Teori och metod övning kvantitativ analys

Övning 1, kvantitativ analys: hur ändrades hushållsstrukturen i kvarteret Stören 7 mellan åren 1885 och 1922?

Frågor till övning 1

1) Hur bör en undersökning av hushållsstrukturen operationaliseras? Vilka faktorer (variabler) bör undersökas? Ange minst tre olika.
1 Om hushållet är ensamstående eller gift.
2 Om inte barn/barn + antal.
3 Om hushållet har tjänare eller inneboende.
4 Totala innehållet hushållsmedlemmar

2) Vilken eller vilka statistiska metoder kan vara aktuella för denna undersökning? Motivera.
Medelvärde och Median. Förklaring, medelvärde är ett bra instrument för att undersöka antalet barn hos familjerna så är medelvärde ett bra instrument. Varför? För att antalet barn inte kan skilja sig extremt mycket, utan spridningsområdet är ganska begränsat. Därför så kan inte extremvärden inte förändra medelvärdet speciellt mycket.
Median funkar bra för att undersöka om familjen är ensamstående eller gift, för om man skriver ”en medel familj är gift”, så missar man en stor andel singlar. På samma sätt fungerar det med tjänare, de flesta hushåll har inga tjänare eller inneboende, men vissa rikare/fattiga har flera, detta kan också påverka storleken på familjen ganska mycket. Vi kan här ifrån få ett viktigt statiskt material som belyser sammansättningen hur en familj är.
3) Utför beräkningar enligt (minst) en av dessa statistiska metoder. Observera att samma statistiska metod måste användas för båda tvärsnitten.
Medianundersökning om överhuvudet i hushållet är gift/ogift
Totalt 1885: 1922:
Gift: 10 Gift:5 Gift: 5
Ogift: 11 Ogift:9 Ogift: 2

Medianundersökning om det finns tjänare/inneboende i hushållet.
Har tjänare/inneboende: 5 1885: 1922:
1:I 1:I 1:
2:I 2: 2:I
3:I 3: 3:I
4:II 4:1 4:I
Har inte tjänare/inneboende: 16 Har inte:12 Har inte:4
Medel: 0.66 Medel: 0.35 Medel:1.28

Medelvärde på hushållsmedlemmar: 1885: 1922:
3.04 2.5 4.28
Median
1:IIIII IIIII 1:IIIII IIII 1:I
2:I 2:I 2:
3:I 3: 3:I
4:III 4:I 4:II
5:III 5:II 5:I
6:II 6: 6:II
9:I 9:I 9:

Medelvärde antal barn: 0.95 0.71 1.28

4) Definiera och klassificera hushållsstrukturen utifrån variablerna (uppgift 1) och resultaten (uppgift 3).
Enligt mig och vad jag har skrivit i uppgift 1 så kan man bestämma strukturen genom att se på om hushållet är ett gift eller ensamboende hushåll, om de har barn eller inte, om de har några tjänare/inneboende. Från detta kan man också få fram medelstorleken på hushåll, men jag valde att räkna ut det separat för enkelhetens skull.
Strukturen hos familjerna som bodde i huset är hos en typiskt hushåll nästan lika ofta gift som ogift och har ett barn. Att ha tjänare eller inneboende var under den tiden mer ovanligt än att ha ett barn i hushållet, och det tenderar att koncentrera sig på vissa hushåll då om man ser på median så var ¾ utan tjänare/inneboende men 2/3 av de boende hade en tjänare/inneboende enligt medelvärdesmodellen.
När man också ser på medelantalet och medianantalet av medlemmar i hushållen så kan man finna två saker. Det ena av dem är att medelvärdet av personer i ett hushåll är runt 3, vilket kan betyda mamma pappa och ett barn. Det stämmer ganska väl ihop med den informationen vi har med att medelvärdet av barn är runt 1. Dock så består mindre än hälften av hushållen av gifta par. Och när vi tolkar medianvärdena så kan vi finna en intressant struktur. Det är att nästan lika många som är ogifta är också ensamma i sitt hushåll, och när de väl har gift sig så stiger antalet medlemmar i hushållet markant.

5) Tolka resultaten. Hur ändrades hushållssturkturen? 6) Försök förklara eventuella skillnader i hushållsstrukturen. (jag tycker svaret som jag skrev besvarar båda frågorna)
Enligt uppgifterna så förändrades huset från att vara ett hem för mestadels ogifta till att bli ett hus som istället till den allra största delen endast hade flerpersonshushåll. Detta återspeglas också i och med att de allra flesta ogifta människorna hade begivet sig därifrån och att snittantalet boende i hushållet har i snitt ett högre värde senare. När par flyttar in och ersätter singlarna så ökar naturligt också barn i snitt, vilket som vi ser nästan dubblerades. En viktig sak ska vi dock notera och det är diversehandlaren som levde där under 1988 som skapar ett extremvärde jämfört med singlarna som till största delen levde då under den tiden.
Antalet singlar kan också förklara varför antalet hushåll som var där 1988 halverades till1922, vilket senare också visar en större grad inneboende/tjänare i sina hushåll, vilket kanske också visar en generell befolkningsutveckling i samhället vilket ledde till trångboddhet.