaterar inte till de existentiella frågorna. Men däremot quest och end. Om vi dröjer vid det här lite.
Man kan säga att en intressnat spänning man kan fundera kring. Om man tar funktionell och disfunktionell. Och så tar vi öppen och sluten. Vi ritar det till en fyrkant.
Öppen
Q ----------- quest hamnar här
Funktion dysfunktionell
E ------------------- End hamnar här.
Sluten
1950
Fromm
Psychoanalisis of religion
Adorno Den aktoritära Personligheter
Proveach The open a closed mind
Det är också I relation till facismen under andra världskrige tså man kan förstå forskningen som tog form. Gråfan är hur kunde människan låta isg ledas till detta. Hur kunde människans ledas av hitler av de fruktansvärda handlingar som skedde. Den väldigt märkliga människosyn i den här dualistisken. Att den egna rena rasen och de andra smutsiga. Framförallt i relation till judarna, men också utvecklingsstörda, homosexuella, zigenare osv.
Hur ska man förstå detta?
Finns det vissa människor som i högre grad som har en benägenhet för facisistik hållning. Inom den studien som Adorno gjorde den auktoritära personligheter. Man kom fram till att så var fallet. Det finns en viss typ av personlighetstyp som är ganska väl återspeglade detta som man hade sett fruktansvärt historiska exempel på.
Det är just som man talar om som den auktoritära personlighetern. Det finns vissa egenskaper och vissa kvaliter som är förenade med detta. Man talar om auktoritarinism. Sedan Etnocentrism. Auktoritanism kan man men aär underkastelse inför auktoariteter. Ldynad och respekt. Man är okritisk underkastande hållning. Man kan säga att man idealiserar ledaren i gruppen. Konventioanlism man inte gör saker som andra ser ont på. Legitimtet i tänkandet och behov av klara strukturer.
Etnocentrism är grupplojalitet och misstro mot medlemmar utanför gruppen. Det är inte direkt hämtat från boken. Exempel på detta är lydnad och respekt för en auktoritet är de viktigaste dygderna som ett barn kan lära sig. eller de flesta sociala problem om man kan bli av med ickemoraliska eller skurkatiga människor. Eller människor kan bli uppdelade i två grupper, de svaga och de starka.
Det är också viktigt med min grupp och dem där ute.
Man skulle efter det här. Man kan ana fläkten, här flåser vi Birger och Lackman i nacken för det ligger i deras resonemang. Om det finns en grupp, och de har en tro. Så kan man tala om den absoluta tron och den absoluta gruppen. Inget få rubbas eller problemaiseras. Oavsett om det är gruppen eller deras gränser så är det tydligt, det är vi och dem. Att knyta sig till en auktoritet och att skjuta undan det egna tänkandet. Att inte skapa utrymme för reflektion. Är också ett sätt att säkra upp torn. För något som kan problematisera fasta övertygelsen. Är infroamtion utfirån men också egna tänkadnet och frågorna. Undran och funderingar. Att lyfta blicken uppåt mot en idealiserat auktoritet som alltid har rätt. försätter i ganska trygg tläge. Med synen på utanförgrupper. För struktur tydlighet och insprängd mening i detta. Att vi har ett uppdrag och att vi är utvalda. Det jag relterar till är ett politiskt scenario som tydligt illustrerar et här. Man kan dock leka med att flytta över det här på olika typer av sociala kontexter. Men rent strategiskt sett från gruppen så kan man förstå de olika inslagen som ett sätt att garantera tron och trycket.
.
.
.
kan man både ha en stark övertygelse och öppen. Finns det fältet tillgängligt. Vad som kommer igen. Är att man får en känsla att den fasta övertygelsen sker till priset av öppenhet kommunikation. Ibland till ett ganska stort pris. Det där tror jag att man kan problematisera. Personligen, man kan fundera lite grnn. Hur hanterar man inforamtion. Finns det beredskap sakligt sett att behandla infromation. Det är frågan hur mötver vi information och vilka konsekvenser får det för oss. Hur gör det oss möjligt att få en stark övertygelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar