Sociala villkor och meningssökande 8

Det är ett sett att ge en mer sammanhållen bild.
Vi har talat om olika dimensioner i det religösa angagemanget. Som tex. Social identitet, att man benämner sig själv som kristen osv. detta relaterar dock inte självklart till vad man tror. Och handlingar rituella tolkningssätt. Men vi har kommit tillbaka till tro och vilken inställningman har till och hur det relaterar till aspekter som religiös tro och hälsa. Vi var inne på Winnicott Risotto och det speglar människans behov.

Burger lackman har vilka aspekter kärver för att man ska tro. Så problematiserade vi det. Vi relaterade tro till erfarenhet. Sundén att det finns en ömsesidighet. Men på andra sidan kan man säga att utifrån ett religöst meningssytem. Så är det möjligt att göra vissa tolkningar. Att man pekar på fenomen. Att detta måste ha varit Gud osv.
Och andra sedan är den här typen av erfarenheter vara stöd för tro. Det matchar och klickar ihop den religösa tron. Kanske är det så att den är sant. Nu förösker jag göra en snabb genomgång.

Vi tittade också lite på, vi talade om olika typer av religiös tro. Omogen religiositet vad som är karakteristiskt. Hur det spelar mot våra behov och verkligeheten. Vad ska man vara trogen för att det ska vara mogen tro. Vi satte det på sin spets med quest och end. På olika sätt. en faktor som har återkommit är också tro. Också när vi pratar om olika typer av religiösa organisationer.

Det är i alla fall ett sätt att tänka. Om man börjar i tron.
Då kan man fundera vad är religiös tro. Man kan säg att det är den kognitiva position vi har vid vissa föreställningar. Vi menar oftast ett nät av föreställningar som vi kallar för meningssystem. Vi berör oss med en mängd meningssystem. Som kartor hänger ihop. Vad man kan säga är att meningssystemen referar till olika delar av verkligheten och skiljer sig åt.d et gör att fungera osm människor. Vi behöver olika meningsystem. Vi har tillgång av meningssytem som refererar till samma aspekt av verkligheten. De svarar på samma frågor men inte samma sätt. ett meningsystem har ett specifikt innehåll, och så svarar den på vissa typer av frågor. Som evolutionismen och kreationismen. De förklarar hur världen och djuren osv har uppkommit. De svarar på samma fråga.

Om man tänker sig tron som ett antal föreställningar.
Föreställning 1.
Föreställning 2.
Föreställning 3.

Då kan man säga att vi tar ställning i detta. Detta anser jag verkar rimilg. Om man säger att ena delen är absolut sanning. Att man absolut vet. Då ligger man på ena toppen. Det finns människor som tror att de vet vissa saker. Sedan till andra sidan så tror man att det absolut inte är sant, det är inte ens möjligt. Det är inte sant helt enkelt. Den som konstaterar, så har man ett religiöst meningssytem. Det här tror jag starkt på, men det här sätter jag frågetecken för.

Då kan man gå in här och fråga, varför tror man det här. Vad har man för skäl. Hur grundar man detta? Då är man lite inne på rationella faktorer. Jag menar att det finns 3 olika typer av föreställningar. Nu tar jag de engelska begreppen.
Social statements
Det är påståenden som referar till andra människors tro. Inte andra människors tro det är annorlunda. Jag vet inte vad någon tro, men jag kan ha en föreställning. T.ex. när min syster, hon är 17 år äldre än mig. Hon brukade läsa en aftonbön för mig när jag var liten. Om vi har tron på änglar, varje människa har en ängel utsätt till sig. den går runt huset 3 varv varje kväll. Den går barfota och har typ stearinljus i handen. Det är tron på änglar. Social statments är att min granne också tror på änglar. Det är social statements.
Perceptual statements
De tär ett påstående som refererar till mänsklig erfarenhet. Vad man har sett hört och känt och vad man har upplevt i drömmra intution. Allt som kan vara erfarenhet. Egen erfarenhet och andras.
Ontological statements
Det är föreställningar som refererar till verkligheten som den är. påstående på hur verkligheten är t.ex. ”vi vet att det fanns änglar 1918”. Eller imorse när jag gick ut i trädgården så såg jag språ av nakna fötter och droppar av stearin. Det är inte beskrivning av erfarenhet.

De här kan ha olika kvalitéer, de tär plausibilitet. Det är relevans. Det är kongruens. Det här framträdande. Hur framträdande det är.

Relevans det är sant. Det är sant, att Thorvald tror på änglar. Det är sant att det var knakna spår av stearin. Men är det relevant om de finns och knallar runt på nätterna runt min hus. Spelar det ngåon roll vad thorvald tycker och tänker. Han leer i sin egen värld. Han tror på tomar troll och änglar. Han har liksom inte. Det ahr med trovärdihet att göra. Är det verkligen relevant. Ellr thorvald var ängla ateist tidigare. Det kostade honom allt, men han kunde inte gå emot sin erfarenhet. Det var en ärlig förståndig person i sina bästa år. I allt han har sagt har det varit sant. Det är ögst relevant vad som händer i trädgården.

Kongruens är i vilken mån det strider emot eller ligger i linje med tron. T.ex. så kan man säga att social statements. Så kan man säga att de tär ett större problme om jag intar en positiv ställnign till änglar. Och thorvald förkastar det som fullkomligtnonsens. Elle rmed modifierat ställning. Att jag tror inte på men man kan inte vara säker. Om man tror att änglar är skyddsängle fast man tappra bort bilnyckalrna. Men om man förlorar det som är oerhört värdfullt så tar mn inte lättävndigt. Slutvändig. Om vi pratar i dag ut och dag in så kan man sägatt det har större verkan.

Det här refererar inte till den objektiva verkligheten utan en subjektivitet. Är en fråga sann det är en fråga som vi har. Då kanske iv har föreställningar med stark relevans. Om vi äsger att avståndet hur framträdande det är. storlekt har med kongruen.s. man kan säga att typ olika typer av erfaenheter. D¨är spänningskritererian kan se olika för olika människor. Man har ingen ening vem som ligger i ewllingting new zeeland. Man kan ha också a, Det kan vara mer eller mire kult . man kan säga att det finns relevans så är det direkt relevans. Man kan tänka starka röda och starka blå. Det är en subjektvibedömning,

Egentligen kan man förkalra. Att det vore som om ni gjorde faktorerna. Och att man skeuule ha rådslag. Är det sant det här och då börjar jahg tro. Grejen är då att det inte bara handlar om relevans lelr om plaucibilitet. Men det handlra om vem som hörs mest. Det är som redslag. Jag ritar upp det som en statis modell. Medvetandet är en börker. De visar sig för oss. Man kan se det osm ett rådslag.

Man kan också tala om funktionella faktorer. Då har vi varit inne på. Vad hnadlar det om egentligne. Det är om vad man vill och vad man vill uppnå. Det kan vara oliaks aker. Vi har höga idea det är viktigt och vi bli angelägna. Vi värnar til frihet och rättvisa. Man vill att barnen ska hdet lyckliga. Att man har behov somo om vill uppfull. Vi har varit inne p prob som tron kan svara på. Vi talar om begrpilighet och smma.

Man upplever att alla det är en tilltalande känsla att så det funkar.. vi ahr också talat om trygghet att inte böav känna sig rädd. Piängen är inte att man ärt ryugg på riktigt utan är att känna sig trygg. Ingentinging kan skada en. Det är skönt. Et fiins faor överallt.

Detta innebär ett ökat värde hur det en defineras. Det är personligt. Vad jag pplever som värde. Vi talade också om självkänsla. Att jag är värdefull ofan uppskttning. Viu tal vi har också en män andra behov. Men detä rpsykoloigksa behov. Det kan vara sånt som vii vill ha.

Man kan dock inte säta likhetsinresse av att man toror. Man kanske har bestämt sig för vad man känner. Jag tycker det är oeintressant. Men edet är itne sällan. Om man indentifierar ofakter som man uppplever mot. Man förösker inte svara påmot. Man kan fundera på hur dne religösa tron relaterar till detta. Och vilket meningssytem som helst. Man kan säg

In ntäjnker jobba mot verkligheten så är det viktigt att frågan är rätt.
Men om rens tro skapar möjlighet och uppsanttning av andra. Tror jag rätt så passar aajag in. Tror jagr ät öfrsmalingen så är det ingen som visar omen då är ajg en i gänget.
Man får då funktinella oknskevkvenser. Man är ralterad till osciala behov. Då kanske man inte får hit en räst och en anan som har högskika, s blrhar de svwaj. Sociala konsekvenser.accpetera att vissa trosföreställnignar och normer är giltigia. I den mån man väljer att ha religös tro på allvar kan det ha konsekvenser på ens liv.

Normativa den får vissa konsekvenser. Det är hur den relaterar till min livssituation. Det är enklare att knacka dörr 2-3 timmar om dan om man är ensamstående. Det är kanske först när man får familj som är något tungt att leva upp till för man hinner inte laga mat. För han tycker det är mitt jobb. Hur många timmar man gör så räkans man inte. Lever man inte upp till så lever man inte upp till religös. Det får några funktionella konsekvesner.

Bara det faktum att jag tror vissa saker kan vara relterad till olika typ av behov. Det faktum att jag tror att det är sant. Eller faktum att jag tror att gud tar han d om mig pratar inte om. att jag tror jag har en kallelse och det jag tror har till i evighet. Trosföreställningar i sig. svarar mot olika typer av behov. Det man kan säga, att det finns 2 relationer här egentligen. Det tcker jag återkommer i litteraturen på olika sätt. i tro så spelar man ofta 2 saker. Dels är det rationella faktorer. Kan jag tro detta. Vilka grunder det finns för att inta en viss position. Tron får i sin tur konsekvenser. Den kan få konsekvenser. För olika typer av intressen jag har och saker som jag vill uppnå. Man kan prata om 2 grundläggande typer av problem.

Man kan tala om rationella problem. Och man kan tala om, funktionella problem. I körena så finns det en till som referar en stark erfarenhet som man ser som är trovärdig. Som utmanar positionen jag har här. Det ligger inte längre i fas och det blir problematiskt. Det är rationella problem. Det hände miss keach. När flygande tefatet inte dök upp. Så är det en stark röst som ropar i hennes inre. Det kom inget tefat. Är det sant? Ja det är sant. Det var själva poängen. Att vi ssamlades på den här tiden på året. Det är en röst som kommer till. Den rösten är extremt påträngande. Hur ska man hantera rösten. Inan gon gör det så har vi en spänningstillstånd. Antingen så msåte man hantaera och förändra det enea eller det andra. Ngåonstans måste man börja. Har man en hög rust som rpar på nyehterna, man kan ha en, infromation som man kommer till så tänker man hur är detta möjligt. Så komemr en unge och frågar så har man hjälp med det här så har man inte rösten längre. Det är bort. Så här är problemet att det är så välidgt.
Det andra är funktionella problme. Det man tror få, det kan bero på förändirngar i livsistuionen. Det innebär att ens intresse på oliak sätt kränks. Det man vil och efersträvar ä rsvårt att uppån utifrån den positon man intar med förställninganra. Det är också ett problem som måste hanteras.

Dår förstår ni själva t tman kan börja medett problem här. Men om jag sjusterar det här. Men om jag göra det så har det allvarliga konsekvenser här.

Vi ska redogöra ur berättelser ur hans egen forskning. Hur man hanterar de olika problemen. Även om det är människor som lämnar tron så illsuterar de människor i tron


Rationella problem
Kvaliteter Rationella faktorer l Tron
Plausibilitet Sicuak statenebts f1
Relevans -- Perceptual Statements f2 ----
Kongruens Ontological Statements f3
Framtränade

Funktionella problem
Begriplighet/sammang direkt
Trygghet normativ
Mening ---- Informativ
Självkänsla Social
Social Uppskattning
Social tillhörighet